Råd inför betäckning

Först och främst gäller det att ställa sig frågan – är mitt sto lämpat för avel? Vissa individer är inte lämpliga att avla på, på grund av fysiska eller psykiska hinder, eller om de saknar positiva kvaliteter som bör föras vidare genom avelsarbete. Fundera på om stoet har något att bidra med och ta gärna hjälp av rutinerade uppfödare.

Att välja hingst
Det svåraste valet för de som vill satsa på avel, är oftast hingstvalet. Här gäller det att ställa en rad frågor till sig själv:

– Vad vill jag producera, vad är mitt avelsmål – avlar jag av sentimentala skäl och vill ha en egen häst att rida på hemma? Då har egentligen alla godkända hingstar tillräckliga kvalitéer, och man får istället titta på ridbarhet och temperament, som ska passa stoet och min egen kunskapsnivå,

– Vill jag istället ta fram en sporthäst och tävlingsindivid, då måste jag först ställa mig frågan – är mitt sto rätt sto att avla på? Vad har hon för härstamning, kvalitéer, egna meriter och tävlingsresultat?

– Om man vill ha de bästa förutsättningarna för att skapa en framgångsrik tävlingshäst, gäller det att titta på vad stoet själv är avlat på och sedan hålla sig till dessa egenskaper.

– Om ett sto är bra på något, välj då en hingst som är ännu bättre på det. Se till stoets svagheter och använd inte en hingst som är dålig på samma sak – man vill inte förstärka en dålig egenskap.

– Varje år dyker det upp ett par ”poppis-hingstar”, som är i ropet just denna säsong. Tänk till när det gäller dessa hingstar. Välj inte en hingst bara för namnet, även om det kanske skulle göra avkomman lite lättare att sälja. Om du har ett oprövat sto i avel – använd en beprövad hingst. Till ett mer rutinerat avelssto kan man kanske våga chansa på en yngre hingst.

SWBs kompetenta avelsrådgivare hjälper dig med hingstvalet! Vi erbjuder avelsrådgivning per telefon. För Plusmedlemmar är det gratis, för AKTIV medlemmar kostar det 250 kr + moms som faktureras. Vår ambition är att du ska kunna få avelsråd inom två veckor, från det att vi har registrerat din ansökan. Så skicka gärna in ansökan i god tid före planerad betäckning. Mer info HÄR.

 

Hur förbereder jag mitt sto för betäckning?

Ditt sto skall vara i gott hull inför betäckningssäsongen, det finns undersökningar som visar att ston som är från normalhull till överhull har en betydligt högre dräktighet per brunst än de ston som var tunna när de kom till betäckningsstationen. Det finns också ett samband mellan tidpunkten för ovulation (ägglossning) och stoets fettlager. Det enklaste sättet att avgöra om din häst är i gott hull är att känna med handen längs revbenen, de skall kännas efter ett lätt tryck med handen och inte vara synliga.

Andra förutsättningar för att stoet skall komma i normal brunst under våren är att hon fällt vinterpälsen, att hon får vistas mycket  och att hon får tillgång till grönt gräs.

Ibland kan det vara bra att göra en gynekoliogisk undersökning av ditt sto innan hon ska betäckas föra att se att allt är som det ska och för att undersöka var i brunstcykeln hon är. SWBs samarbetspartner Evidensia erbjuder dessa. Se HÄR för mer info.

 

Stoets brunster

 

 

Många betäckningsstationer vill att du kommer till stationen när ditt sto är visar brunst. Brunstens längd kan variera från sto till sto, men genomsnittlig längd på en normal brunst är ca 6-7 dagar. Mellan varje brunst går det sedan ca 14 dagar av en period då stoet inte visar brunst. Ett kortare intervall kan tyda på en infektion.

Det är inte alla ston som visar tydlig brunst om hon inte stimuleras eller testas av en hingst. Andra ston visar tydlig brunst för andra hästar än hingstar.

Normala brunstbeteenden är att stoet lyfter på svansen eller lägger svansen åt sidan och kissar eller blinkar med slidväggarna när hon träffar andra hästar. Hon vänder baken mot hingsten/hästen och ställer upp sig. Det kan vara klokt att i god tid lära sig sitt stos brunstbeteende och hur länge just hon är brunstig.

Du kan själv titta i slidan på stoet om du är osäker på om hon är brunstig. Under brunst förändras färgen i slidan från blekrosa till laxrosa och genom brunstslemmet blir också slidan mycket glatt.

