SWBs vd Anette Graf under avelskonferensen i februari. Foto: SWB
Hästnäringens Nationella Stiftelses (HNS) avelskommitté bjöd in Sveriges hästuppfödare till en fantastisk helg i början av februari med engagerade föreläsare och inspirerande workshops. Ett hundratal deltagare hade tagit sig till Scandic Infra City i Upplands Väsby för att utbyta erfarenheter, träffa gamla och nya vänner med ett gemensamt intresse för hästar, oavsett ras.
Text: Anette Graf
Föreläsningarna spände över självklara ämnen som hingsthållning, betäckning och fölning, men också ekonomiska aspekter och en utblick i Europa. Deltagarna fick också en presentation av de fyra olika avelsförbunden som var representerade, Svenska Hästavelsförbundet (SH), Svensk Travsport (ST), Svensk Galopp (SG) och Swedish Warmblood Association (SWB) samt LRF Häst.
Från fribetäckning till OPU/ICSI
Lördagen inleddes av Kåre Gustafsson (SH) som delade med sig av sina mångåriga erfarenheter som hingsthållare av den Nordsvenska Brukshästen. Han beskrev först handbetäckning och hur han väntar in rätt tid i brunsten, när stoet är redo, och med ett stort säkerhetstänk för att undvika skador på både sto och hingst. Vidare beskrev han hur viktig flocksammansättningen är (minst 8 ston) och att ha stora betesytor vid fribetäckning. Föreläsningen visualiserades med fantastiskt vackra bilder av ston med hingst på naturbete och stod i stark kontrast till Anette Grafs (SWB) föreläsning på söndagen som berörde den snabbväxande marknaden för OPU/ICSI för de varmblodiga sporthästarna utanför Sverige.
Veterinär Johan Hellander från Menhammar stuteri, ytterligare en mycket yrkeskunnig person med lång erfarenhet, visade bland annat sitt sätt att observera fölningar; när du snabbt bör ingripa och när du bör låta stoet vara ifred. Johan inledde dock med att beskriva hur travets avelsplan och hingstval baserat på BLUP och avelsindex fungerar i kombination med inavelsindex och genetiska verktyg som exempelvis Synchrogait. Avelsindex är vetenskapligt utvärderat där miljöfaktorerna har minimerats. Avelsframgångar inom travet har lett till att en travhäst springer en hästlängd snabbare per varje årskull.
Inom travet finns fortfarande ett framtida fönster för fortsatt förbättring (högre hastigheter) jämfört med galoppen som redan ligger närmare sitt maximum. Det är därför värdefullt att använda unga ston och hingstar i travaveln för snabbare avelsframgångar. Huvudregeln är att förstärka stoets positiva egenskaper och inte fokusera på att förbättra stoets sämre egenskaper.
Avvänjning av föl – dags att granska och utveckla våra rutiner
Anna Lundberg och Maria Andersson från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) redogjorde för resultaten från den enkät som de tillsammans med SH genomfört bland svenska uppfödare.
Vi vet att avvänjning är stressande för både fölet och stoet och att det finns bra, sämre och dåliga rutiner. Hos frilevande hästar sker avvänjningen, det vill säga diandet, gradvis vid 9–11 månaders ålder. Avskiljningen sker dock betydligt senare vid 2–3 års ålder!
Hos våra domesticerade hästar sker rutinmässigt avvänjning och avskiljning samtidigt. Att stoppa digivning och separera sto och föl vid ett och samma tillfälle kan orsaka stress hos både stoet och fölet, men också utlösa stereotypiska beteenden och fysiska besvär som diarré och avmagring. Studier har visat att stressen till och med kan påverka utvecklingen av fölets hjärna, förändringar som är mätbara via magnetresonans (MR).
Resultatet från den svenska enkäten visar på att de flesta föl avskiljs gradvis från 6 – 9 månaders ålder. Endast ett fåtal avskiljs vid 4 månader eller tidigare, vilket inte är en helt ovanlig rutin utanför Sveriges gränser.
Sammanfattningsvis så går avvänjning generellt till på ett bra sätt i Sverige, men det finns utrymme för förbättring, till exempel flocksammansättning med det unga fölet/åringen och behovet av någon äldre individ som ger trygghet och ”styr upp” flocken.
Ekonomi – ett nödvändigt ont?
