fbpx

Avelsrådgivning och råd
inför betäckning

Först och främst gäller det att ställa sig frågan – är mitt sto lämpat för avel? Vissa individer är inte lämpliga att avla på, på grund av fysiska eller psykiska hinder, eller om de saknar positiva kvalitéer som bör föras vidare.  Fundera på om stoet har något att bidra med och ta gärna hjälp av rutinerade uppfödare eller andra kunniga personer för råd, t.ex. SWBs avelssledare eller SWBs A-domare. 

Andra frågan är – Vad är mitt avelsmål? Passar mitt sto in i mitt avelsmål? Ett annat bra hjälpmedel för att utvärdera ditt stos kvalitéer är att visa henne på någon av SWBs bedömningar. Du hittar information om unghästbedömningar HÄR och fölbedömningar HÄR.

Avelsrådgivning

SWBs kompetenta avelsrådgivare hjälper dig med hingstvalet. Ambitionen är att du ska få avelsråd inom två veckor från det att vi har registrerat din ansökan. Skicka gärna in ansökan i god tid före planerad betäckning. Svaret du får är ett opartiskt förslag och det är du själv som uppfödare som gör valet av hingst. För att få ta del av avelsrådgivningen ska stoet vara registrerat i SWB.

För att kunna hjälpa dig på bästa sätt vill vi att du svarar på frågor om ditt sto, syftet med avkomman och ge oss annan värdefull information som våra avelsrådgivare behöver för att ge förslag på lämpliga hingstar.
Ansökan med samtliga frågor hittar du HÄR.
(Du kan öppna formuläret och se samtliga frågor. Ansökan är inte bindande förrän du klickar på SKICKA.)

Kostnad för SWB Avelsrådgivning
PLUS-medlem – En kostnadsfri avelsrådgivning, därefter 200 kr inkl. moms/häst
AKTIV medlem – 550 kr inkl. moms
Support-medlem – 750 inkl. moms
Icke medlem – 1100 kr inkl. moms

Kostnaden faktureras efter avelsrådgivningen. Det är stoets registrerade ägare, alternativt språngägaren som ska vara medlem i SWB. Medlemskap i SWB innehåller en rad andra förmåner, du hittar hittar hela listan och löser enkelt ditt medlemskap HÄR.
Innan du betäcker ditt sto så var noga med att kontrollera att betäckningslicens lösts för hingsten du valt, alternativt att hingsten är listad som möjlig att lösa licens för. Det kontrollerar du enklast på Språngrulla. Alternativt går det att lösa så kallad Ett-sto-licens för många hingstar. Läs mer om olika licenser och vad de innebär här.

Har du ytterligare frågor, tveka inte att kontakta oss via mail: avelsradgivning@swb.org

 

Hur förbereder jag mitt sto för betäckning?

Ditt sto skall vara i gott hull inför betäckningssäsongen, det finns undersökningar som visar att ston som är från normalhull till överhull har en betydligt högre dräktighet per brunst än de ston som var tunna när de kom till betäckningsstationen. Det finns också ett samband mellan tidpunkten för ovulation (ägglossning) och stoets fettlager. Det enklaste sättet att avgöra om din häst är i gott hull är att känna med handen längs revbenen, de skall kännas efter ett lätt tryck med handen och inte vara synliga.

Andra förutsättningar för att stoet skall komma i normal brunst under våren är att hon fällt vinterpälsen, att hon får vistas mycket  utomhus och att hon får tillgång till grönt gräs.

Det är också bra att göra en gynekologisk undersökning av ditt sto innan hon ska betäckas föra att se att allt är som det ska och för att undersöka var i brunstcykeln hon är. SWBs samarbetspartner Evidensia erbjuder dessa. Se HÄR för mer info.

 

Att välja sto

 – Vad är mitt avelsmål? Passar mitt sto in i mitt avelsmål? Stoet är otroligt viktigt i valet man gör som uppfödare och har stor betydelse för den avkomma man får.

Om ditt sto är grundregistrerat i SWB hittar du en hel del information på Blup.se. Om stoet dessutom är visat på fölbedömning, unghästtest eller ridhästtest finns poäng från bedömningen tillgängliga. På blup.se kan du även se om ditt sto är ett selektionssto och därmed ett sto som vi gärna ser används i SWB-avel. Du hittar information om unghästtest och ridhästtest HÄR och fölbedömningar HÄR.

