fbpx
line

Om våra stofamiljer

Du har kanske undrat vad den där siffran inom parentes efter ditt stos namn står för? Den visar att ditt sto tillhör någon av de stofamiljer som tagits fram under åren, och att ditt sto tillhör en mödernelinje som har eller har haft betydelse för svensk avel. Det finns idag 85 stofamiljer, varav sex av dessa har ett ”F” framför siffran. Detta ”F” står för Flyinge och grundar sig i sex ston som importerades till Flyinges stuteri på 1920-talet och som sedan haft en stor del i svensk avel.

Boken ”Våra Stofamiljer” gavs ut 1976 och omfattade 51 stofamiljer, varav sex av dem var mödernelinjer som verkade i Flyinges regi. Det var Stig Facht som fick uppdraget att se över svenska stofamiljer och deras betydelse för tävlingssporten under åren 1935-1975. Under åren har dessa stofamiljer sedan fyllts på med nya. Major Olle Kjellander, före detta Flyinge-chef samt välkänd premieringsförrättare, tog fram några nya under 80-talet och de sista 18 familjerna togs fram av Gunnar Henriksson och publicerades 2007.

Utvecklingen av svensk hästavel har varit enorm sedan de första texterna publicerades 1976. Dessa stofamiljer byggde till viss del på tävlande hästar, och i Stig Fachts förord framgår att 3495 hästar har placeringar och 412 har tävlat i svår klass. Det har inte gått att få fram någon siffra från Svenska Ridsportförbundet om hur motsvarande siffror ser ut idag, men det rör sig om ett betydligt större antal, vilket gör att underlaget för en uppdatering och genomgång är enormt. Vissa av våra stofamiljer har haft en framgångsrik utvecklingskurva de senaste decennierna, medan det för vissa varit tvärtom, det finns till och med familjer som inte längre är aktiva.

Om du har tips på framgångsrika mödernelinjer eller stofamiljer som bör uppmärksammas får du gärna höra av dig till anette.sanesson@swb.org.

Sidan uppdateras efter hand!

Våra stofamiljer

Inledning av major Stig Facht

I början av 1974 erhöll författaren i uppdrag av Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen att verkställa en utredning beträffande de nuvarande, numrerade stofamiljernas betydelse för tävlingssporten. Utredningen, som till en början skulle omfatta perioden 1935-1974, men som sedermera utsträcktes till att även omfatta 1975, skulle dessutom fastställa, huruvida det fanns ytterligare familjer av sådan betydelse, att en numrering kunde komma ifråga.

 För uppgiftens lösande har det varit nödvändigt att registrera samtliga svenskfödda pristagare under ifrågavarande period dels på deras mödrar, dels också på deras fäder. För att kunna fastställa deras betydelse inom tävlingssporten har det också varit nödvändigt att registrera samtliga pristagares tävlingsresultat på uppgifterna för deras mödrar respektive fäder. Tyvärr har det icke varit möjligt att registrera pristagare vid tävlingar anordnade av föreningar tillhörande Svenska Lantliga Ryttares Centralförbund (SLRC) eftersom fullständiga tävlingsresultat icke sammanställts förrän under de senaste åren.

Då det tidigt saknats antavlor för stofamiljerna har dylika måst upprättas såväl för de numrerade familjerna som för de familjer, vilka under utredningens gång visat sig ha betydelse i detta sammanhang. Antavlor har därför upprättats för de 51 numrerade familjerna ävensom för 40 stycken onumrerade familjer. Som underlag härför har använts samtliga stamböcker fram till och med stambok nr XXXVII. När den preliminära undersökningen slutförts framkom önskemål om angivande av antalet remonter, som levererats från de numrerade familjerna, vilket krävde en förnyad genomgång av samtliga i antavlorna upptagna ston med undantag för de familjer, vilka bedömdes icke vara mogna för en numrering. Tyvärr måste dock konstateras, att redovisningen av antalet remonter på de olika hingstarna icke kunnat helt genomföras, då uppgifter härom införts först från och med stambok XXII, och de militära myndigheterna över huvud taget icke fört någon dylik statistik i samband med remontinköpen, vilket senare sannerligen är ägnat att förvåna.

Av uppgifterna beträffande de numrerade familjerna, vilka redovisas i Tabell 1, framgår
– Att antalet avelsston uppgår till 3360, av vilka 1536 alltjämt äro i tjänst
– Att antalet remonter och/eller ackordshästar uppgår till 4422
– Att antalet pristagare är 1215, av vilka 125 tävlat och placerat sig i svår klass

Ifråga om de undersökta, onumrerade familjerna har 18 utvalts för närmare undersökningar beträffande eventuell numrering. De har numrerats A. 1-A. 18 och äro följande:

A 1 Avanti-Kampanj-Imperator-Zänker
A 2 Avepal-Foundling xx-Notar-Nadick-Volrad-Wilms-Norfolk-Planipo I
A 3 Boston-Guidon-Amiral-Hercules
A 4 Corsänger-Walter-Hannibal-Belisair-Vaucanson
A 5 Egal-Yvon-Alderath-Jauer
A 6 Halt-Notatus-Aland-Colorist-Anselm-Norddeutscher-Tilly-Voltigeur-Zampa
A 7 Humanist-Hojobar-Elgen-Pylades xx
A 8 Jasperding-Altist-Nobra II-Naber-Derb-Nording-Granada-Incognito
A 9 Nagel-Nathan-Kirkal-Pless-Vespetro
A 10 Nicero-Drachenfels xx-Inselkönig-Hercules-Niedlich-Secundant-Igor ox
A 11 Pathfinder xx-Fiesco II-Weissenburg-Montenegro-Y. Confederate xx-Fright xx-Mambrino xx –Phönix-Xenofon I
A 12 Pikör-Coriamus-Falkirk xx-Warrenby xx
A 13 Rustik-Non Plus-Warrenby xx-Satrap
A 14 Scapin-Rheingold-Homér-Gallus xx-Warren Hastings xx
A 15 Sjöbo-Alexander-Max-Myrmidon
A 16 Urbino-Ischlums-Quelgeist-Tor (Ottenby)
A 17 Vieux Chouan xx-Lilas-Sarajevo xx-Quartier Maitre-Levrant-Fred Archer
A 18 Yvon-Konitz-Zar-Camillo

Uppgifterna beträffande denna grupp av familjer återfinns i Tabell 2, ur vilken vi finner
– Att antalet avelsston uppgår til 637, varav 369 alltjämt äro i tjänst
– Att antalet remonter och/eller ackordshästar uppgår till 627
– Att antalet pristagare är 254, varav 31 placerat sig i svår klass

De återstående 22 familjerna i utredningen, för vilka en numrering för närvarande icke synes aktuell, men vilka dock böra följas upp, ha numrerats B. 21-B. 42 och äro följande:

B 21 Adeptus xx-Jason-Commandant-Flare Up xx
B 22 Aland-Schlucker-Gard-Nord-Y. Aaronides
B 23 Attino-Lojal-Rubicon-Warren Hastings xx-Illinois
B 24 Attino-Nabob-Frode-Champion
B 25 Avepal-Illinois-Excelsior-Vaurien
B 26 Avepal-Nabob-Camillo-Lord Major
B 27 Cyrus-Cygnus-Warren Hastings xx
B 28 Eriwan-Hohenzollern-Belisair-Lord Major
B 29 Florett-Nitro-Nabob-Danmark
B 30 Gaukler xx-Nicus-Leonardo-Murillo
B 31 Jauer-Roe O’Neill xx-Pollux-Brunsif-Simeon II
B 32 Kampanj-Belisair-Lord Major-Ninus-Elgen
B 33 Kattenau-Jo-Jo-Pollack-Polen
B 34 Konitz-Agrar-Indus-Frode-Achmed II
B35 Lojal-Patriot-Warren Hastings xx-Saladin
B 36 Posthumus-Nordländer-Cicero xx-Belisair-Putnam-Nancy
B 37 Rubicon-Kerl-Indus-Lord Major
B 38 Schottland-Königspage-Minnesang-Flacon-Adeptus xx-Julianus-Flies
B 39 Traktor-Kerl-Indus-Lord Major
B 40 Tribun-Merry Mat xx-Cyrano-Mierendorf-Hyperion
B 41 Ukas-Y.Nepal-Ecarlate-Champion
B 42 Umberto-Nibeer-Nitro-Illinois-Freij

Ovanstående familjers uppgifter framgår av Tabell 3, som dock icke innehåller uppgifter om antalet remonter och/eller ackordshästar. Av tabellen framgår
– Att antalet avelsston uppgår till 420, varav 157 alltjämt äro i tjänst
– Att antalet pristagare är 134varav 20 placerat sig i svår klass.

Utöver dessa familjer har 1326 ston redovisats med 1892 pristagare, varav 236 placerat sig i svår klass.

Hela utredningen omfattar således 5743 ston med 3495 pristagare, varav 412 i svår klass. Utredningsmaterialet, som omfattar 10 stycken A4-pärmar, finnes hos studera för den som så önskar hos Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Lantbruksstyrelsen, Statens Hingstdepå och Stuteri i Flyinge och-efter avslutat arbete-Svenska Ridsportens Centralförbund.

Beträffande de av utredningen berörda hingstarna, vilkas antal uppgår till 488 stycken, framgår antalet pristagare av Tabell 4. Listan toppas av den oförglömlige Bohème xx, en fullblodshingst som gjort framstående insatser i svensk varmblodsavel. Han var född 1928 hos godsägare Ernst Sjögren, Taxinge-Näsby och fallen efter Printonan Boy u Granada 1212 RÄ III e My Pet. Han var korrekt med välformade hasor, gott temperament, stor framåtanda, kraftigt byggd, god hoppförmåga och tillräckliga prestationer. Han kom att så gott som hela sin tid tjänstgöra på gotland, där han satt märkbara spår i varmblodsaveln. Han är fader till de båda Flyingehingstarna Helmuth och Jovial, vilka båda såsom framgår av sammanställningen nedärvt hoppförmågan. Hans avkomma har utmärkt sig såväl i hoppning som fälttävlan. Den mest framgångsrike hopparen var Pontus f 1946 u Lorette (A.12) 3780 3 Lampos, och bland övriga storhoppare märkas Bomb f 1945 u Best Hamly 3402 e Hamlet, Indian f 1942 u Tåby-Jäntan 2039 RÄc e Tåby II xx, Blixt f 1947 u Inga 4756 e Ito och Ullvia f 1949 u Ulla (35) 3258 e Svante.

Hack i häl på Bohème xx följer Drabant (9) 315 f 1946 e Kokard u Tomona 4628 e Pergamon med 62 pristagare, varav 12 i svår klass. Han verkade fram till 1967 och har lämnat de utmärkta hingstarna Chic, Dawson, Urbino och Vagabond ävensom de lovande ungdomarna Brabant, Brisad, Cecil, Daktyl och Dolomit. Han har producerat många mycket framstående såväl dressyr- som hoppehästar. Bland de förstnämnda är väl Ritz f 1952 u Indiris 3175 e Indigo den mest framgångsrika, men mycket goda voro också Desirée 8885 f 1952 u Nola 4645 e Novarro, Red Eve f 1955 u Indina 5197 e Novarro och Eko f 1959 U Nitra 4754 e Geijser.  Mest framgångsrik bland hopparna torde väl Orchidée (40) 6933 f 1953 u Edelweiss 3042 e Effendi ha varit närmast följd av Danilo f 1958 u Jasmin 5476 e Overstoltz. Goda fälttävlanshästar voro Dan f 1951 u Darling (30) 2982 e Danger xx och Lyran (ex Vodka) f 1951 u Comtesse 4974 e Effendi.

På tredje plats kommer inte oväntat Jarramas (F. 5) 367 f 1952 e Heristal u Hilaria 4770 e Onkel med 58 pristagare, varav 4 i svår klass. Han verkade fram till 1972 och är fader till hingstarna Aperitif och Texas. Av hans avkomlingar kan nämnas dressyrhingsten Ming f 1967 u Orkidé (16) 6222 e Polarstern och hopparen Maczett f 1959 u Rusette V (5) 5364 e Locarno.

På fjärde plats följer de alltjämt verksamme Jovial 369 f 1952 u Mascotte 4736 e Trotz xx, men frågan är, om han ändå inte är ett strå vassare än Jarramas med sina 56 pristagare, varav 12 i svår klass. Han är fader till hingstarna Ceylon, Galant, Gondoljär, Händel, Inge, Caracas, Jocer, Ivigtut och Mix, av vilka i varje fall Caracas hunnit visa, att han ärvt hoppförmågan. Bland Jovials avkomlingar måste före alla andra nämnas Ulla Håkansons utomordentliga dressyrhäst Ajax f 1957 u Nejlika (40) 4664 e Novarro (se vidare familj 40), som bara har en medpristagare i dressyr, nämligen Cindy f 1965 u Cinderella 5740 e Afghan, som 1974 hade ett par segrar i medelsvår klass, men som inte tävlade under 1975. Övriga pristagare äro samt och synnerligen hoppare, och bland dem kan nämnas Orient I f 1957 u Edelweiss (40) 3042 e Effendi, Abd el Krim f 1963 u Effenda (26) 4826 e Effendi och Quando f 1963 u Krona 5298 e Gamäng.

På betryggande avstånd efter dessa fyra ”stora” följer så Lansiär 377 f 1954 e Niger u Florina 3322 e Florett med 44 pristagare, varav 4 i svår klass, Immer (38) 359 f 1951 e Immer voran u Eroica 4682 e Eros med 42-4, Nepal (F. 2) 390 f 1956 e Polarstern u Daisy 4968 e Onkel med 38-4, Gaspari (5) 340 f 1949 e Parad u Russi 3359 e Haffner med 36-4, Novarro (F. 5) 179 f 1935 e Index u Hillevi 2466 e Ingraban med 35-3 och Polarstern 319 f 1946 e Portwein u Filiale IV/400 e Alibaba med 35-4.

Om de senare följande redogörelserna för de numrerade familjerna i vissa fall kan förefalla att vara en smula ”magra” på informationer, så beror det dels på bristan på litteratur ifråga om varmblodsaveln, dels på det förhållandet att bortemot 60 % av de uppfödare, som tillskrivits med begäran om upplysningar rörande deras egen uppfödning, icke svarat på mina förfrågningar trots påstötningar i ett flertal fall. Desto tacksammare är jag gentemot de uppfödare, som-i ett flertal fall på ett utförligt och briljant sätt-lämnat upplysningar och fotografier till detta verk, som på grund av sin karaktär tyvärr kanske ofta är en torr läsning.

Jag skulle också till sist vilja föreslå uppfödarna, att vid namngivningen av sina ston taga hänsyn till förekommande namn inom familjen och vid behov skilja dem åt genom numrering. Det förekommer flera fall, där en uppfödare 2 år i rad givit sin stoavkomma samma namn, vilket gör att de endast kunnat skiljas åt genom stamboksnummer, något som vållat åtskilligt trassel vid utredningen.

Jag vill också framföra mitt varma tack för all den hjälp jag fått av Avelsföreningens ordförande, överstelöjtnant Bengt Blomquist, och av major Olle Kjellander och kamrer Gunnar Henriksson, Statens Hingstdepå och Stuteri, Flyinge.