Redan när stoet kommer i den första vårbrunsten är det dags att börja anteckna datum när brunsten börjar och slutar. På så sätt skaffar du dig en bild av hur ditt stos brunster ser ut och kan i god tid planera resan till hingststationen.

 

När ska man betäcka?

 

Tidigt på året, redan i februari och mars, kan ditt sto börja visa brunst. Dessa brunster leder inte alltid till ägglossning. De bästa brunsterna för betäckning brukar vara är under perioden april till juli. Det är lämpligt att försöka få sitt sto till betäckning under den perioden, gärna redan i april om stoet tidigare haft problem att bli dräktig.

Inför betäckningen

Innan du åker med ditt sto till betäckning ska du anmäla henne i SWBs rapporteringssystem Språngrulla.

Ska ditt sto släppas in i en ny flock på betäckningsstationen eller ska fribetäckas på naturligt sätt är det lämpligt att du tar av henne åtminstone framskorna. Annars finns det risk för skador både på andra avelsston samt på hingsten.

Stoets pass ska tas med till betäckningsstationen. Det underlättar för stationens administration. Skriv gärna några rader om ditt sto har svårigheter med vissa situationer som kan uppstå på en station, t ex stå i undersökningsspilta, bindas fast, dricka ur vattenkopp eller liknande. Lämna även med information om hennes foderstat.

Ta med vaccinationsintyg samt uppgift om preparat och tidpunkt för senaste avmaskning.

Det är lämpligt att ditt sto är försäkrat.

Kontrollera villkor och avtal med betäckningsstationen noga innan du lämnar över ansvaret för ditt sto. Många stuterier har en hemsida där de presenterar sig själva och sin verksamhet, be om referenser om du känner dig osäker.

När ska jag åka till betäckningsstationen?

Den bästa perioden att transportera sitt sto till betäckningsstationen är när stoet skall gå in i brunst eller är brunstigt. När stoet väl är brunstigt är det inte lika lätt att stressen under transport och miljöbyte påverkar stoets brunstcykel. Om stoet transporteras till stationen mellan brunster kan hon lätt hoppa över en brunst och därför är det bra att veta hur många dagar det är mellan stoets brunster.

Om det är frågan om naturlig betäckning föredrar många hingstägare att du kommer några dagar innan brunst så att stoet får bekanta sig med omgivningarna och med hingsten innan det är dags för betäckning.

Vad händer på betäckningsstationen?

När du kommer med ditt sto till betäckningsstationen tas hon omhand av stationens personal. Hon undersöks med ultraljud, om hon skall semineras, av veterinär som kontrollerar när det är dags för seminering. Enligt svensk lag skall ston undersökas av veterinär innan seminering.

Det vanligaste är att betäckningsstationen beställer seminen från hingsthållaren. Kommunicera med din betäckningsstation om vad som gäller för den hingst du valt.

Samtliga semineringar och dräktighetsresultat är betäckningsstationen skyldiga att omgående rapportera i Språngrulla.

Olika betäckningssätt

Färsk semin – AI
Här samlas semin från en hingst som står på samma station som stoet, seminering sker sedan direkt. Det är den metod med bäst dräktighetsresultat, den har till och med bättre dräktighetsresultat än naturlig betäckning. Förkortningen AI används när artificiell insemination utförs på hingstens hemstation.

Transporterad färsk semin – TAI
Semin samlas och kyls på en avsändarstation och skickas kyld till en mottagarstation. Det är också en metod som passar de flesta hingstar. Förkortningen TAI används när artificiell insemination utförs med kyld transporterad sperma.

Fryst semin – FAI
Semin samlas och fryses och har därför mycket lång hållbarhet. Det finns exempel på hingstsemin som seminerats och resulterat i levande föl så sent som 20 år efter seminen samlats. Det är viktigt att stoet insemineras så nära ägglossningen som möjligt. Frysta spermier överlever inte lika länge som färska i äggledaren. Förkortningen FAI används när artificiell insemination utförs med fryst sperma.

Naturlig betäckning – N
När stoet betäcks på naturlig väg, antingen genom handbetäckning eller att hon går tillsammans med hingsten i hagen och betäcks fritt utan inblandning av människan.

Kostnader

Till SWB betalar du en stoavgift. Denna avgiften är 340 kr inklusive moms betalas i samband med att du anmäler ditt sto till betäckning på Språngulla. Stoavgiften gäller för hela säsongen, oavsett om stoet betäcks med flera olika hingstar.