Petra Cullborn Hastings (Ludvig & Co) lotsade oss på ett föredömligt sätt genom alla måsten och fallgropar. Cirka en tredjedel av SWBs uppfödare är näringsidkare i dagsläget och det är en utmaning att få lönsamhet i avelsverksamheten enligt SVTs senaste mätning. En förutsättning för att få klassas som näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen, är att det finns ett vinstsyfte, annars klassas det som hobbyverksamhet. Villkoret för ekonomisk verksamhet, enligt momslagen, är att verksamheten kan visa på fortlöpande fakturor, annars är det en icke-ekonomisk verksamhet som bedrivs. Petra uppmanade alla att kontrollera att verksamheten har rätt SNI-koder uppgivna hos Skatteverket. SNI-koder ska beskriva typen av den ekonomiska verksamheten i företaget, dels har SNI-koder ändrats och blivit mer detaljerade, dels kan själva verksamheten i företaget ha utvecklats eller ändrats över tid.
Petra underströk vikten av att ha en affärsplan, vilket nästan alla har, men inte alltid har den nerskriven. Det är också viktigt att kommunicera sin affärsplan till alla berörda. En verksamhet ska från dag ett ha ett vinstsyfte, men generellt sätt måste företaget visa på vinst efter två år. Individer (hästar) som inte längre bidrar ekonomiskt bör tas ut ur verksamheten. Till exempel det äldre stoet som gått gall och ska pensioneras, låt en sådan häst återgå till privat ägo. Unga hästar som inte säljs blir en ”lagervara” och som antingen behöver utbildas för potentiell värdeökning eller säljas till ett lägre pris.
Workshops
Dagen avslutades med en workshop där deltagarna kunde välja mellan ämnen som regler & lagar, fördjupning i avvänjning, hästvälfärd, ekonomiska aspekter för hästarna 6–36 månader och hingstval. Energinivån var hög trots en intensiv eftermiddag och de flesta hade önskat mer tid och det var svårt att välja ämne då alla frågeställningar upplevdes intressanta.
Våra svenska avelsförbund – vad kan vi lära av varandra?
Söndagsmorgonen började med en presentation av våra avelsförbund och det blev genast uppenbart att de fem minuter som avsatts per förbund inte räckte på långa vägar. Det blev många frågor och följdfrågor, men för att nämna några punkter som stack ut:
SH rapporterade att deras betäckningssiffror för 2025 ökat något (SWB ca -10 %), framför allt är det de ädlare ponnyraserna som står för ökningen. SH har en visningsgrad på 3-årstest på drygt 40 % (SWB 27 %). Nordsvensk brukshäst har en visningsgrad på 70 %. Sommarpremieringarna ökar i popularitet med fler visningar trots lägre betäckningssiffror.
ST avlar fram travhästar i absolut världsklass och har gått från att vara en importerande nation till en exporterande. Tre av de fem mest anlitade avelshingstarna är svenskfödda (2024). Även travet är drabbat av sjunkande betäckningssiffror, vilket kommer få stora konsekvenser för travsporten med färre hästar och färre lopp som följd.
SG var det minsta förbundet representerade. Svensk galoppsport är betydligt mindre än länder som Storbritannien, Australien och USA. Avel sker i mindre skala och endast genom naturlig betäckning. Ponnygaloppen är mycket populär i Sverige, där shetlandsponnyer är den vanligaste rasen och kanske en orsak till högre betäckningsgrad än de flesta andra raser i SH, trots att betäckningsgraden sjunkit de senaste åren.
SWB var överlägset det mest representerade förbundet med mer än 60 deltagare på mötet. Så roligt med kunskapstörstiga SWB-medlemmar! Med mer än 50 000 SWB-hästar registrerade är numera det svenska varmblodet den största hästrasen i Sverige.
Vad kan vi då lära oss från travet för att bli en exporterande nation och ta fram hingstar i världsklass? Hur kan vi förbättra visningsgraden av våra unga hästar? Kan vi hitta tydligare verktyg för att mäta avelsframsteg som exempelvis travets ”en hästlängd per årskull”? Det är alla relevanta frågeställningar som vi tar med oss i arbetet framåt.