TABELLER

Varmblodsaveln i Sverige under 1900-talet av major Stig Facht
Den svenska varmblodsaveln har gamla anor även om dess historia endast knapphändigt behandlats i äldre hippologiska verk. Ehuru denna utredning enbart behandlar tiden 1925-1975 synes det dock motiverat med en kortfattad återblick på utvecklingen under 1900-talet.

 

 

Varmblodsaveln hade sin blomstringstid fram till omkring 1915. Avsättningen av hästar till de många kavalleri- och artilleriregementen ävensom till andra truppförband med behov av hästar var god. Därtill kom att den varmblodiga hästen användes till alla slag av körslor och delvis också i jordbruket. Hästarnas kvalitet var också i stort sett god.

Staten vidtog dessutom energiska åtgärder för att befrämja aveln. Man genomförde hingstbesiktningstvång och en ordnad stambokföring, och genom en statlig lånefond för underlättande av inköp av lämpliga avelsston-godkända av remonteringsstyrelse och premieringsnämnd-fingo uppfödarna en kraftig och mycket uppskattad hjälp.

Det första världskriget medförde ett allvarligt krisläge för varmblodsaveln. Dels följde remontpriserna på intet sätt priserna på kallblodiga hästar, vilket föranledde många uppfödare att övergå till den mera riskfria och lönande kallblodsaveln, dels kom dessutom som en kalldusch beslutet att skära ned antalet remonter till armén till hälften av tidigare antal.

Ledningen för den varmblodiga aveln, som vid denna tidpunkt kommit till insikt om nödvändigheten av att skapa en stam av moderston av sådan mäktighet och styrka, att deras avkomma också kunde utnyttjas i något så när effektivt jordbruksarbete, importerade hingstar, föl och även ungston från Tyskland. Hingstdepåerna vid Strömsholm och Flyinge blevo fullbelagda med såväl inhemska som importerade hannoveranska och ostpreussiska hingstar. Åtgärderna väckte stormande protester-uppfödarna av ardennerhästar fruktade konkurrensen, och varmblodsuppfödarna å sin sida voro rädda för att produkterna skulle bli så grova och stora, att de ej skulle finna nåd inför remonteringsstyrelsen. Stuteriöverstyrelsens ena mål, att varmbloden skulle kunna konkurrera med ardennerna, nåddes inte, men resultatet blev ändock gott för den befintliga stostammen, då stona fingo mera massa, vilket var en nödvändighet. De mer betydelsefulla av dessa hingstar, vilka voro omkring 25 stycken, voro följande:

Ruster f 1916 i Hannover e Caruso-Orow-Colorist-Flor-Hospodar-Alhambra-Rob Roy-Waterford importerades 1918 till Flyinge, där han verkade till sin död 1940. Han var en kraftig, korrekt hingst med gott djup och god förärvningsförmåga. I hans antavla fanns mycket blod från Ostpreussen och Graditz- Han blev fader till 7 beskällare, bland vilka Lage (F. 2), Primo, Vatel (26) och Yngve I (11) voro de mest framstående, 50 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Schwabliso f 1914 i Hannover e Schwabenbloch u Averna Han. VI 8435 e Schlupfer-Filius II-Nordküster-Augur II-Martin importerades 1916 till Flyinge, där han förblev till sin död 1936. Hans avkomma voro starka hästar med gott temperament och god framåtanda. Han blev fader till 7 beskällare, av vilka Allerlei, Dante (1), Egal och Yvon här voro de bästa och mest produktiva, 26 stamboksförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Sixtus f 1917 i Mecklenburg e Isaak u Flinke Meckl. II 1173 e Julian-Jimbo-Adeptus xx-Jason-Champion-Y.Gameboy. Modern Flinke tillhörde en av Mecklenburgs mest framstående uppfödare, Brehm i Mierendorf. Sixtus själv kan väl knappast betecknas som en hård hingst, men han lämnade söner, som förärvt såväl hårdhet som god exteriör, nämligen bl a Bender, Chic (som var fader till den sällsynt hårde Gamäng) och Effendi jämte 5 andra beskällare. Han blev dessutom fader till 24 stambokförda ston, av vilka ett flertal förärvt sig väl, och ett okänt men sannolikt ganska stort antal remonter och/eller ackordshästar.

Svante f 1917 i Hannover e Erlkönig-Orow-Colorist-Flor-Hospodar-Alhambra-Rob Roy-Waterford, varigenom han var halvbroder till Ruster, importerades 1919 till Flyinge och överfördes 1921 till Strömsholm, som han tillhörde till sin död 1936. En lång tid var han stationerad på Gotland, där han blev fader till en hel del tävlingshästar ävensom till det utmärkta avelsstoet Ulla (35) 3258 u Alsy 1688 RÄa e Pikör, som i sin tur blev moder till de båda förstklassiga Flyingehingstarna Ullman och Helmuth. Utöver Ulla lämnade han 16 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Tribun f 1918 i Hannover e Alcantara u Lorbunda Han.V.56 e Lorlot-Schneeberg-Schah, importerades 1920 till Flyinge, där han verkade till 1937, då han dödades. Han var kanske den mäktigaste av de tidigare nämnda hingstarna, långlinjig, djup med utmärkt skelett och framstående exteriör. Han hade en mycket god förärvningsförmåga och gjorde stor nytta. Han blev fader till inte mindre än 17 beskällare, av vilka må särskilt nämnas Boston (farfader till Largo), Galon, Gorki (5), Grafit och Granat (bl a fader till olympiahästen Master Rufus), 55 stambokförda ston och ett okänt men stort antal remonter och/eller ackordshästar.

År 1927 importerades två ostpreussiska hingstar för att betjäna de områden, vilka huvudsakligen inriktat sig på ostpreussiskt blod, nämligen

Sonnensänger f 1925 e Sonnengruss u Leile Ost. VI 7551 e Orient-Leporello-Eisenfest-Paladin, tillhörde Strömsholm och stationerad på Öland från 1929, där han verkade i 9 år med mycket goda resultat. Han överfördes 1938 till Flyinge och stationerades på Widtsköfle, där han dock dog redan samma år. Han blev fader till 5 goda hingstar, Haffner, Mandat, Parboäng, Paroll och Porjus (9), 39 stambokförda ston och ett stort antal remonter och/eller ackordshästar, samt

Ingraban f 1925 e Battenberg u Ilse Ost. VI 6393 e Ibenhorst-Cicero xx-Haimon-Piccolomini-Jackall. Han måste dock tyvärr slås ut på grund av för stora hasledsgallor och lämnade endast 3 stambokförda ston, däribland dock den förstklassiga Hillevi 2466 (se vidare familj F. 5). Ingraban blev en framstående tävlingshäst i hoppning, och hoppförmågan har han synbarligen förärvt till familjen.

En annan åtgärd var att försöka återuppliva stuteriet på Flyinge, vilket liksom stuterierna på Strömsholm och i Ottenby lagts ned i slutet av 1800-talet. Redan 1912 hade man som förberedelse härför importerat hingstarna Attino och Andor från Ostpreussen, vilket visade sig vara av stort värde för vår varmblodsavel.

Attino f 1910 e Fechtmeister u Attina Ost. V 5675 e Orcus-Flügel-Fritter-Promoter, tillhörde Flyinge till 1928, då han överfördes till Strömsholm, där han dog 1934. Han blev fader till 5 beskällare, av vilka den gode förärvaren Eros (18) var den mest framstående och bl a fader till den framgångsrika dressyrhästen Knaust, 50 stambokförda ston och många framstående tävlingshästar, bland vilka kan nämnas dressyrhästen Teresina.

Andor f 1910 e Luftkreis u Alexandra Ost. V 5667 e Meistersinger xx-Fanfarro-Veron-Non Plus Ultra-Elimar, tillhörde Flyinge till 1929, så han dödades. Han blev fader till 2 beskällare och 16 stambokförda ston samt ett stort antal hårda och snabba armé och tävlingshästar.

1916 lade man fram en proposition om stuteriets återupplivande, och riksdagen godkände densamma, men beslutets förverkligande uppsköts ända fram till 1922. Från början bestod stuteriet av 50 ston, men genom intriger med krav på stuteriets nedläggande på grund av alltför dåliga resultat i en motion av år 1936 tillsattes en stuteriutredningskommitté. Denna tillbakavisade beskyllningarna för dåliga resultat men föreslog samtidigt en reducering av stoantalet till 25, vilket också blev riksdagens beslut.

1929 skedde en privat import av hingstar från Ostpreussen, vilken väckte stor uppståndelse. Den danske industrimannen K. Hartz i Malmö, som var en mycket intresserad hästkarl och ryttare, ville skänka staten en fullblodshingst, men staten tackade nej till erbjudandet. Däremot accepterade man hans erbjudande att istället skänka två ostpreussiska hingstar. Hartz reste därför tillsammans med dåvarande Flyingechef och stuteriveterinären till Tyskland för att välja ut dessa hingstar. När de väl kommit dit, fingo de veta, att tyskarna stod i begrepp att minska sitt hingstbestånd och att priserna voro mycket överkomliga. Konkurrensen var emellertid mycket hård, då representanter för ett flertal länder funnos på plats, vilket föranledde kommissionen att-utan att inhämta tillstånd från Sverige-skyndsamt försäkra sig om 14 hingstar, och därutöver köptes den privatägda hingsten Kyffhäuser. Det blev givetvis stor uppståndelse i Malmö, när karantänen istället för två hingstar fick taga hand om inte mindre än 15 stycken! Stuteriöverstyrelsen greps av någonting, som nästan gränsade till panik, och fruktade, att hela deras plan för vår varmblodsavel skulle förryckas, och inom uppfödarkretsar väckte åtgärden också blandade känslor, eftersom den skulle medföra en minskad avsättning av hingstföl till staten. Några av de inköpta hingstarna blevo utslagna, men bland de övriga, vilka alla väl fyllde sin plats i vår avel, finner vi följande av mycket hög klass och stor betydelse, nämligen

Brand f 1916 på Trakehnen e Farsee xx-Prinz Optimus-Miridone xx-Fürstenberg-Epaminondas, tillhärde Flyinge, dödad 1936, fader till 13 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Humanist f 1916 likaledes på Trakehnen e Tautropfen u Halbe Trak. Fam. 68 e Obelisk-Orcus-Paladin-Fustio xx, tillhörde Flyinge, död 1937. Han var stambeskällare på Flyinge och gjorde insatser för svensk varmblodsavel, vilka knappast kunna överskattas. Han stationerades efter några år på Widtsköfle, vars uppfödning så gott som uteslutande var baserade på ostpreussiskt blod. Han blev fader till 13 framstående beskällare, nämligen Juarez, Kokard, Locarno, Manco, Nagel (18), Nebro, Nero, Odeon (3), Onkel (7), Papaver (18), Parad, Pergamon (34) och Pommery. Han lämnade vidare 33 stambokförda ston och ett stort antal remonter och/eller ackordshästar.

Kyffhäuser f 1926 e Schaumburger u Kühnheit e Trapper-Viaduet-Huaneros-Favorit, tillhörde Flyinge till 1936 därefter Strömsholm, död 1942. Han var jämte Humanist den, som haft den största betydelsen av de Hatzska hingstarna. Han var 166 cm hög och hade stora linjer. Hans rörelser voro inte helt balanserade, men exteriört sett hade han en mycket god förärvningsförmåga. Han blev fader till hingstarna Magnet Kyff (11) och Pondus (5), 44 stambokförda ston och ett okänt, men säkert stort antal remonter och/eller ackordshästar. Kyffhäusers hingstlinje har representerats av Magnet Kyffs son Salvator och sonsonen Alcasar. Han var stationerad i Skåne och på Gotland, och många avelsston har Kyffhäusers blod i sina ådror, och

Tröste Dich f 1916 på Trakehnen e Polarfischer u Tränenmädel e Pomp xx-Sixtus-Lauer, tillhörde Strömsholm, död 1939, fader till hingsten Milex f 1934, 8 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar, bl a G.A. Boltensterns framstående dressyrhäst Trumf f 1937 u Älva 1866 RÄc e Attino. Tröst Dich var stationerad i Kalmar län.

Ett namn, som man inte kan förbigå i samband med en redogörelse för de statliga stuteriernas verksamhet, är Hodder Stjernswärd, född 4.12.1885. Han började sin militära bana vid Skånska dragonregementet i Ystad och var en framgångsrik kapplöpningsryttare, men kom redan tidigt att tagas i anspråk i allmänna hästsammanhang. Han anlitades sålunda av remonteringsstyrelse 1924-1936, tjänstgjorde i premieringsnämnderna 1928-1955 och hann samtidigt med att vara chef för Strömsholms hingstdepå 1934-1936, chef för Lantbruksstyrelsens stuteribyrå 1936-1939 och chef för Flyinge hingstdepå och stuteri 1939-1955. Han hade sålunda under en mycket lång följd av år en sådan ledande ställning såväl administrativt som ifråga om urval av avelsdjur, att man lugnt kan säga, att han under denna tid mer eller mindre ledde den svenska halvblodsaveln. Han höll en absolut klar linje i allt vad han företog sig, och genom hans långa erfarenhet och skicklighet voro hans bedömningar och åtgärder till stort gagn inte bara för halvblodsaveln utan också för hela Sveriges hästavel. Han var väl bevandrad i den hannoveranska och ostpreussiska aveln i Tyskland och strävade efter att tillgodogöra den svenska aveln dessa rasers positiva egenskaper. När han satte in Largo 144 som stambeskällare på Flyinge, skedde detta icke utan kritik, men hans avsikt med denna åtgärd var att åstadkomma en storlinjerad häst med gott fundament. Studiet av vår nuvarande riksstambok och våra stofamiljer visar med all önskvärd tydlighet, hur rätt han hade.

Den framgångsrika utvecklingen på Flyinge fick tyvärr inte räcka länge. År 1955 minskades stoantalet genom statsmakternas beslut till 20, och när avhästningen inom armén genomfördes och inköpen av remonter begränsades till 65 per år samtidigt som remontdepåerna försvunno, minskades antalet betäckningar katastrofalt. Hingstbeståndet måste därför givetvis minskas, vilket medförde, att Strömsholms hingstdepå, vilken bestått sedan den s k ”Stallstaten” anlades år 1621, lades ned. En del av Strömsholmshingstarna överfördes till Flyinge, några såldes till privata uppfödare och återstoden utrangerades. På Flyinge minskades antalet hingstar till 50, vilket antal står sig än idag.

Det var alltså i ett besvärligt läge, som den nuvarande Flyingechefen, major Olle Kjellander efterträdde Hodder Stjernswärd. Han har emellertid på ett föredömligt sätt fullföljt sin företrädares intentioner att sätta in hingstar av modern ridhästmodell. Han har dessutom med tanker på tävlingssportens krav sällan satt in någon hingst, som inte kommit ur en prestationssäker familj. Importen av de hannoveranske hingsten Utrillo 432 måste anses som särskilt värdefull både för produktionen av avelsdjur och av sporthästar.

Efter denna resumé av statsstuteriernas verksamhet och betydelse finns det all anledning att understryka den stora betydelse, som de privata stuterierna och enskilda uppfödare haft för den varmblodiga avelns utveckling och fortbestånd. Kammarherre Wolfgang von Haffners Brodda med uppfödning av orientaliskt och ostpreussiskt blod, Ölands många framgångsrika uppfödare, klokt understödda av godsägaren Wilhelm Francke, godsägare Jacob Philipsons Loddby, friherre J. Mannerheims Grenshom, agronom G. Borgmans Kungsör och framförallt det anrika Widtsköfle, uppsatt i början av 1700-talet, ha bidragit med en stor mängd för varmblodsaveln värdefulla hästar och tusentals remonter.