Villkoren och avgifterna till hingsthållaren hittar du i respektive hingsts faktablad på Språngrulla. Dessa avgifter varierar och ibland kan man få rabatt om stoet har goda meriter från unghästtest eller tävling.

Betäckningsstationen tar betalt för sina tjänster. Hos betäckningsstationen ska du betala;
– Stationsavgift
– Seminavgift – seminstationen ska skriftligen ange vad som ingår i den avgiften.
– Uppstallning – stall eller bete, kostnad och vad som ingår skall anges skriftligen.
– Övriga behandlingar – ditt sto kan behöva särskilda behandlingar såsom livmodersköljning, kaslickoperation eller medicinsk behandling.

Seminstationen är skyldig att informera dig om och ha ditt medgivande innan de ger övrig behandling.

Begär komplett prislista. Tag reda på om priserna är exklusive eller inklusive moms. Tag reda på betalningsvillkor. Begär alltid kvitto på det du betalar kontant.

Försäkring för foster och föl
Du kan få ersättning för:

  • Bevisad kastning
  • Dödfött föl
  • Uteblivet foster efter bevisad dräktighet*
  • Föl som dör eller måste avlivas inom 30 dagar efter födseln
  • Ersättning om stoet dör innan fölets 30 första levnadsdagar


* För att få ersättning för uteblivet foster (resorbering) måste stoet vara bevisat dräktig genom en dräktighetsundersökning som inte får vara gjord tidigare än den dagen försäkringen tecknades.

Agria Future är specialförsäkringen för dig som ska ha föl. Vi har tagit fram en paketlösning för att ge trygghet till både foster och föl. Försäkringen kan tecknas från 40:e dräktighetsdygnet fram till och med 30 dagar före beräknad fölning.

I försäkringen ingår dessutom en veterinärvårdsförsäkring under de första 30 levnadsdagarna motsvarande A1 Safe Veterinärvård. Försäkringen ersätter kostnader för att behandla fölet upp till 120 000 kronor.

Stoets egen försäkring behöver alltså inte användas om fölet behöver veterinärbehandling de första 30 levnadsdagarna, och därmed finns hela stoets försäkring kvar om stoet skadar sig.

Om du tecknar en enskild försäkring för ditt föl inom 30 dagar från fölets födsel, blir den karensfri i samma omfattning som försäkringsskyddet i Agria Future.

Agria Future kan tecknas för ston som vid betäckningstillfället är mellan 3 och 22 år.

Ersättningsnivå och självrisk
Försäkringen täcker veterinärvårdskostnader upp till 120 000 kronor och har en fast självrisk på 3500 kr samt en rörlig självrisk på 20 procent.

Som PLUSmedlem i SWB har du 10% rabatt på alla dina hästförsäkringar hos Agria. Mer info om hur du tecknar denna försäkringen kan du läsa HÄR.

 

Att tänka på inför fölningen

 

– Du bör inte flytta ditt sto under den sista månaden före fölning.
– Du får inte transportera ett dräktigt sto mindre än 35 dygn före den beräknade fölningen eller tidigare än 7 dygn efter fölningen.
– Ordna övervakningen av ditt sto så att hon störs så lite som möjligt. Det vanligaste är att fölningen sker på efternatten när allt är lugnt.
– Förvarna gärna din veterinär om när fölningen ska ske så att du snabbt kan få hjälp om något skulle gå fel. En normal fölning är oftast över på 10 – 30 minuter.
– Ordna i god tid med betesgång för sto och föl tillsammans med andra ston med föl. Fölungar som leker med varandra bygger upp sin kropp på ett naturligt sätt.
– Tänk på att ditt SWB-föl skall signalementbeskrivas, chipmärkas och DNA-typas innan fölet kan registreras och få sitt pass. Gör detta i god tid! Passa t.ex. på att få ditt föl avritat när du är på premiering eller fölbesiktning. Läs mer under Registrering.

 

Föl- och ammajouren

Ibland är olyckan framme och ett sto eller föl överlever inte förlossningen eller tiden strax efter. För att hjälpa Sveriges uppfödare har ASVT (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen), SWB (Swedish Warmblood Association), SH (Svenska Hästavelsförbundet) och SFAF (Svenska Fullblodsavelsföreningen) startat en gemensam föl- och ammajour.

Henrik Hult är den person som har jourtelefon 0733 – 14 13 16, det går också att kontakta honom via email henrik@asvt.se.

Mer att läsa om föl- och ammajouren och om Henrik Hult hittar Du på ASVT:s hemsida