LRF Häst och Copa Cogeca
Sara Lennartsson från LRF Häst berättade om de aktuella frågor de driver i Sverige; hästutredningen, veterinär beredskap och jour, möjliggöra för icke-veterinärer att ultraljuda vid seminstationer för att nämna några. LRF Häst driver också aktuella frågor mot EU genom Copa Cogeca; EU-regler kring transport av hästdjur, välfärdsfrågor. Sara påpekade att häst oftast får litet genomslag på EU-nivå, där fokus ligger mer på livsmedelsproduktion och att de jobbar hårt för att få till förändring kring detta. Det är många som jobbar för att öka hästens status både inom och utanför Sveriges gränser, men det är inte alltid synbart för oss hästmänniskor på hemmaplan.
Federation of European Equine Veterinary Associations
– ett hästveterinärförbund som driver aktuella veterinärmedicinska frågor
SWBs vd Anette Graf redogjorde för FEEVAs funktion där hon fram till i höstas suttit som styrelseledamot och ordförande i FEEVAs Ethic and Welfare working group. FEEVA startade 1998 i Strasbourg i samband med att EU införde restriktioner på vilka läkemedel som kunde användas på häst. Organisationen har sedan vuxit och har idag 24 medlemsländer i Europa och når ut till 9 000 hästveterinärer. Förutom etik- och välfärd så finns ytterligare tre arbetsutskott; Medicines, Disease surveillance och PPE (besiktning- och röntgengrupp).
Ett axplock av FEEVAs arbete är olika positions papers rörande protokoll för avlivning av hästar, rekommendationer kring besiktningsröntgen av nacke och rygg, ökade kontroller vid tävling och behandling av tävlingshästar med kroniska åkommor. FEEVA jobbar inte bara för sporthästar utan även åsnor och åsnekorsningar, rekommendationer för arbetshästar och hästar inom turism samt välfärdsproblem kring de så kallade ”blood mares” på Island.
FEEVA har startat en undergrupp som ska djupdyka i den snabbväxande ART-marknaden och då framför allt i etiska och välfärds aspekter kring OPU/ICSI. OPU (ovum pick up) är i dag inte tillåtet i Sverige på grund av att det är ett kirurgiskt ingrepp. Utan OPU – inget ICSI (intracytoplasmic sperm injection), provrörsbefruktning till vardags. SWB tog förra året beslut att inte registrera föl som är födda genom OPU/ICSI. I Nederländerna och Belgien används tekniken frekvent, men det finns i dagsläget mycket lite forskning på hur stona påverkas och eventuella effekter på avkommorna.
OPU/ICSI marknaden har vuxit lavinartat och är idag oreglerad. De komplikationer som kan uppstå vid OPU är kända, som exempelvis bukhinneinflammation, blödningar och bölder. Antal inrapporterade incidenter är visserligen få, men sannolikt är rapporteringsviljan låg.
HNS, European Horse Network (EHN) och Horses Made in Sweden
Maria Pettersson (HNS) berättade om HNS funktion i hästsverige; remissvar till SJV och regeringen, finansiering av forskning, finansieringsstöd för projekt i avelsförbunden, utbildning, exempelvis HUL, en ledarskapsutbildning för ungdomar inom hästsektorn, olika kommittéer (ex avel, välfärd, förtroende/SLO) och Hästnäringens Representationsråd (HRR) så att nämna en del.
HNS finns också, precis som FEEVA, representerade i European Horse Network, ett europeiskt nätverk som samlar många olika intressenter inom hästindustrin.
Dagen avrundades med att Paola Squassina från HNS tog pulsen på oss deltagare genom att ställa frågor via Mentimeter. Återigen var kreativiteten och energin hög med många kloka inspel från deltagarna, bland annat önskades mer nätverkande och möjligheten att hitta nya mötesplatser och samarbeten.
Projektet Horses Made in Sweden (HMIS) kom också upp under dagens sista timme. HMS startades av HNS avelskommitté med syftet att göra den svenska hästen till det självklara valet vid hästköp, bidra till att öka betäckningssiffrorna, ge bättre villkor för svenskfödda hästar samt lyfta den svenska hästen som en symbol för svensk hästnäring och den svenska landsbygden. Vi kom fram till att projektet är i behov av omtag.
Innan vi gick hem gav Paola oss en snabblektion i SoMe, hur vi ska tänka kring storytelling, helst med rörliga bilder/reels för att skapa interaktion.