Widtsköfles betydelse är sådan, att stuteriet måste ägnas speciell uppmärksamhet. Det har bestått alltsedan Karl XII:s tid och uppsattes av generalguvernören och fältmarskalken Rutger von Aschebergs dotter Margareta, som där nedlade ett förtjänstfullt arbete. Hon var gift med godsägaren Kjell Christopher Barnekow, som dog då hon bara var 29 år gammal. Hon övertog då skötseln av makens regemente, de s k ”prästdragonerna” och klarade alla svårigheter på ett beundransvärt sätt. Fram till början av 1800-talet utgjordes hästbeståndet av en blandning av spanskt och mecklenburgskt blod. Den på detta århundrade berömda ”Älgstammen” skulle enligt detta ha mycket gamla anor. Givetvis inköptes även andra ston till stuteriet under denna tid, och bland dessa kommo fyra stycken från England lydande de för vår tid ganska underliga namnen Engelskan, Danserskan, Schatzkan ävensom det fortfarande mycket gångbara namnet Miss. Även några Sandhammareston förvärvades till stuteriet, och bland mera kända hingstar från denna tid kunna nämnas Morelle från Hannover, Omar från Circassien, Lille Araben från Bäckaskog och Romulus från Flyinge.

År 1837 kom Widtsköfle i familjen Stjernswärds ägo. 1840 bestod stostammen av de ovannämnda fyra engelska stona, 5 ston av arabiskt blod, en av dansk härkomst, två av Flyingestam, fem av gammal Widtsköfleras och tretton stycken utan angiven härstamning. Som beskällare använde man sig av Saladin e Lille Araben u ett andalusiskt sto, Pompé av Snogeholmsras, den engelskfödde Wywyan och originalaraben Araben. Senare användes Saladin d.y. f 1832 e en engelsk halvblodshingst, som lämnade hårda och goda remonter. Han dog först vid uppnådda 34 års ålder. Ännu senare användes Armin xx f 1846 i England och Young Saladin f 1858 e Saladin d.y. u det arabiska stoet Sabina.

Ryttmästare C.G. Stjernswärd, som ägde stuteriet 1870-1896, köpte ett antal ostpreussiska och hannoveranska ston ävensom hingstarna Sarastro f 1883 i Ostpreussen e Nisos-Ambos-Nobelmann x, Zänker f 1875 i Ostpreussen e Ethelred xx-Duduck-Matulinus och Pylades f 1882 i England e Dutch Soater-Orest-Wild Dayrell. I början av 1900-talet övergick stuteriet till uteslutande ostpreussare, och bland de mera betydelsefulla hingstarna från denna tid märkas Amadeus f 1892 e Veteran u Sängerin Ost. III 5289 e Canter-Pruth, Eriwan f 1892 e Fruth u Veilchenn Ost.II 2315 e Halm-Excellens och Corvettino f 1904 e Edeling u Corvette Ost. IV 5543 e Arkansas xx-Laon. Längre fram kommo Eros (18), fader till bl a Lotura och Knaust, Korsar, Likör (21), Niger (36), Ontario (20), Universal och Universum (39) samt ännu längre fram i tiden Nagel (18), Nero, Papaver (18), Pergamon (34), Primo och Tagetes (34).

Bland moderstona kan framförallt nämnas Tosca (18) 2537 f 1930 e Avepal u Pärla 2188 e Attino tillhörande Nils Isaksson, Stänkryggen, Widtsköfleby, som köpt modern från Widtsköfle.

De ledande krafterna bland de enskilda uppfödarna komma att angivas i samband med att de olika familjerna behandlas.

Staten understödde till en början-såsom tidigare nämnts-hästaveln genom lånefonder för bidrag till inköp av avelsdjur, men dessa fonder ersattes senare av s k garantilån, en åtgärd som resulterade i en hel del berättigad kritik. Numera lämnas det statliga stödet av hästaveln genom olika organisationer, vilka berörs av densamma.

Av stor betydelse för varmblodsavelns vidmakthållande och utveckling var tillkomsten av de lantliga ryttarföreningarna, av Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, av Riksföreningen för ridningens främjande (Ridfrämjandet) ävensom givetvis av det också så småningom-inte minst genom nyssnämnda organisationers arbete-alltmer ökande intresset för ridning.

Idén till de lantliga ryttarföreningarna fick dåvarande ryttmästaren vid Kronprinsens husarregemente Arvid Stjernswärd genom kontakter med dylika föreningar i Tyskland och Holland år 1925. Under 1926 arbetade han vidare på planer för motsvarande föreningar främst i Skåne, men det var först 1927, som planerna kommo att förverkligas, främst genom den uppvaktning, som 25 ryttare ägnade sitt gamla regemente vid dess sista marsch från Malmö till övningsplatsen Bonarp. De voro alla hästuppfödare och lantliga ryttare från Stävie och Furulund, som fått sin utbildning vid ”Kronprinsarna”. Beridna på egna fölston och unghästar, födda och uppfödda kring Kävlingeåns stränder, och med Furulunds skyttegilles fana i spetsen ställde de upp på linje å Stävie Hage, där f d sergeanten G. Sundberg lämnade av till regementschefen överste Georg Braunerhielm. En av deltagarna i denna uppvaktning var lantbrukare Per Persson i Lackalänga, som var eldsjälen i Stävie
m fl socknars ryttarförening.

Vid årsskiftet 1927-1928 gjorde Stjernswärd en föredragsturné till kända centra för remontuppfödning, och efter hand bildades sex föreningar. 1936 hade antalet vuxit till 13, och Stjernswärd kallade då representanter för dessa till ett möte i Malmö, där man bildade ”De Skånska Lantliga Ryttarföreningarnas Centralförbund” (SLRC). Så småningom kom också ett första statsanslag på 3000 kronor. Rörelsen spred sig efterhand utanför Skånes gränser, och 1942 ändrades förbundets namn till ”De Svenska Lantliga Ryttarnas Centralförbund” (SLRC) med Arvid Stjernswärd som dess förste ordförande. Då Stjernswärd år 1945 avled efterträddes han av friherre Otto Ramel, Öved, som i sin tur efterträddes av Flyingechefen, major Olle Kjellander. Nuvarande ordförande är godsägare Harald Jarlestam, Alberga gård, Helsingborg, och förbundet omfattar inte mindre än 41 föreningar med omkring 6000 medlemmar utspridda från Boden i norr till Sveriges sydspets och med ett eget hästmaterial på omkring 500 hästar. Det årliga statsanslaget, som till största delen användes för hästägarpremier, uppgick 1973/74 till 97 500 kronor. Malmöhus och Kristianstads läns hushållningssällskap lämna också bidrag till SLRC och delar dessutom ut direkta understöd till förbundets medlemmar.

SLRC:s ändamål äro

  1. Att vidmakthålla och kraftigt stödja den varmblodiga aveln i landet
  2. Att utbilda och förkovra medlemmarna i ridning och hästvård
  3. Att utbilda uppfödare och deras barn i konsten att rida in unghästar och förbereda dem till rid- och körbruk och
  4. Att genom tävlingar höja intresset för den varmblodiga hästen

I juli 1928 hölls ett konstituerande sammanträde för bildande av ”Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen”, varvid friherre Nils Gyllenkrok valdes till ordförande och stuteriveterinär Wilhelm Müller till sekreterare. År 1939 efterträddes Gyllenkrok av greve Stig Thott, som förblev ordförande till sin död år 1949, då doktor Arvid Aaby-Ericsson, som blivit ordinarie styrelseledamot 1941, övertog ordförandeskapet, vilket han innehade ända fram till 1968, då han valdes till hedersordförande, i vilken egenskap han synnerligen aktivt deltog i arbetet främst gällande kontakterna med och bearbetningen av statsmakterna. Hans insatser för svensk varmblodsavel kunna icke överskattas, och han föll praktiskt taget på sin post. Efter långvariga förhandlingar med myndigheterna i Stockholm återkom han till sitt hotellrum, där en hjärtattack ändade hans liv. Då han avgick som ordinarie ordförande efterträddes han av föreningens nuvarande ordförande, överstelöjtnant Bengt Blomquist.

Avelsföreningens historia är oupplösligt förenad med namnet Aaby-Ericsson. Föreningens kanske förnämsta insats var tillkomsten av 1945 års utredning rörande åtgärder för hästavelns befrämjande. Försvarsminister Sköld hade i ett yttrande till statsrådsprotokollet påpekat en förefintlig oro rörande möjligheterna att tillgodose försvarets krigsorganisations behov av hästar, när arméns hästbestånd i fred skars ned. Den militära ledningen hävdade också, att en nedskärning kunde godtagas endast under förutsättning, att krigsbehovet tryggades genom särskilda åtgärder. Nedskärningen verkställdes dock utan att sådana åtgärder vidtogos. Statsrådet Sköld hade dessutom mot slutet av kriget skrivit i statsverkspropositionen, att han ej var övertygad om att varmblodsaveln behövde stödjas. I detta läge grep Avelsföreningen in genom sin styrelseledamot Aaby-Ericsson, som med småländsk energi satte in all som kraft på att bibringa statsrådet Sköld insikt om, att ett stöd var nödvändigt. Genom otaliga uppvaktningar med muntliga utläggningar, och lika ledes genom mängder av skrivelser lyckades han så småningom få Kungl. Maj:t att gå med på en utredning. Fältveterinär F. Wilhelmsson fastslår i ett uttalande, att Aaby-Ericsson var utredningens främste tillskyndare. I densamma ingingo vice talman Oscar Carlström, fältveterinär F. Wilhelmsson, doktor Arvid Aaby-Ericsson och förste byråsekreterare G. Britth, sekreterare.

Utredningen, som framlades 1946 och utmynnade i ett uttalande, att ridhästaveln borde tillföras anslag på över 600 000 kronor, vann i huvudsak statsmakternas bifall. Utredningen föreslog också bildandet av ”Riksföreningen för ridningens främjande” (Ridfrämjandet), vilken organisation behandlas längre fram. Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC) och Svenska Lantliga Ryttares Centralförbund (SLRC) fingo genom utredningen avsevärt ökade anslag, ägnade att ytterst gagna ridhästaveln och uppfödarna.

Avelsföreningen, som genom sin ledning fortlöpande bevakat och alltjämt bevakar alla möjligheter att tillföra varmblodsaveln ekonomiskt stöd, har också varit den drivande faktorn i samarbetet ”Försvar och Jordbruk” och har uträttat ett arbete av fundamental betydelse både för armén, ridhästaveln och uppfödarna. En annan utomordentligt viktig sida av föreningens arbete är ordnandet och understödet av export av varmblodiga hästar. Tack vare avsättningen till utländska köpare har uppfödarna kunnat få någorlunda tillfredsställande priser för sina hästar.

Av lika stor betydelse för varmblodsaveln som åstadkommandet av 1945 års utredning är Avelsföreningens nyligen avslutade arbete beträffande ackordshästorganisationens överförande i civil regi, ett arbete som oförtröttligt bedrivits sedan mitten av 1960-talet, då chefen för armén fattade ett slutgiltigt beslut om arméns totala avhästning. De omedelbara följderna blevo, att armén slutade med att utbilda folk i hästtjänst, och att Strömsholm från och med 1968 övergick i Ridfrämjandets regi, en överflyttning som var slutförd den 30 juni 1970. Arméchefens beslut innebar vidare, att arméns behov av hästar skulle helt upphöra i mitten av 1970-talet, och att arméns behov av hästar skulle helt upphöra i mitten av 1970-talet, och att ackordshästorganisationen därvid skulle avvecklas.

Så snart arméchefens beslut var klart började Aaby-Ericsson-efter initiativ av Bengt Blomquist-att fundera över någon form att bevara ackordhästorganisationen. En förfrågan till totalförsvaret möttes av synnerligen ljumt intresse. Däremot mötte Aaby-Ericsson ett visst intresse hos Statens Jordbruksnämnds beredskapssektion, som tog ett eget initiativ till en utredning om en framtida ackordhästorganisation. Utredningen bedrevs i samråd med berörda avelsföreningar, Lantbruksstyrelsen, Hushållningssällskapens förbund, Försvarets Materielverk och dåvarande Sveriges Lantbruksförbund. Utredningen, som redovisades 1971, slog fast, att rid- och draghästar alltjämt kan spela en roll i händelse av krig eller avspärrning som en-om än starkt begränsad så dock-dragkraftsreserv. Hästen skulle främst kunna användas i jord-och skogsbruk av sådan liten storlek, att de icke kunde påräkna att erhålla drivmedel för traktor.

Armén sade emellertid fortfarande nej till att behålla ackordhästorganisationen och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap visade inte heller något intresse för densamma. Som följd härav indrogs chefens för armén anslag för anskaffning av ackordshästar från och med budgetåret 1970-1971.

Frågan om medel till fortsatta inköp av hästar fick då tagas upp inom ramen för jordbruksförhandlingarna. Med stöd av utredningen från Statens jordbruksnämnd kunde Aaby-Ericsson agera inför jordbrukets representanter och lägga fram sin målsättning-att ackordshästorganisationen skulle vara något så när intakt den dag, då armén släpper den. Beslutet blev också, att chefen för armén skulle erhålla pengar av regleringsmedel till fortsatta inköp av ackordshästar. Bidragande till beslutet att arméchefen skulle få 200 000 kronor-senare 300 000 kronor-per år var att jordbrukets förhandlare hade en smula dåligt samvete, eftersom man tidigare ”konfiskerat” fondmedel för hästavel och fört över mer än tre miljoner kronor till bl a proteinfonder.

Efter fortlöpande och energiska kontakter fick Aaby-Ericsson omkring mitten av 1973 arméchefen att under hand gå med på, att ackordshästarna utan vederlag skulle överlåtas till en civil stiftelse den 1 juni 1976 under förutsättning, att stiftelsen förband sig att hålla ackordhästbeståndet i ungefär samma antal under minst fem år. Såväl försvars-som jordbruksministrarna voro i princip med på förslaget, och den 25 april 1974 ingick chefen för armén med en skrivelse till Kungl. Maj:t med i huvudsak ovannämnd lydelse. Riksrevisionsverket gjorde emellertid invändningar mot att hästarna skulle överlåtas utan vederlag. Då sökte Aaby-Ericsson kontakt med finansministern, och efter att på sedvanligt sätt ha väntat ut honom, fick han det önskade sammanträffandet. Finansministern var dock inte beredd att gå med på de villkor, som chefen för armén och Försvarets Materielverk föreslagit.

På våren 1975 lyckades emellertid Aaby-Ericsson initiera en fempartimotion i anledning av regeringens proposition nr 30 om energihushållning m m. I motionen framhölls, att oljekrisen medfört en omvärdering av draghästens betydelse såväl för skogsbruket som för jordbruket, och att denna omvärdering måste tillmätas en viss vikt, även om den var marginell. Riksdagen tog ett uttalande, att regeringen skulle tillse, att motionärernas och näringsutskottets synpunkter om den levande dragkraftens energibesparande betydelse blevo förverkligade. Regeringen meddelade då i allmänt hållna ordalag riksdagens uttalande genom jordbruksdepartementet till lantbruks- och skogsstyrelserna. Aaby-Ericsson begagnade sig av denna skrivelse som förhandlingsunderlag i olika sammanhang, men kunde icke åstadkomma någon tillfredsställande lösning.

