Nu är äntligen BLUP.se uppdaterat med nya värderande och beskrivande avelsindex för hingstar och ston, bedömningsresultat från unghästtester 2018, summerade tävlingsresultat t.o.m. 7 oktober 2018 samt selektionsstostatus. Vanligtvis brukar SWB uppdatera BLUP.se med de nya avelsindexen strax före jul varje år. 2018 blev det tyvärr inte så. På grund av tekniska problem, både med resultatrapporterings-programmet som använts vid unghästbedömningarna och med att få ut information ur SWBs härstamningsdatabas, blev leveransen av avelsindex försenad.
Fakta avelsindex
Avelsindexen anger hur hingstar och ston förväntas förärva sig – alltså inte i första hand hur de själva kommer att prestera/har presterat/ser ut. Det fina med avelsindexen är att man kan jämföra hästar ur olika generationer med varandra och att metoden som används (Best Linear Unbiased Prediction –BLUP) också korrigerar för kvalitén på ston en hingst har tillförts och tvärtom. Alla släktingars resultat vägs in när avelsindex beräknas, men mest betyder förstås de närmaste släktingarnas resultat och individens egna resultat. SWB publicerar två typer av avelsindex: Värderande avelsindex och Beskrivande avelsindex. I denna artikel berörs endast hingstarnas värderande index. Värderande index får:
- Hingstar med minst 10 bedömda avkommor vid unghästbedömningar
- Ston med minst en avkomma bedömd vid SWBs unghästbedömningar eller som har resultat från tävling på lägst regional nivå
- Ston som själva blivit bedömda eller tävlat på lägst regional nivå
Värderande avelsindex
De värderande indexen anger kvalitén på hästens förväntade förärvning i olika egenskaper i förhållande till avelsmålet. Ju högre index, desto bättre är det. Med hjälp av de värderande indexen kan man rangordna hingstar och ston. De värderande avelsindexen baseras på tävlingsresultat från regional nivå och uppåt samt poängen från unghästbedömningar för 3- och 4-åriga hästar. Huvudindexen är för Dressyr och Hoppning. När dessa två index beräknas är målegenskapen tävlingsprestation och hästens egna och avkommornas tävlingsresultat har stor betydelse. Ytterligare åtta värderande delindex publiceras; för gångarter, temperament och allmänt intryck för dressyr, hoppteknik och temperament och allmänt intryck för hoppning. Dessutom publiceras mankhöjdsindex, som egentligen inte är värderande, utan baserar sig enbart på uppmätta mankhöjder. 100 är medelindex för värderande avelsindex i den nu levande och tävlingsaktiva populationen (f.2000-2014), vi kallar den ”referenspopulationen”. För att en individ ska skilja sig signifikant från medel avseende de värderande indexen bör den ha ett index som är ca 20 enheter högre eller lägre än 100. Bland avkommeprövade avelshingstar i samma åldersgrupp som referenspopulationen (f. 2000-2014) är medelvärdet högre, men varierar för olika egenskaper. T.ex. är det 106 för Hoppning och 116 för Dressyr (både dressyr och hopphingstar medräknade i båda fallen). För att en hingst ska ligga bland de 5 % bästa avkommeprövade hingstarna i hoppning behöver han ha 144 i hoppindex, för att ligga bland de 10 % bästa 136. Motsvarande indexnivåer i dressyr är 147 för att ligga bland de 5 % bästa och 137 för att ligga bland de 10 % bästa avkommeprövade hingstarna.
Foto: Roland Thunholm