Om ditt sto är importerat kan du i många fall hitta information i någon av de andra stamböckernas databaser. Nedan hittar du direktlänkar till flera stora förbunds hästdatabaser, observera att inloggning krävs.

Danmark: https://www.landbrugsinfo.dk/public/8/9/0/heste_heste_data
Tyskland: https://www.fnverlag.de/fn-erfolgsdaten/
Nederländerna/KWPN: https://www.kwpn.org/kwpn_database
Frankrike: https://infochevaux.ifce.fr/en/info-chevaux

Om ditt sto har tävlat kan du ofta hitta information på Horsetelex eller Hippomundo. Här kan du även enkelt gå vidare för att se om stoets släktingar har tävlingsresultat. På dessa sidor kan användarna själva uppdatera tävlingsresultaten vilket innebär att informationen inte är verifierad.

 

Stoets brunster
Många betäckningsstationer vill att du kommer till stationen när ditt sto är visar brunst. Brunstens längd kan variera från sto till sto, men genomsnittlig längd på en normal brunst är ca 6-7 dagar. Mellan varje brunst går det sedan ca 14 dagar av en period då stoet inte visar brunst. Ett kortare intervall kan tyda på en infektion.

Det är inte alla ston som visar tydlig brunst om hon inte stimuleras eller testas av en hingst. Andra ston visar tydlig brunst för andra hästar än hingstar.

Normala brunstbeteenden är att stoet lyfter på svansen eller lägger svansen åt sidan och kissar eller blinkar med slidväggarna när hon träffar andra hästar. Hon vänder baken mot hingsten/hästen och ställer upp sig. Det kan vara klokt att i god tid lära sig sitt stos brunstbeteende och hur länge just hon är brunstig.

Du kan själv titta i slidan på stoet om du är osäker på om hon är brunstig. Under brunst förändras färgen i slidan från blekrosa till laxrosa och genom brunstslemmet blir också slidan mycket glatt.

Redan när stoet kommer i den första vårbrunsten är det dags att börja anteckna datum när brunsten börjar och slutar. På så sätt skaffar du dig en bild av hur ditt stos brunster ser ut och kan i god tid planera resan till hingststationen.

När ska man betäcka?
Tidigt på året, redan i februari och mars, kan ditt sto börja visa brunst. Dessa brunster leder inte alltid till ägglossning. De bästa brunsterna för betäckning brukar vara är under perioden april till juli. Det är lämpligt att försöka få sitt sto till betäckning under den perioden, gärna redan i april om stoet tidigare haft problem att bli dräktig.
Att välja hingst

Idag finns en hel uppsjö av hingstar i aveln vilket gör valet svårare. Det är därför viktigt att ta reda på så mycket fakta som möjligt för att kunna göra ett väl underbyggt beslut innan man betäcker sitt sto. Fundera först över vad du vill uppnå med din avkomma – vad är syftet och vilka egenskaper är viktigast? Först när du kommit fram till detta kan du börja fundera på det roliga valet – att välja hingst!

Hingstar som har löst licens i SWB finns på Språngrulla.se. Där hittar man alla hingstar som har löst licens för innevarande år, och som antingen finns tillgängliga på ordinarie licens eller Ett sto-licens. Premierade hingstar är de som uppnått höga betyg vid bruksprov och som är rekommenderade för avel, medan accepterade hingstar endast har fullgjort ett bruksprov. Hingstar som har gått ett svenskt bruksprov har både poäng och omdömen publicerade på Blup.se. Hingstar som har mer än 10 avkommor bedömda på unghästtest får även både ett värderande och beskrivande avelsindex på Blup.se.

Varje år arrangerar många hingsthållare hingstvisningar, både i Sverige och utomlands. Hingstvisningarna sänds ofta online och kan ses i efterhand vilket är ett bra verktyg för att få en uppfattning om hingstarna. Hingsthållarna har också hemsidor där de presenterar hingstarna och deras meriter/positiva egenskaper.

Det svåraste valet för de som vill satsa på avel, är oftast hingstvalet. Här gäller det att ställa en rad frågor till sig själv:

– Vad vill jag producera, vad är mitt avelsmål – avlar jag av sentimentala skäl och vill ha en egen häst att rida på hemma? Då har egentligen alla godkända hingstar tillräckliga kvalitéer, och man får istället titta på ridbarhet och temperament, som ska passa stoet och min egen kunskapsnivå,

– Vill jag istället ta fram en sporthäst och tävlingsindivid, då måste jag först ställa mig frågan – är mitt sto rätt sto att avla på? Vad har hon för härstamning, kvalitéer, egna meriter och tävlingsresultat?