Vid ett flertal tillfällen under förhandlingarna sökte Aaby-Ericsson stöd hos bl a ridsportorganisationerna, i vilkas intresse det låg med en civil ackordhästorganisation. Organisationerna uttryckte tillsammans med flera avelsorganisationer sina önskemål om ackordhästorganisationens bevarande i någon form i skrivelser till chefen för armén m fl. Ridfrämjandets årsmöte i Malmö i april 1975 gjorde ett uttalande med liknande innebörd och med hänvisning till energikrisen.

Sitt bästa stöd fick Aaby-Ericsson av Per Sköld, ordförande i SRC och Ridfrämjandet. På senhösten 1973, då Aaby-Ericsson var sjuk, bad han genom Bengt Blomquist och Hans Ernmark, generalsekreterare i SRC, Per Sköld att ta kontakt dels med chefen för armén, dels med dåvarande generaldirektören och chefen för Försvarets Materielverk Sten Wåhlin, vilket också skedde med mycket positiva resultat. Försvarets Materielverk hade före dessa kontakter en från arméchefens positiva inställning rätt avvikande uppfattning. När Aaby-Ericsson våren 1975 icke nådde önskat resultat med finansministern, vände han sig åter till Per Sköld, som den 28 maj sammanträffade med Sträng. Resultatet av denna kontakt kunde Aaby-Ericsson icke acceptera bl a mot bakgrund av de ”inteckningar” i ackordhästorganisationen, som han ansåg sig ha.

Kort före midsommar presenterade Per Sköld per brev av den 12.6.1975 finansministern ett kompromissförslag. Detta gick bl a ut på, att de ackordhästar, som den civila ackordhästorganisationen skulle få disponera från och med den 1 juli 1976 skulle betalas till staten med 2000 kronor per häst den 1 juli 1981 samt att regleringsmedel med minst 300 000 kronor per år skulle lämnas till den civila organisationen under minst 5 år. Vid telefonsamtal med Sköld några dagar senare accepterade Sträng förslaget, och Sköld bekräftade i sitt brev av den 24 juni överenskommelsen, i vilket brev han fastlägger, att Aaby-Ericsson och han som stiftare skall svara för bildandet av en stiftelse, som skall övertaga ackordhästorganisationen och gentemot staten svara för de förpliktelser, som den träffade överenskommelsen medförde.

Den 26 november fastställdes vid ett sammanträffande på arméstabens utrustningsavdelning, där samtliga närmast berörda parter voro närvarande, riktlinjerna för ackordhästorganisationens överlämnande m m. Förslag till avtal mellan Försvarets Materielverk och den civila organisationen diskuterades, och i och med detta kunde överförandet anses vara säkerställt. Samma kväll avled Aaby-Ericsson stilla och till synes lycklig över att ha kunnat genomföra sitt livsverk.

Ändamålet med organisationen är att för överskådlig framtid bevara ackordhästsystemet. Tanken är inte att upplösa densamma, sedan de åtta år förflutit, som överenskommelsen med staten avser.

Värdet av att organisationen bevaras är för avelsföreningarna:

  • En fortsatt central upphandling, som ger viss avsättningstrygghet i synnerhet vid tillfälliga svackor i efterfrågan på unga hästar
  • En viss, likartad bedömning av hästarna vid upphandlingen
  • En viss stabilitet i aveln och möjlighet att bevara goda stostammar och
  • En organiserad form av kontakt mellan säljare och köpare, som bl a kan vara vägledande för avelsinriktningen

För ridsporten:

  • Förmånen av ett samlat utbud, som också ger viss uppfattning av marknadsläget
  • Ett om än till antalet litet så dock långt ifrån oväsentligt tillskott av goda lektionshästar till ridskolor
  • Ett bevarande av goda avelsdjur och en mera stabil produktion av goda bruks- och tävlingshästar
  • Att ett visst antal hästar kan förmedlas till lovande tävlingsryttare och
  • Att en lämplig kontaktväg till aveln erhålles

För det allmänna:

  • Att det finns en- om än begränsad-dragkraftreserv att utnyttjas i jord- och skogsbruk vid krig eller avspärrning

Organisationen har konstituerats under namnet ”Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande” med Per Sköld som ordförande, Bengt Blomquist som vice d:o, Lantbrukare Gustaf Nilsson, Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen, kassör, generalsekreterare Hans Ernmark SRC och med riksdagssekreterare Thomas Wiberg som sekreterare.

Ridfrämjandet tillkom, som tidigare nämnts, på förslag av 1945 års utredning. Den 4 juli 1948 hölls konstituerande sammanträde i Linköping, varvid 45 lokalavdelningar med sammanlagt ca 5000 medlemmar direkt antogs. Centralföreningens förste ordförande blev godsägare Lars von Stockenström med fältveterinär Fritjof Wilhelmsson som vice ordförande och ryttmästare Stig Holm som t f generalsekreterare. Beträffande Ridfrämjandets ändamål och arbetsuppgifter säger utredningen:

”Ridfrämjande är avsett att vara en hela landet omfattande sammanslutning till främjande av ridningen såsom folksport. För att nå detta syfte bör ungdom och vuxna personer beredas möjlighet till billig ridundervisning och tillfälle till ridning och undervisning i hästkännedom. Inom orter, där intresse och möjligheter finnas, böra härför bildas lokalavdelningar med tillgång till ridhus och hästar, och dessa lokalavdelningar böra, när så befinnes lämpligt, sammansluta sig till landskapsförbund. Samarbete bör ständigt ske med andra sammanslutningar, som hava sport, friluftsliv och fysisk fostran på sitt program, särskilt med riksorganisationer för ridtävlingar och jämväl med krigsmakten. Dessutom skall kontakt och samråd städse äga rum med lantbruksstyrelsen och organisationer för den varmblodiga hästaveln. I övrigt skall Ridfrämjandet vidtaga alla de åtgärder, som kunna tjäna dess syften.

Beträffande den statliga myndighet, som skall ha överinseendet över Ridfrämjandet, har utredningen funnit lantbruksstyrelsen bäst ägnad härför. Nämnda styrelse har visserligen inom sig icke representerad någon speciell sakkunskap för ridning, men synes detta förhållande vara av underordnad betydelse. Avsikten med Ridfrämjandet är icke att skapa särskilt framstående tävlingsryttare. Beträffande hästhållning och hästvård besitter stuteribyrån i lantbruksstyrelsen sakkunskap, och enligt sin instruktion är nämnda styrelse högsta avelsledande myndighet och ansvarig för krigsmaktens tillgodoseende med lämpliga hästar. Lantbruksstyrelsen utövar för närvarande tillsynen över samtliga anslag av totalisatormedel. Det synes utredningen för den skull, att ingen annan myndighet än lantbruksstyrelsen bör ifrågakomma för den statliga kontroll, som bör utövas å Ridfrämjandet”.

1963 års hästutredning ledde emellertid till att Ridfrämjandet 1965 överfördes till Handelsdepartementet, vilket medförde ökade statliga anslag, förbättrad statlig kreditgaranti för inköp av lektionshästar och en ökad status i allmänhet. 1970 överfördes emellertid Ridfrämjandet anslagsmässigt till Jordbruksdepartementet.

Ridfrämjandet har synnerligen aktivt bidragit till anläggande av nya ridhus, till utbildning av ridinstruktörer genom att i egen regi övertaga Strömsholm och med en framgångsrik ungdomsverksamhet genom Ungdomsnämnden. Ridfrämjandets frammarsch är imponerande-från 51 lokalavdelningar med 7695 medlemmar 1948 till nuvarande 19 distrikt, 283 lokalavdelningar och 83 423 medlemmar! Dess nuvarande ordförande är Per Sköld och dess generalsekreterare Hans Ernmark. De under 1974 utnyttjade statliga anslagen uppgingo till 842 500 kronor.

Det alltjämt stadigt ökande intresset för ridning medför en glädjande ökning av behovet av varmblodiga hästar till fromma för aveln, vilket bl a kommer till synes genom den ständiga ökningen av antalet uppfödare och av stambokförda ston.

Stofamilj F. 1-F. 6- KAMBURG, SPINDA, CALNALLA, GAKENDA, HILLEVI & SILENEE

FAMILJ F. 1 – KAMBURG

Familj F.1 – Kamburg-familjen – är den äldsta av de sex numrerade Flyingefamiljerna och den femte i storleksordning bland alla familjerna. Den härstammar från det hannoveranska stoet Angevine Han.VI 8569 e Ansiedler – Jacobiner – Arianus – Patt, som 1917 lämnade stoet Kamburg 1796 e Khelius. Hennes härstamning var mycket god. Fadern Khelius f 1911 i Hannover e Khedive (King-linjen) var en mycket vacker, storlinjig hingst, som förärvde sig elegant och ädelt, ofta med höga vita strumpor och vita fläckar litet här och var på avkomlingarna, vilket även Kamburg förärvt. Morfadern Ansiedler var en brun hingst fallen e ostpreussaren Anselm, men i övrigt är hingstarna i Kamburgs antavla av hannoveranskt blod med inslag av fullblod, och hon får anses vara ett av de bästa ston, som importerades till Flyinge.

Kamburg, som importerades 1923, förblev på Flyinge till sin död 1939. Hon var ett kraftigt, korrekt sto med harmonisk kroppsbyggnad, och hennes avkomlingar ärvde moderns goda skelett och förärvningsförmåga. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 7 blevo stambokförda ston och 2 beskällare, nämligen

Impuls 104 f 1930 e Flaneur, tillhörde Flyinge, kastrerad 1934, fader till 3 stambokförda ston och 6 remonter och/eller ackordshästar, och den utmärkte remontalstraren

Regensburg 210 f 1938 e Largo, tillhörde Flyinge, dödad 1955, fader till hingsten Ernesto 324 f 1947 u Ina 3161 e Invit, 16 stambokförda ston och 91 remonter och/eller ackordshästar.

Av Kamburgs döttrar, vilka tillsammans producerade 13 stambokförda döttrar, blevo Garbo 2464 f 1928 e Tribun, Kamburg III 2832 f 1935 och Kandia 2969 f 1936 båda e Index de mest betydelsefulla för familjens utveckling.

Garbo, som förblev på Flyinge till sin död 1950, var ett kraftigt sto med bläs och tre vita fötter. Hon lämnade 15 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Georgina 3410 f 1939 e Largo (se nedan) blev den för familjen mest betydelsefulla, och 1 beskällare nämligen

Nestor 176 f 1935 e Index, tillhörde Flyinge, dödad 1946, fader till 2 stambokförda ston och 4 remonter och/eller ackordshästar.

Kamburg III som också behölls på Flyinge fram till sin död 1955 lämnade 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 1 till Statspolisen, 2 blevo stambokförda ston, varav Kia 6178 f 1955 e Irak blev den enda, som lämnade stambokförd avkomma, och 2 beskällare, nämligen

Uranus 254 f 1941 e Parad, tillhörde Flyinge, kastrerad 1945, fader till 2 stambokförda ston och 5 remonter och/eller ackordshästar, och

Alcasar 278 f 1943 e Salvator, sonsonsson till Kyffhäuser, tillhörde Flyinge, dödad 1960, fader till hingstarna Epos 321 f 1947 u Judith 3803 e Egal och Harras (41) 348 f 1950 u Nova 4791 e Novarro, 30 stambokförda ston och 148 remonter och/eller ackordshästar.

Kandia var något mindre än sin helsyster Kamburg III och den enda av Kamburgs döttrar, som var svart till färgen. Hon förblev också på Flyinge och lämnade fram till 1954, då hon dog, 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 3 blevo stambokförda ston, varav Katja 3791 f 1941 e Largo (se nedan) blev av stor betydelse, och 1 beskällare, nämligen

Faxius 329 f 1948 e Taxinge II xx, tillhörde Strömsholm till 1956 och därefter Flyinge, dödad 1958, fader till 6 stambokförda ston och 31 re­monter och/eller ackordshästar.

Georgina (se ovan) tjänstgjorde också på Flyinge till sin död 1953 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, varav endast Gabriella 4534 f 1945 e Onkel lämnade stambokförd avkomma, och 1 beskällare, nämligen

Arianus 287 f 1943 e Onkel, tillhörde Flyinge, dödad 1955, fader till hingsten Erasmus (33) 322 f 1947 u Ullinette 3663 e Niger, 7 stambokförda ston och 39 remonter och/eller ackordshästar.

Katja (se ovan), som ärvt sin moders färg och vita fötter, behölls också på Flyinge till 1962, då hon dödades. Hon lämnade 16 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 7 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Kathal 374 f 1953 e Heristal, tillhörde Flyinge, störtad 1959, fader till 3 stambokförda ston och 3 remonter och/eller ackordshästar.

Av Katjas döttrar, vilka tillsammans lämnade 15 avelsston, varav 14 hittills stambokförts, blevo speciellt Karolina 4988 f 1945 e Hamlet, Kamilla 5501 f 1951 e Heristal, Klarinette 5961 f 1957 e Varolio och Kalmia 6201 f 1959 e Heimdal av stor betydelse för familjens fortsatta utveckling.

Karolina förvärvades av Nils I. Jacobsson, nr 12, Stångby, hos vilken hon förblev fram till 1956, då hon dog. Hon var premierad A och lämnade 7 avkomlingar, vilka alla såldes till remonter (varav 3 exporterades till Schweiz), men 1 återgick till aveln, Carola 6256 f 1953 e Fokker, som hittills lämnat 3 stambokförda döttrar.

Kamilla förblev på Flyinge, där hon lämnade 14 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 exporterades till Schweiz, 6 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Trafalgar 419 f 1961 e Magnat, tillhörde Flyinge, exporterad 1968 till Västtyskland, fader till hingsten Capricorn (1) 451 f 1965 u Zenta 6041 e Polarstern, 12 stambokförda ston och 4 remonter och/eller ackordshästar.

Klarinette förblev på Flyinge till 1970, då hon förvärvades av den kände hästkarlen, godsägare Nils Gyllensvaan, Kättilstorp, hos vilken hon alltjämt är i tjänst. Hon är ett förstklassigt sto till alla delar och har hittills lämnat 12 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 2 exporterats till Danmark, 3 blivit stambokförda ston, vilka hittills lämnat 2 stambokförda döttrar, och 1 beskällare, nämligen den utmärkte

Unesco 428 f 1962 e Pompe, tillhör Flyinge, fader till hingsten Ganesco (F.4) 503 f 1971 u Gakenda IV 5889 e Salvator, 28 stambokförda ston och 6 remonter och/eller ackordshästar.
Klarinette 5961 f 1957 e Varolio

Kalmia, som alltjämt är i tjänst på Flyinge, har hittills lämnat 12 avkomlingar, av vilka 2 sålts till remonter och exporterats till Schweiz (varav den ena, Wedekind f 1964 e Biarritz, tävlar i svår dressyr), 2 därutöver exporterats till Schweiz och 1 till Västtyskland, 3 blivit avelsston, varav 2 hittills stambokförts, och 3 beskällare, nämligen

Elektron 469 f 1968 e Gaspari, tillhörde Flyinge, exporterad 1971 till Västtyskland utan stamboksangiven avkomma,

Herkules 504 f 1971, tillhör Flyinge, tjänstgjorde 1976 på Bollerups Lantbruksinstitut, se fotografi, och

Jaguar f 1973 e Emir, tillhör Flyinge, tjänstgjorde 1976 hos Holger Essgårde, Backgården, Axvall

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Alcasarj Arianus, Elektron, Faxius, Herkules, Impuls, Jaguar, Kathal, Nestor, Regensburg, Trafalgar, Unesco och Uranus.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig väl med 34 pristagare, varav 4 i svår klass, nämligen hopparna Hispano f 1943 e Nagel u Kamburg II 2607 e Ruster, Pom-Pom f 1965 e Pompe u Kalla 6208 e Afghan och Magnifigue IV f 1962 e Magnat u Klara 6090 e Tokajer samt fälttävlanshästan Bacio f 1952 e Daladier xx u Gabriella 4534 e Onkel. Förärvningen visar tydligt på anlag för hoppning och fälttävlan, och endast 5 av pristagarna är dressyrhästar.

 Herkules 504 f 1971 e Gaspari

Av familjens 93 medlemmar är 45 alltjämt i tjänst, vilket innebär dels att familjens fortbestånd är säkert tryggat, dels också att man kan förvänta sig ytterligare tillskott av goda tävlingshästar från denna först­klassiga familj.

FAMILJ F. 2 – SPINDA

Familj F. 2 – Spinda-familjen – är med sina 215 medlemmar den största familjen näst efter familj 5 (Hoby). Anmoder är egentligen det hannoveranska stoet Kadmeija Han.VII 1935 e Khedive – Kinos – Noster – Vogel II – Warder­marske xx – Y. Borradil – Torraldo, men familjen har fått sitt namn efter hennes dotter Spinda 1866 f 1918 i Hannover e Schwabenstreich, som impor­terades till Flyinge 1924. Hon hade en utmärkt härstamning. Fadern Schwaben­streich tillhörde den mäktigaste av alla hannoveranska hingstlinjer, den s.k. Schluckerlinjen. Han var född i Braunschweig och blevo fader till en hel del såväl lantbeskällare som goda avelsston. En helbror till Spinda, Schwaben­könig, var en framstående lantbeskällare i Celle. Spindas möderne var ädlare inavlat som det var på King-blod, Kinos var nämligen liksom Khedive fallen e King.

Spinda var trots sin mycket kraftige fader ett högelegant sto med osedvanligt goda rörelser, korrekt och välställt och med stor framåtanda. Om man skulle komma med någon anmärkning på hennes exteriör, så vore det en viss brist på djup. Hon förblev på Flyinge till sin död 1941 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 6 blevo stambokförda ston och en beskällare, näm­ligen den mycket lovande

Taktik 235 f 1940 e Onkel, tillhörde Flyinge och hade sannolikt blivit Onkels bästa hingstavkomling, men som tyvärr störtade på sin station 1945, fader till den framstående hingsten Dragos (39) 316 f 1946 u Ulla 3492 e Eros, 5 stambokförda ston och 17 remonter och/eller ackordshästar.

Spinda 1866 f 1918 e Schwabenstreich

Av Spindas döttrar, vilka tillsammans lämnade 14 stambokförda ston, var det de tre äldsta, Dina 2212 f 1925 e Althof, Ella 2213 f 1926 e Schwabliso och Fanny 2227 f 1927 e Tribun, som fick svara för familjens fortsatta utveckling.

Dina förblev liksom systrarna Ella och Fanny på Flyinge. Hon dödades 1945 och hade då lämnat 10 avkomlingar, av vilka 4 blevo stambokförda ston, varav Diana 3787 f 1941 och Duenna 3977 f 1942 båda e Largo samt Dirna 4352 f 1944 e Onkel (se nedan) svarade för hennes samtliga 19 dotterdöttrar, och 1 beskällare, nämligen

Talisman 236 f 1940 e Largo, tillhörde Flyinge, kastrerad 1946, fader till 5 stambokförda ston och 23 remonter och/eller ackordshästar.

Ella verkade på Flyinge fram till 1946, då hon dödades, och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 2 blevo avelsston, Ella II 3644 f 1937 e Index och Elektra 3270 f 1938 e Largo (se nedan), och inte mindre än 4 beskällare, nämligen

Lage 142 f 1933 e Ruster, tillhörde Strömsholm till 1939 och därefter Flyinge, dödad 1951, fader till hingsten Tagetes (34) 234 f 1940 u Erbfrau 1695 e Erbfeind x, 20 stambokförda ston och 86 remonter och/eller ackordshästar,

Midas 163 f 1934 e Index, tillhörde Flyinge, dödad 1948, fader till åtta stambokförda ston och 39 remonter och/eller ackordshästar,

Tasso 237 f 1940 e Novarro, tillhörde Strömsholm, dödad 1950, fader till 3 stambokförda ston och 23 remonter och/eller ackordshästar, och

Uno 252 f 1941 e Primo, tillhörde Flyinge, kastrerad 1946 och såld till ridhäst, pristagare under namnet Fargo, fader till 1 stambokfört sto och 1 remont.

Fanny, som blev 22 år gammal, lämnade 13 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 6 blevo stambokförda ston, varav Favorite 2710 f 1931 e Harms, Fiorella 4157 f 1943 e Onkel och Freja 4575 f 1944 e Trust (se nedan) blevo av betydelse för familjens utveckling.

Diana (se ovan) får väl räknas som ett av familjens bästa ston om inte rent av det främsta. Hon lämnade föl varje år fram till 1959, då hon dog, eller sammanlagt 14 avkomlingar, av vilka 10 (!) blevo stambokförda ston, vilka i sin tur producerade 24 stambokförda döttrar, och 3 beskällare, nämligen

Diogenes 311 f 1946 e Onkel, tillhörde Flyinge, dödad 1946, fader till hingsten Toreador (14) 418 f 1961 u Santhussa 5854 e Santiago, 22 stambokförda ston och 70 remonter och/eller ackordshästar,

Herrscher f 1952 e Heristal, exporterad 1954 till Langestüt Traven­thal, Västtyskland och Landshut i Bayern, och

Niarchos 391 f 1956 e Polarstern, tillhör Flyinge, fader hittills till 51stambokförda ston och 47 remonter och/eller ackordshästar.

Av Dianas döttrar blevo Daisy 4968 f 1947 e Onkel, Dorothea 5408 f 1950 e Heristal, Drusilla 5775 f 1954 e Anno och Denise 5960 f 1957 e Varolio (se nedan) de mest betydelsefulla för familjens utveckling.

Duenna (se ovan) behölls på Flyinge till 1953, då hon dog, och läm­nade 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 2 blevo stambokförda ston, vilka båda bidragit till familjens fortbestånd, och 2 beskäl­lare, nämligen

Faruk 328 f 1948 e Tagetes, tillhörde Flyinge, dödad 1962, fader till tolv stambokförda ston och 36 remonter och/eller ackordshästar, och

Ghibellin 341 f 1949 e Heristal, tillhörde Strömsholm till 1956 och därefter Flyinge, kastrerad 1956, fader till 6 remonter och/eller ackordshästar.

Dirna (se ovan) förblev också på Flyinge till sin död 1964 och lämnade 12 avkomlingar, varav 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 såldes till Norge, Hirtz f 1956 e Herzog, norsk representant i svår dressyr, 7 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Hermon 351 f 1950 e Heristal, tillhörde Flyinge, kastrerad 1955, fader till 3 stambokförda ston och 6 remonter och/eller ackordshästar.

Av Dianas döttrar blevo Draba 5296 f 1949 e Heristal, Hella 5857 f 1952 e Heristal och Hertzigina 6180 f 1957 e Herzog (se nedan) de mest betydelsefulla.

Ella II (se ovan) förvärvades av Nils Nordqvist, Ö.Svenstorp, Svedala och övertogs senare av hans söner Hans och Knut, hos vilka hon förblev till 1954, då hon dödades efter att ej ha lämnat något föl de 4 sista åren. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris på lantbruksmötet i Lund 1945 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Essi 5164 f 1954 e Salamander (se nedan) blev mycket betydelsefull för familjens utveckling medan hennes syster Estelle 4353 f 1943 e Salamander gjorde sin insats som moder till den gode beskällaren

Gladiator 342 f 1949, tillhörde Strömsholm till 1956 och därefter Flyinge, exporterad till Danmark 1964, fader till 18 stambokförda ston och 41 remonter och/eller ackordshästar.

Elektra (se ovan) tillhörde Flyinge till 1953, då hon såldes till disponent Otto Åberg, Kalmar, varefter uppgifter om henne saknas. Hon läm­nade 8 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 5 blevo stambokförda ston, varav Elly 3978 f 1942 e Onkel och Elinor 5505 f 1949 e Alcasar (se nedan) var de enda, som lämnade stambokförd avkomma, medan Aleta 5531 f 1948 e Alcasar blev moder till en beskällare, nämligen

Magnifique 409 f 1960 e Helmuth, tillhör Bo Anden, Bjärbo, Fritsla, fader hittills till 11 stambokförda ston.

Favorite (se ovan) förvärvades av Gustaf Nilsson, Grönahill, Flyinge, som 1947 sålde henne till Nils Lundqvist, Räften, Hardeberga, hos vilken hon förblev till 1951, då hon dog. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris i grupp vid lantbruksmötet i Lund 1945 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 6 stambokförda döttrar, vilka i sin tur hittills lämnat 6 avelsston, varav 5 stambokförts.

Fiorella (se ovan) behölls på Flyinge t o m 1951, då hon såldes till A. Malmquist, Borgholm, hos vilken hon förblev till dess hon 1954 togs ur aveln. Hon lämnade 7 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto) och 1 direkt blev stambokfört sto. De båda döttrarna lämnade 4 stambokförda alltjämt i tjänst varande ston.

Freja (se ovan) såldes till Knut Kristoffersson, nr 6, Veberöd och förblev hos honom till och med 1963, varefter hon övertogs av sonen Gunnar, men gick gall och dödades 1964. Hon lämnade i allt 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till Statspolisen och 3 blevo stambokförda alltjämt i tjänst varande ston, vilka i sin tur hittills lämnat 3 stambokförda döttrar.

Daisy (se ovan) förblev på Flyinge till 1960, då hon dödades efter att ha gått gall 2 år i rad. Hon lämnade endast 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 2 blevo stambokförda ston, varav Dajda 5718 f 1952 e Heristal (se nedan) blev betydelsefull, och 3 beskällare, nämligen

Livorno 378 f 1954 e Anno, tillhörde Flyinge, kastrerad 1958 utan stam­boksangiven avkomma,

Nepal 390 f 1956 e Polarstern, tillhör Flyinge, fader hittills till hingstarna Aladin 437 1964 u Hera 6110 e Heristal, Cordon Bleu (14) 461 f 1967 u Gina 7469 e Gordon, Escargot 421 f 1962 u Drackma 5967 e Drabant, Fantom II (44) 475 f 1967 u Fantasi 6460 e Ruthven, Hertigen (F.4) 505 f 1971 u Larrami 6325 e Jovial och Jumper 552 f 1973 u Tina 7312 e Heristal, 66 stambokförda ston och 41 remonter och/eller ackordshästar, och

Oberon 395 f 1957 e Varolio, tillhörde Flyinge, exporterad 1966 till Danmark, fader till den danskfödde hingsten O’Brian, 29 stambokförda ston och 15 remonter och/eller ackordshästar.

Se fotografi av Nepal!

Dorothea (se ovan) förblev på Flyinge till 1968, då hon dödades efter att ha gått gall de sista 2 åren. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 4 blevo avelsston, vilka producerat 9 avelsston, varav 7 hittills stambokförts. Mest betydelsefull av hennes döttrar blev Dongola 6088 f 1958 e Tokajer (se nedan).

Nepal 390 f 1956 e Polarstern

Drusilla (se ovan) förblev också på Flyinge och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 6 blevo avelsston, varav 6 stambokförts, och av vilka Delta 6314 f 1960 och Nagrilla 6824 f 1961 båda e Magnat (se nedan) hittills visat sig mest framgångsrika, och 1 beskällare, nämligen

Arno 440 f 1964 e Biarritz, tillhörde Flyinge, kastrerad 1967 utan stamboksangiven avkomma.

Denise (se ovan) är alltjämt i tjänst på Flyinge och har hittills läm­nat 12 avkomlingar, av vilka 1 sto exporterats till Danmark resp. Schweiz, 3 blivit stambokförda ston, varav Stella 7416 f 1964 e Biarritz (se nedan) hittills visat sig vara mest framgångsrik, och 1 beskällare, nämligen

Brisad 450 f 1965 e Drabant, tillhörde Flyinge, exporterad 1974 till Danmark, fader till 12 stambokförda ston.

Draba förblev på Flyinge till 1967, då hon dödades. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 6 blevo stambokförda ston, varav Drakma 6089 f 1958 e Hurricane xx och Biarritza 7303 f 1963 e Biarritz (se nedan) hittills mest framgångsrikt bidragit till familjens fortbestånd, och 3 beskällare, nämligen

Nimrod 392 f 1956 e Polarstern, tillhörde Flyinge, dödad 1966, fader till 29 stambokförda ston och 33 remonter och/eller ackordshästar,

Polar (okvalificerad) f 1961 e Polarstern, tillhör Thorsten Ingvarsson, Katrinetorp, Kulladal, fader till ett antal pristagare, och till sist den utmärkte

Abbé 435 f 1964 e Biarritz, tillhör Flyinge, fader hittills till hingst­arna Emalj (F.5) 470 f 1968 u Haifa 6315 e Magnat och Pontus (4) 497 f 1970 u Isabella 6203 e Hildebert och 18 stambokförda ston.

Hella (se ovan) tillhörde Olof Johansson, Lindhovs kungsgård, Varberg t o m 1958, Rune Larsson, Runeberg, Grimeton 1959 – 1960 och Tore Jönsson, Östorps gård, Laholm 1961 – 1964, innan hon till sist hamnade hos Sven Skogsström, Bergs säteri, Lammhult, där hon förblev i varje fall fram till 1972. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont men senare blev stambokfört sto och 1 di­rekt stambokfört sto, Juanita 6275 f 1958 e Juan, som hittills lämnat 4 stambokförda döttrar. Ett hingstföl exporterades 1969 till Schweiz.

Hertzigina (se ovan) tillhörde Lars Essgärde, Julaholms gård, Jula t o m 1965 och förvärvades därefter av Lennart Jacobsson, Ladås egendom, Herrljunga, hos vilken hon i varje fall förblev till 1972. Hon lämnade endast 5 levande avkomlingar, av vilka 2 såldes till ridhästar, varav 1 blev den gode hopparen Milord f 1961 e Hurricane xx, och 2 blevo stambokförda ston, vilka alltjämt är i tjänst, och av vilka Amparo 7049 f 1962 e Meteor xx hittills lämnat 3 stambokförda döttrar.

Essi (se ovan), som förvärvades av Gunnar Ekblad, Törringe, Jordholmen, var ett förstklassigt avelssto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på hästutställningen i Malmö 1953, hederspris och stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959, 1. pris och hederspris på Mila 1964 och fick Statens förärvningspremie 1958. Hon dödades 1969 efter att inte ha lämnat föl under 5 år och hade då 13 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 5 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Kaifas 371 f 1953 e Donau, tillhörde Flyinge, såld 1966 till Östen Olsson, Gunnetorps stuteri, Borgholm, fader till hingsten Safari 410 f 1960 u Lilla Loreley 4428 e Mentor, 36 stambokförda ston och 33 remonter och/eller ackordshästar.