– Om man vill ha de bästa förutsättningarna för att skapa en framgångsrik tävlingshäst, gäller det att titta på vad stoet själv är avlat på och sedan hålla sig till dessa egenskaper.

– Om ett sto är bra på något, välj då en hingst som är ännu bättre på det. Se till stoets svagheter och använd inte en hingst som är dålig på samma sak – man vill inte förstärka en dålig egenskap.

– Varje år dyker det upp ett par ”poppis-hingstar”, som är i ropet just denna säsong. Tänk till när det gäller dessa hingstar. Välj inte en hingst bara för namnet, även om det kanske skulle göra avkomman lite lättare att sälja.

– Om du har ett oprövat sto i avel – använd en beprövad hingst. Till ett mer rutinerat avelssto kan man kanske våga chansa på en yngre hingst.

Tänk på att välja en hingst som förstärker stoets bra egenskaper och som kompenserar svagheterna!

Vilken hjälp finns att få?

På dessa sidor kan du hitta mycket information om olika hingstar:

Innan du betäcker ditt sto så var noga med att kontrollera att betäckningslicens lösts för hingsten du valt, alternativt att hingsten är listad som möjlig att lösa licens för. Det kontrollerar du enklast på SprångrullaAlternativt går det att lösa så kallad Ett-sto-licens för många hingstar. Läs mer om olika licenser och vad de innebär här

Är du osäker på vilken hingst du ska välja kan du använda dig av SWBs avelsrådgivning som du hittar högst upp på denna sidan.

Som alternativ till ordinarie hingstlicens kan man lösa en så kallad ett-sto-licens. Syftet är att minska kostnaden för de språngägare som väljer en i SWB-godkänd hingst som ingen löst en ordinarie hingstlicens för men som man ändå vill använda till sitt sto, samt även ge en större valfrihet i vilka hingstar som kan väljas. Information om ett-sto-licens hittar du .

 

Inför betäckningen
Innan du åker med ditt sto till betäckning ska du anmäla henne i SWBs rapporteringssystem Språngrulla.

Ska ditt sto släppas in i en ny flock på betäckningsstationen eller ska fribetäckas på naturligt sätt är det lämpligt att du tar av henne åtminstone framskorna. Annars finns det risk för skador både på andra avelsston samt på hingsten.

Stoets pass ska tas med till betäckningsstationen. Det underlättar för stationens administration. Skriv gärna några rader om ditt sto har svårigheter med vissa situationer som kan uppstå på en station, t ex stå i undersökningsspilta, bindas fast, dricka ur vattenkopp eller liknande. Lämna även med information om hennes foderstat.

Ta med vaccinationsintyg samt uppgift om preparat och tidpunkt för senaste avmaskning.

Det är lämpligt att ditt sto är försäkrat.

Kontrollera villkor och avtal med betäckningsstationen noga innan du lämnar över ansvaret för ditt sto. Många stuterier har en hemsida där de presenterar sig själva och sin verksamhet, be om referenser om du känner dig osäker.

 

När ska jag åka till betäckningsstationen?
Den bästa perioden att transportera sitt sto till betäckningsstationen är när stoet skall gå in i brunst eller är brunstigt. När stoet väl är brunstigt är det inte lika lätt att stressen under transport och miljöbyte påverkar stoets brunstcykel. Om stoet transporteras till stationen mellan brunster kan hon lätt hoppa över en brunst och därför är det bra att veta hur många dagar det är mellan stoets brunster.

Om det är frågan om naturlig betäckning föredrar många hingstägare att du kommer några dagar innan brunst så att stoet får bekanta sig med omgivningarna och med hingsten innan det är dags för betäckning.

Vad händer på betäckningsstationen?
När du kommer med ditt sto till betäckningsstationen tas hon omhand av stationens personal. Hon undersöks med ultraljud, om hon skall semineras, av veterinär som kontrollerar när det är dags för seminering. Enligt svensk lag skall ston undersökas av veterinär innan seminering.

Det vanligaste är att betäckningsstationen beställer seminen från hingsthållaren. Kommunicera med din betäckningsstation om vad som gäller för den hingst du valt.