Av Essis döttrar, vilka tillsammans producerade hittills 10 stambokförda ston, är Dolita 5031 f 1954 och Dorina 5872 f 1955 båda e Donau (se nedan) hittills de mest betydelsefulla.

Elly (se ovan) förblev på Flyinge till 1955, då hon dödades. Hon lämnade 7 avkomlingar, av vilka 1 blev stambokfört sto, Essi 5634 f 1951 e Heristal, som lämnat 1 stambokförd dotter, Undra 8138 f 1959 e Magnat, som 1967 placerade sig i svår hoppning.

Elinor (se ovan) förvärvades av Oscar Andersson, Systergård, Mjöhult och verkade hos honom till 1969, då hon dog. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1963 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och exporterades till Schweiz, 1 till Statspolisen, 1 till avelsföreningen och 3 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Daijda (se ovan) tillhörde Flyinge t o m 1963 och såldes därefter till Arne Nelsson, Ljungby, hos vilken hon verkade 1964 – 1966, då hon förvärvades av Olofströms ridskola, Olofström, där hon tjänstgjorde som lektionshäst åren 1967 – 1970, innan hon till sist kom till Margareta Hagelberg, Sjömilsås, Bodafors. Hon har hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 1 till ridhäst, 1 blivit stambokfört sto, Diba 7607 f 1965 e Dietmar, och 1 beskällare, nämligen

Portos 402 f 1958 e Afghan, tillhörde Flyinge, såld 1973 till Göran Lindh, Vännäs, fader hittills till 47 stambokförda ston och 13 remonter och/eller ackordshästar.

Dongola (se ovan) tjänstgjorde på Flyinge till sin död och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 6 blevo avelsston, varav 5 hittills stambokförts och alltjämt är i tjänst, och av vilka särskilt Donetta 6885 f 1963 e Biarritz (se nedan) visat sig betydelsefull.

Delta (se ovan) tjänstgör fortfarande på Flyinge, där hon hittills lämnat 8 avkomlingar, av vilka 1 exporterats till Västtyskland, 2 blivit stambokförda ston, vilka i sin tur lämnat var sin stambokförda dotter, och 2 beskällare, nämligen

Daktyl 462 f 1967 e Drabant, tillhör Flyinge, och

Gallax 487 f 1970 e Gaspari, tillhörde Flyinge, kastrerad 1973 utan stamboksangiven avkomma.

Magnilla (se ovan) förvärvades av Bengt Kihlberg, Tyft, Sibräcka, som 1970 sålde henne till Fyrby stuteri, Fellingsbro, där hon alltjämt är verksam. Hon har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 2 blivit stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Marramas 535 f 1972 e Jarramas, tillhör Christer Hyckenberg, Narvgården, Kopparberg.

Stella (se ovan) förvärvades av Erik Nilsson, Örsholms gård, Moheda och är alltjämt verksam hos honom. Hon är premierad B, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 2 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Jasper f 1973 e Cosmos xx, tillhör Flyinge.

Drakma (se ovan) förblev på Flyinge t o m 1967, då hon såldes till Karl-Åke Hultberg, Bredgården, Fristad men gick gall 2 år i rad och såldes till ridhäst. Under sin Flyingetid lämnade hon 4 avkomlingar, av vilka 1 såldes till ridhäst, 2 blevo stambokförda ston, varav Diorama 7123 f 1964 e Biarritz hittills lämnat 2 stambokförda döttrar, och en beskällare nämligen

Koral f 1963 e Biarritz, exporterad 1963 till Danmark.

Biarritza (se ovan) förvärvades av och tjänstgör fortfarande hos Göran Stenström, Svedäng, Strängnäs, hos vilken hon hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 4 blivit stambokförda ston.

Dolita (se ovan) förvärvades av Nils G. Nilsson, Ettarp, Björnstorp, som 1962 sålde henne till Göran Nilsson, Högseröd, Löberöd, hos vilken hon alltjämt är verksam. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom, erhöll stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959 och erövrade 1. pris och he­derspris på Mila 1964. Hon har hittills lämnat 10 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont till Schweiz och 5 blivit stambokförda ston, vilka hittills lämnat 3 stambokförda döttrar och 1 beskällare, nämligen

Dolomit 464 f 1967 e Drabant u Lolita 7181 e Lansiär, tillhör Flyinge.

Dorina (se ovan), Dolitas helsyster, var också ett förstklassigt sto. Hon såldes till Arne Bengtsson, Gyllebo gård, Genarp, hos vilken hon stannade till sin död 1969. Hon var premierad A, fick avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på Mila 1964 och hederspris och stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959. Hon lämnade 8 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 2 exporterades till Västtyskland och 4 blevo stambokförda ston, varav Ca ira 8288 f 1963 e Hurricane xx är moder till 1 beskällare, nämligen

Sonny Boy 513 f 1971 e Brabant, tillhör Maud von Rosen, V. Älvsala, Värmdö.

Donetta (se ovan) tjänstgör fortfarande på Flyinge, där hon hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 2 blivit stambokförda ston, varav Donette 8632 f 1967 e Drabant hittills lämnat 1 stambokförd dotter, och 3 beskällare, nämligen

Emir 471 f 1968 e Gaspari, tillhörde Flyinge, exporterad 1974 till Danmark utan stamboksangiven avkomma,

Figaro 477 f 1969 e Gaspari, tillhörde Flyinge, exporterad 1972 till Västtyskland utan stamboksangiven avkomma, och

Imperator 529 f 1972 e Gaspari, tillhör Flyinge.

Utöver de tidigare nämnda hingstarna Abbé, Arno, Brisad, Daktyl, Diogenes, Dolomit, Emir, Faruk, Figaro, Gallax, Ghibellin, Gladiator, Hermon, Herrscher, Imperator, Jasper, Kaifas, Lage, Livorno, Magnifioue, Marramas, Midas, Nepal, Niarchos, Nimrod, Oberon, Polar, Portos, Taktik, Talisman, Tasso och Uno höra också följande till familjen, nämligen

Bajkal 447 f 1965 e Nepal u Laika 6076 e Iliad, tillhörde Flyinge, kastrerad 1968, fader till 4 stambokförda ston,

Mecenat 161 f 1934 e Indigo u Ivanda 2833 e Flaneur, tillhörde Flyinge  till 1944 och därefter Strömsholm, dödad 1948, fader till 17 stambokförda  ston och 45 remonter och/eller ackordshästar, och

Vineto 266 f 1942 e Onkel u Spinette 3117 e Largo, tillhörde Flyinge, kastrerad 1947, fader till 4 remonter och/eller ackordshästar.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig väl med 66 pristagare, varav 7 i svår klass, nämligen förutom de redan nämnda Milord och Undra också hoppehästarna Trumf f 1942 e Onkel u Ella 2213 e Schwabliso (ej att förväxla med G.A. Boltensterns dressyrhäst Trumf), Lilie f 1966 e Toddhurst xx u Lucky Strike 6628 e Coast Guard och Felicia f 1966 e Utrillo u Valencia e Vallon xx u Lysett 5270 Effendi samt dressyrhästarna Lyster f 1951e Haffner och Horisont f 1962 e Mozart båda u Flinga 5260 e Arianus.


Ted Nätterqvist på Felicia f 1966 e Utrillo

Av familjens 215 medlemmar är 149 alltjämt i tjänst, och denna för­nämliga familjs fortbestånd är säkert tryggad för långliga tider, samti­digt som man förhoppningsvis kan räkna med många goda tillskott till våra tävlingshästar.

 Drusilla 5775 f 1954 e Anno (se texten)


Immer 359 f 1951 e Immer Voran

FAMILJ F. 3 – CALNALLA

Familj F.3 – Calnalla-familjen – har fått sitt namn efter det hanno­veranska stoet Calnalla 1863 f 1919 e Camoens u Amakosa Han.VII 290 e Ammer – Notar – Flick – Schlutter – Blenheim xx – Norfolk – Ibrahim II xx – Sylla xx – Bundler, som importerades till Flyinge 1924. Hennes härstam­ning var god. Fadern Camoens var född på Graditz, som vid den tidpunkten var halvblodsstuteri, och var helbror till Rusters fader Caruso och fallen e Trakehner-hingsten Obelisk med rent ostpreussiskt blod på mödernet. Han tjänstgjorde till en början på stuteriet i Neustadt a.d. Dosse, överfördes så till Hannover för att slutligen hamna i Ostpreussen, där han skördade stora framgångar. Modern Amakosa tillhörde en välkänd och i Hannover täm­ligen utbredd stofamilj, till vilken en av Hannovers mest kända förärvare Futurist I hör. Morfadern Ammer tillhörde Adeptus xx-linjen och hade genom Augur II (se Avepals antavla) ostpreussiskt blod i sina ådror. De övriga hingstarna i Calnallas antavla – med undantag för fullblodshingstarna – hade mera utpräglat hannoveranskt blod.

Calnalla, som var ett mörkbrunt, medelstort sto, tillhörde Flyinge till 1939, då hon dödades. Hon lämnade endast 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston, varav Irma 2469 f 1930 e Flaneur och Cenora 3144 f 1935 e Indigo blevo betydelsefulla, och 1 beskällare, nämligen

Senegal 230 f 1939 e Largo, tillhörde Strömsholm, dödad 1947, fader till 2 stambokförda ston och 6 remonter och/eller ackordshästar.

Irma förblev på Flyinge till 1949, då hon dödades. Hon lämnade 8 levande avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans producerade 9 stambokförda döttrar. Av hen­nes döttrar blevo det endast de båda yngsta, Irma II 2831 f 1935 e Indigo och Irmeline 3585 f 1940 e Onkel (se nedan), som skulle svara för familjens fortbestånd och utveckling.

Cenora förvärvades av Herman Larsson, Värpinge, Lund, som dock fick föga glädje av henne, då hon efter att ha lämnat 2 avkomlingar födde döda föl 2 gånger, varpå hon 1943 såldes till ridhäst. Av de båda avkomlingarna såldes en till remont och en blev stambokfört sto, Carin 3822 f 1940 e Hu­bertus (se nedan).

Irma II (se ovan) förblev på Flyinge till 1951, då hon såldes till vagnshäst till H.O. Ramel, Övedskloster. Hon förärvde sin moder mycket väl och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 3 blevo stambokförda ston, varav endast Ilona 4771 f 1946 e Onkel (se nedan) blev av betydelse för familjen, och 2 beskällare, vilka dock på grund av förvärvade sjukdomar måste dödas vid unga år, nämligen

Tirpitz 238 f 1940 e Onkel, tillhörde Flyinge, dödad 1947, fader till 3 stambokförda ston och 21 remonter och/eller ackordshästar, och

Uncle Sam 249 f 1941 e Onkel, tillhörde Flyinge, dödad 1945, fader till 1 stambokfört sto och 6 remonter och/eller ackordshästar.

Irmeline (se ovan) behölls på Flyinge till 1955, då hon såldes till Axel Eriksson, Ärna gård, Uppsala, men uppgifter om henne saknas efter detta år. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och exporte­rades till Schweiz, 4 blevo stambokförda ston, varav Irmina 5155 f 1947 e Ansgar och Irmgard 5331 f 1948 e Alcasar (se nedan) blevo av betydelse för familjens utveckling, och 1 beskällare, nämligen

Demmin 309 f 1946 e Pansar, tillhörde Flyinge, kastrerad 1950 och såld till dressyrhäst under namnet Dansör, fader till 2 remonter.

Carin (se ovan) förblev hos Herman Larsson till sin död 1965. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1953 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst och 1 blev ett för familjens fortbestånd mycket viktigt stambokfört sto, Catja 5420 e Tagetes (se nedan).

Ilona (se ovan) förblev på Flyinge till sin död 1963 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 2 blevo stambokförda ston, varav endast Havanna 5759 f 1952 e Heristal (se nedan) lämnade stambokförd avkomma, och 2 beskällare, nämligen

Ravello 405 f 1959 e Heimdal, tillhörde Flyinge, kastrerad 1964, fader till 2 stambokförda ston och 4 remonter och/eller ackordshästar, och

Trumf 420 f 1961 e Polarstern, tillhörde Flyinge, exporterad 1971 till Finland, fader till 28 stambokförda ston och 7 remonter och/eller ackordshästar.

Irmina (se ovan) förvärvades av Gunnar Andersson, Kyrkheddinge boställe, Staffanstorp. Hon var ett framstående avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på hästutställningen i Malmö 1953 och fick Statens förärvningspremie 1958. Hon lämnade 19 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, (varav 1 exporterades till Schweiz), 2 till Statspolisen, 4 till ridhästar, 1 exporterades till Schweiz och 4 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, varav Irla 6370 f 1956 e Dianthus hittills lämnat 3 avelsston, varav en stambokförts.

Irmgard (se ovan) förvärvades av P. Malte Persson, V. Kanik, Flädie, hos vilken hon förblev till 1966, då hon dödades efter att inte ha lämnat någon avkomma de sista 4 åren. Hon var premierad A, erhöll Statens förärv­ningspremie 1960 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 3 exporterades till Schweiz), 1 exporterades till England, 1 såldes till Statspolisen, 1 till ridhäst och 1 blev stambokfört sto, Irmelina 5940 f 1955 e Varolio (se nedan).

Catja (se ovan) förblev liksom modern hos Herman Larsson, som i henne fick en av familjens mera framstående representanter. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris på hästutställningen i Malmö 1953 och fick Statens förärvningspremie 1962. Hon dog 1969 i en ålder av tjugo år och hade då lämnat 13 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till Statspolisen, 1 till ridhäst och 5 blevo avelsston, varav 4 hittills stambokförts, och av vilka Cenora 6525 f 1960 e Tokajer hittills lämnat 3 avelsston, varav 2 stambokförts. En av hennes avkomlingar var hopparen Sultan f 1955 e Varolio, som placerade sig i svår klass.

Havanna, (se ovan) såldes till Anders Larsson, Slottsmöllan, Frennarp, Halmstad, hos vilken hon förblev till 1967, då hon dödades. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 3 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Irmelina (se ovan) förvärvades av Gunnar Larsson, Magnilund, Eldsberga. som 1960 sålde henne till Erik Bengtsson, Solberga säteri, Smålands Anneberg där hon är alltjämt verksam. Hon är premierad A, fick Statens förärvnings­premie 1969 och har hittills lämnat 10 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 1 exporterats till Västtyskland, 2 sålts till ridhästar, 2 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston och 2 beskällare, nämligen

Gassendi 422 f 1962 e Gaspari, tillhörde Olle Svensson, Göteborg, ex­porterad till Västtyskland, där han vunnit många segrar i svår dressyr, fader till 1 stambokfört sto, och

Playboy 445 f 1963 e Gaspari, tillhörde Bengt Brounéus, Finngården, Mora, pristagare i medelsvår dressyr, död 1968, fader till 2 stambokförda ston.


Gassendi 422 f 1962 e Gaspari

Utöver de redan nämnda hingstarna Demmin, Gassendi, Playboy, Ravello, Senegal, Tirpitz, Trumf och Uncle Sam höra ytterligare 2 beskällare till familjen, nämligen

Isar 364 f 1951 e Pommery u Isabella 4536 e Onkel, tillhörde Flyinge, kastrerad 1955 utan stamboksangiven avkomma, och

Stamer f 1929 i Hannover e Flugfeuer II u Fizosa e Flegel, importerad till Flyinge 1932, kastrerad 1938, fader till 7 stambokförda ston.

Tävlingsmässigt sett har familjen hävdat sig väl med 27 pristagare, varav 4 i svår klass, nämligen förutom ovannämnde Sultan också dressyrhästen Jason f 1949 e Ulmus u Calla 4033 e Largo och hopparna Paradise f 1965 e Idealist u Irmelina 5940 e Varolio (se ovan) och Hurra f 1963 e Hurricane xx u Carina 6362 e Frondeur. Förärvningen visar anlag för såväl dressyr som hopp­ning. De äldre pristagarna var så gott som undantagslöst dressyrhästar, men så småningom tog hoppehästarna överhanden, vilket frestar till en liten förmodan, att huvuddelen av den nya generationens ryttare vill ha snabba resul­tat och måhända saknar det rätta tålamodet för dressyr.

Av familjens 51 medlemmar är 22 alltjämt i tjänst, vilket bör betyda dels att familjens fortbestånd är tryggat för en god tid framöver, dels att man kan räkna med ytterligare tillskott av goda tävlingshästar från denna goda familj.

FAMILJ F. 4 – GAKENDA

Familj F.4 – Gakenda-familjen – har som stammoder det hannoveranska stoet Gakenda 2218 f 1925 e Goldring II u Messe Han.VII 11708 e Mormone – Nelusko – Notabene – Hofing – Troncais xx – Sudan – Gästrow – Nord – Y. Aaronides, som importerades till Flyinge 1930. Hennes härstamning är utmärkt med goda och delvis framstående hingstar i antavlan. Fadern Gold­ring II härstammade i fjärde led från fullblodshingsten Goldschaum xx. Morfadern Mormone var fallen e Nelusko, en på sin tid mycket berömd hingst, fallen e ostpreussaren Neckar med samma mödernelinje som Thunderclap.

Gakenda var en ovanligt sund häst med framstående exteriör, stark och jämn i arbetet och mycket fruktsam. Hon blev 25 år gammal och lämnade 18 avkomlingar, av vilka fem 5 till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 7 blevo stambokförda ston och 3 beskällare, nämligen

Indigo 106 f 1930 e Alkoven (Celle), tillhörde Flyinge, dödad 1948, fader till hingstarna Master 160 (36) f 1934 u Amuratha 2126 e Amos och Mecenat (F.2) 161 f 1934 u Ivanda 2833 e Flaneur, 27 stambokförda ston och 37 remonter och/eller ackordshästar,

Khedive 134 f 1932 e Hampelmann xx, tillhörde Flyinge, kastrerad 1937, fader till 1 stambokfört sto och 7 remonter och/eller ackordshästar, samt

Reval 213 f 1938 e Largo, tillhörde Flyinge, dödad 1955, fader till 19 stambokförda ston och 52 remonter och/eller ackordshästar.

Av Gakendas döttrar, vilka tillsammans endast lämnade 9 stambokförda ston, blevo Gakenda III 2994 f 1935 e Index och Granada 3411 f 1939 e Largo de för familjen mest betydelsefulla.

Gakenda III, som förvärvades av de framstående uppfödarna Ragnar och Sven Karlton, Magnilund, Hasslarp, var liksom modern ett förstklassigt avelssto. Hon var kraftig, välbenad med mycket gott bröstdjup och välv­ning, bra bog och manke, en lätt glidande gång och ett utmärkt temperament med härlig framåtanda, allt drag som man sedan kunde spåra hos hennes avkomlingar. Som tävlingshäst vid de lantliga ryttarföreningarnas tävlingar vann hon både kvalitetstävlan och hoppningsklasserna. Hon var premierad A, erövrade 1. pris och hederspris enskilt och med avkomma på lantbruksmötena i Helsingborg 1943, Lund 1945 och Kristianstad 1947, 1. pris på rikslantbruksmötet 1946 och fick Statens förärvningspremie 1949. Hon förblev på Magnilund till sin död 1956 och lämnade 15 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Finland) och 4 blevo stambokförda ston. Hon lämnade också ett utmärkt avelssto, Magneta f 1943 e Magnetique xx, som erhöll avelsdiplom och erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945 och 1. pris på rikslantbruksmötet 1946. Hon såldes emellertid till ridhäst och sattes aldrig in i aveln. Av de stambokförda döttrarna blevo Larkenda 3626 f 1939 e Largo och Gakenda IV 5889 f 1954 e Salvator (se nedan) de, som skulle få den största betydelsen för familjen.

Granada (se ovan) behölls på Flyinge till 1955, då hon dödades. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, varav Herida 5562 f 1950 e Heimdal (se nedan) fick den största betydelsen, och 1 beskällare, nämligen

Jack 366 f 1952 e Heristal, tillhörde Flyinge, kastrerad 1956, fader till 1 stambokfört sto.

Bland remonterna återfinns storhopparen Musse Pigg f 1948 e Tagetes.

Larkenda (se ovan) var liksom modern ett mycket högklassigt avelssto. Hon förblev på Magnilund till sin död 1956, var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris i grupp vid lantbruksmötet i Norrköping 1942, fick G. af Peterséns hederspris 1942, 1. pris och hederspris vid lantbruksmötena i Helsingborg 1943 och Lund 1945 och fick Statens förärvningspremie 1952. Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz, nämligen den internationellt framgångsrike Woehler f 1946 e Daladier xx), 2 stambokförda ston, varav Larkenda II 5910 f 1954 e Corso (se nedan) blev av betydelse, och 1 beskällare, näm­ligen

Arkimedes 288 f 1943 e Onkel, tillhörde Strömsholm, såld 1956 till Nils G Svensson, Vigelsbo, Dannemora, dödad 1957, fader till 10 stambokförda ston och 34 remonter och/eller ackordshästar.

Bland remonterna finner vi också den utmärkte fälttävlanshästen Salvekvick f 1951 e Röde Orm xx.

Gakenda IV (se ovan), som behölls hos Sven-Eric Karlton på Magnilund, var liksom systern ett utomordentligt avelssto, som lämnade 16 avkomlingar i följd fram till 1974. Efter ny dräktighet samma år kastade hon på hösten och blev aldrig riktigt pigg igen, varför hon avlivades 1975. Hon var pre­mierad A och fick såväl avelsdiplom som Statens förärvningspremie 1966. Hon lämnade 16 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 7 blevo stambokförda ston, varav 6 hittills stambokförts och lämnat 4 stambokförda döttrar, samt 2 beskällare, nämligen

Filosof 479 f 1969 e Immer, tillhörde Flyinge, kastrerad 1972 utan stamboksangiven avkomma, och

Ganesco 503 f 1971 e Unesco, tillhör Tylehögs stuteri, Tomelilla.

Larkenda II (se ovan) kom efter ett par ägare 1962 till Artur Nilsson, Hjortshög, Mörarp, där hon alltjämt är verksam. Hon är premierad A och har hittills lämnat 10 avkomlingar, av vilka 3 sålts till remonter och 2 blivit avelsston, varav speciellt Larrami 6325 f 1959 e Jovial visat sig vara av betydelse.


Gakenda IV 5889 f 1954 e Salvator vid 20 års ålder

Larrami (se ovan) kom efter 3 ägare till Arvid Andersson, Varberg, där hon alltjämt är verksam. Hon är premierad A och har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 3 tillhör familjens pristagare och 1 är beskällare nämligen den ytterst lovande

Hertigen 505 f 1971 e Nepal, tillhör Flyinge. Han är en kraftfull och ståtlig hingst, som lämnar kraftiga, korrekta avkomlingar med bra resning, goda rörelse och mycket gott lynne.


Hertigen 505 f 1971 e Nepal

Utöver de redan nämnda hingstarna Arkimedes, Filosof, Ganesco, Jack, Hertigen, Indigo, Khedive och Reval har familjen ytterligare fem stycken, nämligen

Cymbal f 1924 e Vasall u Narbeta 1785 e Nelusko, tillhörde Flyinge till 1930 och därefter Strömsholm, kastrerad 1931, fader till 3 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar,

Glan f 1928 e Languard xx u Alcantra 2043 e Altanter, tillhörde Flyinge, död 1935, fader till 5 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar,

Gondoljär 492 f 1970 e Jovial u Gonda 6565 e Gaspari, tillhör Flyinge,

Hasse f 1929 e Languard xx u Alcantra 2043 e Alcanter, tillhörde Flyinge, kastrerad 1941, fader till 3 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar, samt

Valhall 262 f 1942 e Onjel u Galathea 3116 e Largo, tillhörde Flyinge, dödad 1951, fader till hingsten Fallada 327 (31) f 1948 u Ally 3282 e Kyffhäuser, 1 stambokfört sto och 24 remonter och/eller ackordshästar.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig ganska väl med 23 pristagare, varav 5 i svår klass. Musse Pigg och Salvekvick är redan nämnda, och de övriga är hoppehästen Cup f 1956 e Corso u Monika 5203 e Largo och fälttävlanshästarna Kartusch II f 1950 e Marsk Stig xx u Gansy 5018 e Hamlet och Hurry f 1963 e Hurricane xx u Geniett 5437 e Heristal. Hoppningsanlagen ha varit dominerande, och av pristagarna är det endast 4 stycken, som placerat sig i dressyr.

Av familjens 57 medlemmar är 32 alltjämt i tjänst, vilket innebär att familjens fortbestånd är tryggat i varje fall för en bra tid framöver

FAMILJ F. 5 – HILLEVI

Familj F.5 – Hillevi-familjen är en liten, men livskraftig familj, som ursprungligen härstammar från stoet Norma 283 RÄ I f 1905 e Mikadon – Canter xx – Athos, som tillhörde lantbrukare C. Larsson, Alåkra, Malmslätt i Östergötland. Hennes härstamning var god. Fadern Mikadon var född 1893 i Mecklenburg och importerades till Strömsholm 1896. Han var fallen e Herkules – Adeptus xx – Jason – Champion – Y. Gameboy. Mormodern var fallen efter den på Ottenby födde fullblodshingsten Canter xx e Woodpecker u Cast-Off e Thormanby, och den först kända stammodern var efter Athos, som var en av de sista stamhingstarna på Strömsholm. Det finns därför anled­ning att förmoda, att också detta sto tillhörde stuteriet vid dess indrag­ning, då det på den tiden ej var så noga med antavlor.

Norma, som förblev på Alåkra i varje fall t o m 1912, efter vilket år uppgifter om henne saknas, lämnade endast 2 avkomlingar nämligen Nemesis 1783 f 1910 och Nanny 493 RÄ II f 1912 båda fallna efter den framstående remont- och stoavlaren Non Plus. Denne var född i Hannover e Adeptus xx, varför de båda döttrarna voro nära släktskapsavlade. Nanny lämnade överhuvudtaget endast 1 avkomma, ett hingstföl, varför det föll på systern Nemesis att svara för familjens fortbestånd.

Nemesis tillhörde först Alb. Karlsson, Hyttringe, Östergötland och Gösta Wahlberg, Tåby, innan hon 1922 inköptes till Flyinge som ett av de inhemska ston, vilka anskaffades, när statsstuteriet återuppsattes. Hon hade redan då visat sin klass genom att erövra hederspriser vid hästut­ställningarna i Norrköping 1913 och 1914. Hon förblev på Flyinge till sin död 1930 och lämnade sammanlagt 13 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Hillevi 2466 f 1929 e Ingraban.

Hillevi blev det första avelsstoet i familjen, som kom att spela en betydande roll för dess utveckling, och det är därför följdriktigt, att hon har fått ge familjen dess namn. Fadern var den omdebatterade ostpreussaren Ingraban, som importerades till Flyinge något förvuxen vid 2,5- års ålder. Han hade en utmärkt härstamning efter Battenberg – Ibenhorst – Cicero xx – Haimon – Piccolomini xx – Jackan, men fick på grund av stora hasledsgallor endast verka en säsong, under vilken han producerade 3 stambokförda ston, vilka alla förärvde sig väl. Han kastrerades 1929 och såldes till ridhäst, och som sådan blev han en framstående tävlingshäst i hoppning. Familjens goda anlag för hoppning har därför sannolikt kommit från honom. Hillevi har såväl själv som genom sina döttrar och deras avkomlingar spelat en framstående roll inom varmblodsaveln, vilket bl. a. kommer till uttryck här nedan, när familjens hingstar undan för undan presenteras. Hon dödades 1951 och hade då lämnat 13 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 4 blevo stambokförda ston och 3 beskällare, nämligen

Novarro 179 f 1935 e Index, framstående beskällare på Flyinge och förvärvare av bl. a. utmärkt hoppförmåga, störtad 1949, fader till hingstarna Barbarossa 291 f 1944 u Vera 2905 e Nathan, Tasso (F.2) 237 f 1940 u Ella 2213 e Schwabliso och Varolio 263 f 1942 u Flora 2989 e Florett, 74 stambokförda ston och 207 remonter och/eller ackordshästar,

Vital 270 f 1942 e Onkel, tillhörde Flyinge, störtad 1957, fader till 11 stambokförda ston och 47 remonter och/eller ackordshästar, och

Elan 320 f 1946 e Voleur, tillhörde Flyinge, kastrerad 1954, fader till 2 stambokförda ston och 10 remonter och/eller ackordshästar.

Av Hillevis döttrar blev det endast Hilma 3271 f 1938 e Largo, som skulle komma att svara för familjens vidare utveckling, medan systern Helena 3789 f 1941 e Onkel blev moder till beskällaren

Dansör 308 f 1946 e Pansar, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1955, fader till 5 stambokförda ston och 19 remonter och/eller ackordshästar.

 Hillevi 2466 e Ingraban

Hilma behölls på Flyinge till 1955, då hon dödades. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 blevo stambokförda ston, av vilka Hilaria 4770 f 1946 e Onkel och Hellvina 5625 f 1951 e Heristal (se nedan) blevo av betydelse för familjen, samt två beskällare, nämligen

Gordon 345 f 1949 e Heristal, tillhörde Strömsholm till 1956, då han överfördes till Flyinge, dödad 1957, fader till hingsten Negus (14) f 1956 u Mariana 3702 e Ingiald, 3 stambokförda ston och 10 remonter och/eller ackordshästar, och

Hildebert 354 f 1950 e Heristal, tillhörde Flyinge, dödad 1959, fader till 4 stambokförda ston och 30 remonter och/eller ackordshästar.

Hilaria var ett framstående avelssto, som lämnade föl varje år till sin död 1969 eller tillsammans 20 stycken, vilket är ett rekord inom svensk varmblodsavel, som hon delar med Annika (44) 5686 e Magnet Kyff.  Av hennes avkomlingar såldes 6 på export, 4 blevo stambokförda ston och 3 beskällare, nämligen

Jarramas 367 f 1952 e Heristal, framstående beskällare på Flyinge 1955 e 1971 med undantag för åren 1956 – 1957, då han var utlånad till Finland, störtad 1972, fader till hingstarna Aperitif 439 f 1964 u Anette 5650 e Alf och Texas 415 f 1961 u Inga 3738 e Ingiald, 59 stambokförda ston och 53 remonter och/eller ackordshästar,

Muskot 386 f 1955 e Lux, tillhörde Flyinge, kastrerad 1958, fader till 1 stambokfört sto, och

Cecil 453 f 1966 e Drabant, tillhörde Flyinge, exporterad 1971 till Västtyskland, där han tävlar i svår dressyr, fader till 15 stambokförda ston.