Samtliga semineringar och dräktighetsresultat är betäckningsstationen skyldiga att omgående rapportera i Språngrulla.

Olika betäckningssätt
Färsk semin – AI
Här samlas semin från en hingst som står på samma station som stoet, seminering sker sedan direkt. Det är den metod med bäst dräktighetsresultat, den har till och med bättre dräktighetsresultat än naturlig betäckning. Förkortningen AI används när artificiell insemination utförs på hingstens hemstation.

Transporterad färsk semin – TAI
Semin samlas och kyls på en avsändarstation och skickas kyld till en mottagarstation. Det är också en metod som passar de flesta hingstar. Förkortningen TAI används när artificiell insemination utförs med kyld transporterad sperma.

Fryst semin – FAI
Semin samlas och fryses och har därför mycket lång hållbarhet. Det finns exempel på hingstsemin som seminerats och resulterat i levande föl så sent som 20 år efter seminen samlats. Det är viktigt att stoet insemineras så nära ägglossningen som möjligt. Frysta spermier överlever inte lika länge som färska i äggledaren. Förkortningen FAI används när artificiell insemination utförs med fryst sperma.

Naturlig betäckning – N
När stoet betäcks på naturlig väg, antingen genom handbetäckning eller att hon går tillsammans med hingsten i hagen och betäcks fritt utan inblandning av människan.

Information om Warmblood Fragile Foal Syndrome (WFFS)

Kort fakta om WFFS

  • Bindvävssjukdom, bl.a. lossar huden från kroppen hos drabbade föl. Föds fölen levande måste de avlivas. Troligen aborteras även en del av de som har dubbla anlag för WFFS som foster.
  • Ärftlig defekt, recessivt anlag – en individ kan vara bärare av ett anlag utan att det märks på individen själv. Kommer endast till uttryck i dubbel uppsättning, ett anlag från fadern och ett från modern.
  • Den svenska screeningstudien genomförd av SLU under 2018/2019 visar på en anlagsbärarfrekvens på 7,44% inom SWB.
  • Enligt SJV (SJVFS 2009:28) får inte anlagsbärare paras med varandra

Vanliga frågor och svar

  • Går det att testa sin häst för WFFS i Sverige?
    Ja, på Husdjursgenetiska laboratoriet i Uppsala Klicka HÄR.
  • Måste man skicka in blod till labbet?
    Går bra med tagel
  • Är test på blod säkrare än på tagel?
    Nej
  • Kan man testa döda hingstar som finns på FAI?
    Ja, antingen på blod/tagel som finns sparat, eller själva sperman
  • Finns det någon risk att anlaget ”poppar upp” i senare generationer, även om mitt sto är fritestad?
    Nej, inte om du inte använder hingstar som är bärare

Råd till dig som skall betäcka
Är stoet ej anlagsbärare
– Du kan använda vilken hingst du vill men finns det likvärdigt alternativ utan WFFS ta den i första hand!

Är stoet anlagsbärare
 – Du kan bara använda hingstar som ej bär på anlaget för WFFS!

Vet du inte om Ditt sto är anlagsbärare
– Använd hingst fri från WFFS-anlaget!

Take home message!
För att kunna minska anlagsbärarfrekvensen med bibehållet avelsframsteg – Välj fritestade avkommor till bärare för fortsatt avel både när det gäller ston & hingstar!

Kostnader

 

Till SWB betalar du en stoavgift. Denna avgiften är 375 kr inklusive moms betalas i samband med att du anmäler ditt sto till betäckning på Språngulla. Stoavgiften gäller för hela säsongen, oavsett om stoet betäcks med flera olika hingstar.

Villkoren och avgifterna till hingsthållaren hittar du i respektive hingsts faktablad på Språngrulla. Dessa avgifter varierar och ibland kan man få rabatt om stoet har goda meriter från unghästtest eller tävling.

Betäckningsstationen tar betalt för sina tjänster. Hos betäckningsstationen ska du betala;
– Stationsavgift
– Seminavgift – seminstationen ska skriftligen ange vad som ingår i den avgiften.
– Uppstallning – stall eller bete, kostnad och vad som ingår skall anges skriftligen.
– Övriga behandlingar – ditt sto kan behöva särskilda behandlingar såsom livmodersköljning, kaslickoperation eller medicinsk behandling.

Seminstationen är skyldig att informera dig om och ha ditt medgivande innan de ger övrig behandling.

Begär komplett prislista. Tag reda på om priserna är exklusive eller inklusive moms. Tag reda på betalningsvillkor. Begär alltid kvitto på det du betalar kontant.

Försäkring för foster och föl

Du kan få ersättning för:

  • Bevisad kastning
  • Dödfött föl
  • Uteblivet foster efter bevisad dräktighet*
  • Föl som dör eller måste avlivas inom 30 dagar efter födseln
  • Ersättning om stoet dör innan fölets 30 första levnadsdagar


* För att få ersättning för uteblivet foster (resorbering) måste stoet vara bevisat dräktig genom en dräktighetsundersökning som inte får vara gjord tidigare än den dagen försäkringen tecknades.

Agria Future är specialförsäkringen för dig som ska ha föl. Vi har tagit fram en paketlösning för att ge trygghet till både foster och föl. Försäkringen kan tecknas från 40:e dräktighetsdygnet fram till och med 30 dagar före beräknad fölning.

I försäkringen ingår dessutom en veterinärvårdsförsäkring under de första 30 levnadsdagarna motsvarande A1 Safe Veterinärvård. Försäkringen ersätter kostnader för att behandla fölet upp till 120 000 kronor.

Stoets egen försäkring behöver alltså inte användas om fölet behöver veterinärbehandling de första 30 levnadsdagarna, och därmed finns hela stoets försäkring kvar om stoet skadar sig.

Om du tecknar en enskild försäkring för ditt föl inom 30 dagar från fölets födsel, blir den karensfri i samma omfattning som försäkringsskyddet i Agria Future.

Agria Future kan tecknas för ston som vid betäckningstillfället är mellan 3 och 22 år.

Ersättningsnivå och självrisk
Försäkringen täcker veterinärvårdskostnader upp till 120 000 kronor och har en fast självrisk på 3500 kr samt en rörlig självrisk på 20 procent.

Som PLUSmedlem i SWB har du 10% rabatt på alla dina hästförsäkringar hos Agria. Mer info om hur du tecknar denna försäkringen kan du läsa HÄR.

 

Att tänka på inför fölningen
 

– Du bör inte flytta ditt sto under den sista månaden före fölning.
– Du får inte transportera ett dräktigt sto mindre än 35 dygn före den beräknade fölningen eller tidigare än 7 dygn efter fölningen.
– Ordna övervakningen av ditt sto så att hon störs så lite som möjligt. Det vanligaste är att fölningen sker på efternatten när allt är lugnt.
– Förvarna gärna din veterinär om när fölningen ska ske så att du snabbt kan få hjälp om något skulle gå fel. En normal fölning är oftast över på 10 – 30 minuter.
– Ordna i god tid med betesgång för sto och föl tillsammans med andra ston med föl. Fölungar som leker med varandra bygger upp sin kropp på ett naturligt sätt.
– Tänk på att ditt SWB-föl skall signalementbeskrivas, chipmärkas och DNA-typas innan fölet kan registreras och få sitt pass. Gör detta i god tid! Passa t.ex. på att få ditt föl avritat när du är på premiering eller fölbesiktning. Läs mer under Registrering.

 

Föl- och ammajouren
Ibland är olyckan framme och ett sto eller föl överlever inte förlossningen eller tiden strax efter. För att hjälpa Sveriges uppfödare har ASVT (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen), SWB (Swedish Warmblood Association), SH (Svenska Hästavelsförbundet) och SFAF (Svenska Fullblodsavelsföreningen) startat en gemensam föl- och ammajour.

Henrik Hult är den person som har jourtelefon 0733 – 14 13 16, det går också att kontakta honom via email henrik@asvt.se.

Mer att läsa om föl- och ammajouren och om Henrik Hult hittar Du på ASVT:s hemsida

Hantering av personuppgifter på Språngrulla

Alla personuppgifter på Språngrulla behandlas enligt GDPR. Uppgifterna lagras i SWBs databas och kan komma att användas av de regionala avelsföreningar som är anslutna till SWB samt SWBs samarbetspartners. Uppgifterna kan komma att användas för direktmarknadsföring samt för informationsutskick från SWB och de regionala avelsföreningarna. Kontakta SWB på info@swb.org om du önskar avsäga dig direktmarknadsföring.