 
Jarramas 367 f 1952 e Heristal

Av Hilarias döttrar, av vilka 3 alltjämt är i tjänst, förtjänar de båda Flyingestona Haifa 6315 f 1960 e Magnat och Hilla 6886 f 1963 e Biarritz (se nedan) att nämnas.

Hellvina förvärvades av Albin Frank Stavröds gård, Eslöv, hos vilken hon förblev till sin död 1962. Hon var premierad AB, erhöll avelsdiplom och lämnade 6 avkomlingar, av vilka de 2 äldsta, som vore hingstföl, såldes till Flyinge, där de dock blevo utslagna, 1 blev stamdraghäst på I 21och 2 stambokförda ston, vilka alltjämt är i tjänst, och som tillsammans hittills lämnat 2 stambokförda döttrar.

Haifa (se ovan) är som ovan nämnts alltjämt i tjänst på Flyinge och har enligt tillgängliga stamboksuppgifter hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont och exporterats till Schweiz, 1 blivit stambokfört sto och 2 beskällare, nämligen

Brabant 448 f 1965 e Drabant, tillhör Flyinge, en ytterst tilltalande hingst med i särklass goda dressyrlag och god förmåga att skapa vacker och välutvecklad avkomma, fader till hingstarna Bagatell 519 f 1972 u Erla 7355 e Frondeur, Brahmant 521 f 1972 u Hera 6110 e Heristal, Bratin f 1973 u Netti 8069 e Immar, Ibsen (23) 526 f 1972 u Efrodite 6211 e Frondeur, Sonny Boy (F.2) 513 f 1971 Ca-ira 8288 e Hurricane xx och 25 stambokförda ston, samt

Emalj 470 f 1968 e Abbe, tillhör Flyinge.

 
Brabant 448 f 1965 e Drabant

Hilla (se ovan), som alltjämt tjänstgör på Flyinge, har hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 3 blivit stambokförda ston, och varav den yngsta Garina 8744 f 1969 e Gaspari är moder till 1 beskällare, nämligen

Garriär f 1973 e Lansiar, tillhör Sven-Åke Nilsson, Bosarp, Perstorp.

Familjen har inga ytterligare hingstar utöver de ovan nämnda Brabant, Cecil, Dansör, Elan, Emalj, Garriär, Gordon, Hildebert, Jarramas, Muskot, Novarro och Vital.

Tävlingsmässigt sett har familjen endast bidragit med 7 pristagare, varav ingen placerat sig i svår klass och endast 2 i medelsvår.

Av familjens 28 medlemmar är alltjämt 15 i tjänst, varför familjens fortbestånd synes tryggat.

FAMILJ F. 6 – SILENEE

Familj F.6 – Sileene-familjen – härstammar också från ett hannoveranskt sto, Sileene 1804 f 1915 e Sileen – Troncais xx – Nord – Nathan – Alliwal, vilket år 1923 importerades till Halland av godsägare C. Dohrmann, Styrdal, som samma år sålde henne till Flyinge. Hennes härstamning var mycket god. Fadern Sileen, som var född 1905 i Ostpreussen e Bulow eller Moeros xx, verkade som beskällare på kungl. hingstdepån i Celle. Modern var fallen e den franske fullblodshingsten Troncais xx, som verkade ett par år i Hanno­ver. Mormodern var av rent hannoveransk härstamning.

Sileene, som var ett långlinjigt, ädelt sto med goda rörelser, förblev på Flyinge till sin död 1936 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, Jenny 2472 f 1931 e Eros och 1 beskällare, nämligen den utmärkte

Florett f 1927 e John O’Gaunt-sonen Time Honoured xx, tillhörde Flyinge, dödad 1939, fader till 23 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar, dock säkert mer än 100 stycken. Det var beklagligt, att han måste slås ut redan som 12-åring, då man från arméhållet gjorde gällan­de, att en del av hans remonter var behäftade med struppipning. Nu hade emellertid remontomgångarna ifråga genomgått svåra kvarkepidemier på remontdepån, och struppipningen var troligen en följd därav. Florett själv var ingen ”roarer”, men troligtvis var det den strup-pipningspsykos, som vid den tiden grasserade i Sverige, som framkallade rädslan för att använda honom i fortsättningen. Hans stoavkomma har i varje fall aldrig förärvt något sådant fel utan samtliga ha varit friska och till mycket stor nytta.

Jenny förblev också på Flyinge till sin död 1949. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen den utmärkte remontproducenten

Sorrento 231 f 1939 e Largo, tillhörde Flyinge, dödad 1957, fader till hingsten Ouvertyr (16) 397 f 1957 u Ancea 5000 e Salvator, 26 stambokförda ston och 104 remonter och/eller ackordshästar. Se fotografi av Sorrento.

Av Jennys döttrar blev det endast den yngsta, Juliana 4772 f 1946 e Onkel, som lämnade stambokförd avkomma, då ägarna av hennes systrar icke behöll någon stoavkomma för fortsatt avelsbruk.

Juliana behölls på Flyinge till 1959, då hon såldes till Tenhults lant­mannaskola, Tenhult, där hon förblev till sin död 1966. Hon lämnade 7 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 4 blevo avelsston och 1 beskällare nämligen

Istambul 365 f 1951 e Heristal, tillhörde Flyinge, dödad 1959, fader till 6 stambokförda ston och 17 remonter och/eller ackordshästar.

Av Julianas döttrar, av vilka 3 hittills stambokförts, blevo Julie 5410 f 1950, Juliette 5747 f 1952 och Julienne 5722 samtliga e Heristal be­tydelsefulla för familjens fortsatta existens.

Julie behölls på Flyinge t o m 1958, varefter hon hade 3 ägare, innan hon till slut hamnade hos Lennart Andersson, Öventorp, Åsaka, som dock fick föga glädje av henne, eftersom hon kastade 1963 och dog året därpå. Hon lämnade allt som allt 7 avkomlingar, av vilka 1 behölls av ägaren dock utan att stambokföras.

Juliette förvärvades av Einar Olsson, Hovy, Åsumtorp, hos vilken hon förblev t o m 1963, varefter hon liksom systern passerade 3 ägare, innan hon 1967 kom till Bertil Larsson, Torget, Mularp, Falköping, där hon i varje fall förblev till 1962, efter vilket år inga stamboksuppgifter om henne finnas. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom och fick hederspris på lantbruksmötet i Rinkaby 1957. Hon har lämnat 8 levande avkomlingar, av vilka 2 sålts till remonter och exporterats till Schweiz, 2 till ridhästar och 1 blivit stambokfört sto, Tina 8215 f 1967 e Trumf.

Julienne behölls på Flyinge men dödades redan 1961, sedan hon endast lämnat 3 avkomlingar, av vilka 2 blevo avelsston, varav 1 stambokförts, och 1 beskällare, nämligen

Opium 396 f 1957 e Varolio, tillhörde Philip Lindstedt, Bassholmens gård, Dragsmark t o m 1971 och därefter Nils Hellberg, Härlinge gård, Kvänum, hittills fader till 7 stambokförda ston.

Familjen har inge hingstar utöver de redan nämnda Florett, Istambul, Opium och Sorrento.

 
Sorrento 231 f 1939 e Largo

I tävlingshänseende har familjen endast bidragit med 3 varav 1 i medelsvår klass.

Av familjen 13 medlemmar är endast 5 avelsston i tjänst, och av dessa har endast 2 stambokförts, och eftersom ingen av dem lämnat någon stambokförd avkomma föreligger stor risk för att familjen skall dö ut.

 

Stofamilj 1-5 - ZAIDA, BETTY, KÄRREBERGA, BORRUSIA & HOBY
FAMILJ  1 – ZAIDA

 

 

Familj 1 – Zaida-familjen – är efter familjerna nr 5 (Hoby) och F.2 (Spinda) den tredje i storleksordningen bland familjerna. Ursprunget kommer från det berömda ungerska statsstuteriet Bábolna, varifrån den egentliga stammodern Sanchan ox f 1858 e Samhan IV ox år 1861 importerades till Strömsholm. Hon var då dräktig med lippizanerhingsten Aurico och resultatet blev en dotter, Urbana, som överflyttades till Ottenby.

Urbana stambokfördes inte, varför inga uppgifter finns beträffande hennes föllista, men av stamböckerna kan man fastställa, att hon blev moder till 1 stambokförd dotter, Undine 58 RÄ II f 1892 e Indus, och 2 beskällare, nämligen

Indian f 1889 e Warren Hastings xx, tillhörande Strömsholm, fader till 8 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordhästar, och

Urban f 1876 e Soliman, stambeskällare på Ottenby 1880 – 1891, tagen ur aveln utan stamboksangiven avkomma.

Undine, som var premierad A, förvärvades av Carl Nilsson, Enetri, Ottenby, hos vilken hon var kvar till sin död 1911. Stamboken saknar uppgifter för 3 år men avslöjar, att hon gick gall vid 6 år och endast lämnade 7 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 blevo stambokfört sto, Redina 44 RÄ II f 1900 e Reform xx.

Redina, som liksom modern var premierad A, såldes till kyrkoherde C.J. Ekström, Vickleby, som senare sålde henne till I.V. Danielsson, Carleby, Vickleby, hos vilken hon förblev i varje fall t o m 1914, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Udina 133 RÄ I (se RÄ III sid 43) f 1906 och Aida 621 RÄ III f 1909 båda e Udiacus x.

Udina förvärvades av A. Cedergren, Långlöts Norregård, Långlöt, hos vilken hon förblev till sin död 1927. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Sessan 1567 RÄa f 1923 e Sans Souci, vilken dock inte lämnade någon stambokförd avkomma, och Ursula 1758 RÄb f 1925 e Jorus (se nedan).

Aida förvärvades av den framstående uppfödaren, godsägare C. von Mühlenfels, en av förgrundsfigurerna inom den öländska varmblodsaveln på Ottenby. Hon var premierad A och lämnade fram till 1930, då hon dog – trots att uppgifter saknas för 5 år – 8 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Zaida 1859 f 1920 e Zeus (se nedan), som skulle komma att ge familjen dess namn.

Ursula (se ovan), som var premierad A, tillhörde Gösta Billing, Nolheden, Stenstorp fram t o m 1936, då hon såldes till doktor Arvid Aaby Ericsson, Gåvetorp, Alvesta, hos vilken hon förblev till sin död 1941. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 5 blevo stambokförda ston, varav Nunne 3563 f 1938 och Nursa 3753 f 1939 båda e Nigro (se nedan) blev mest betydelsefulla för familjen.

Zaida (se ovan) blev – trots Ursulas förtjänster – den, som kom att ge familjen dess namn. När Flyinge återuppsattes 1923 inköptes Zaida från Gudhems remontdepå, dit hon tydligen sålts utan att uppgift härom finns i stamboken. Hennes härstamning är intressant. Fadern Zeus var fallen e den anglonormandiske hingsten Styrax xx, som importerades till Flyinge 1898, där han verkade fram till 1912, u Bogatyra e Warren Hastings xx – Qu’en-dires-t-on – Saunterer. Modern Aida representerar gammalt fint Strömsholms- och Ottebyblod med Indus, Reform xx och Udiacus x i antavlan. Karaktäristiskt för stammen är djuplek, bra bogar och mankar, torrhet samt elegans, när stona parats med ädla hingstar. Zaida visade sig vara ett mycket gott förvärv och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston och 2 beskällare, nämligen

Dante f 1925 e Schwabliso, tillhörde Flyinge, dödad 1941, fader till hingsten Lucifer (11) 153 f 1933 e Gullan 2483 e Baltimore, 20 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar, och

Opal 184 f 1936 e Index, tillhörde Strömsholm t o m 1949 och därefter Flyinge, dödad 1953, fader till hingsten Tigrillo 355 f 1950 u Neri 5342 e Nerox, 9 stambokförda ston och 32 remonter och/eller ackordshästar.

Av Zaidas döttrar, vilka tillsammans producerade 12 stambokförda ston, blevo Fabula 2226 f 1927 e Tribun, Zaida II 2609 f 1932 e Ruster och Zenta 3118 f 1937 e Largo (se nedan) de mest betydelsefulla för familjens vidare utveckling.

Nunne (se ovan) tillhörde Ivar Fock, Märinge, Strängnäs 1943-1944 och förvärvades sedan av C. Å. Sjöberg, Långarnö, Grillby, hos vilken hon förblev till sin död 1956. Hon var premierad A, fick Statens förärvnings­premie 1956 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Sangrid 6467 f 1954 e Domino lämnade stambokförd avkomma, 2 alltjämt i tjänst varande döttrar. Den mellersta av de 3 stambokförda stona, Samba 5707 f 1951 e Stabil såldes redan efter ett år i aveln som ridhäst och blev den utmärkta hoppehästen Stanni, som 1964 segrade i svår klass.

Nursa (se ovan) tillhörde Hans Landgren, Tynnelsö gård, Överselö 1943 -1948 och såldes därefter till Ellen Lydig, Janslunda säteri, Överselö, hos vilken hon förblev till sin död 1951. Hon var ett lovande avelssto, premierad A, erövrade 2. pris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 4 till ridhästar och 1 stambokfört sto, Amé 5597 f 1950 e Tasso (se nedan).

Fabula (se ovan) tillhörde Flyinge t o m 1941, då hon – efter att ha kastat 4 år i rad – såldes till Wilhelm Hansson, Carlshäll, Vadensjö, som emellertid hade föga glädje av henne, då hon gick gall 1942 och kas­tade 1943, varpå han i sin tur sålde henne till Johan Ericsson, Bårslöv, Gantofta, där hon lämnade 3 avkomlingar, innan hon dödades 1950. Totalt producerade hon 8 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston, varav Fabula II, 2608 f 1933 e Stamer och Fama 3115 f 1937 e Largo (se nedan) var och en på sitt sätt blevo av betydelse.

Zaida II (se ovan) förblev på Flyinge till sin död 1947 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 till ridhäst, 5 blevo stambokförda ston, vilka alla fingo namn med moderns begynnelsebokstav och 1 beskällare, nämligen

Donau 313 f 1946 e Onkel, tillhörde Flyinge till 1957, då han exporterades till Danmark, fader till hingsten Kaifas (F.2) 371 f 1953 u Essi 5164 e Salamander, 4 stambokförda ston och 30 remonter och/eller ackordshästar.

Av Zaida II:s döttrar, vilka tillsammans producerade 10 stambokförda ston, blevo Zorla 3272 f 1938 och Zorella 3414 f 1939 båda e Largo samt framförallt Zittra 4356 f 1944 e Onkel (se nedan) av avgörande betydelse för familjens vidare utveckling.

Zenta (se ovan) förvärvades av Erik Andersson, Goentorp, Kvidinge och förblev hos honom till 1955, då hon såldes till okänd köpare enligt stamboken. Hon var premierad A, erövrade 3. pris på lantbruksmötet i Lund 1945, fick Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 såldes som ridhäst till Danmark och 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 5 stambokförda döttrar, vilka i sin tur hittills lämnat 5 stam­bokförda ston.

Amé (se ovan) förvärvades av Arbottna stuteri, Nuskö, där hon förblev i varje fall fram till 1972. Hon var premierad A, erövrade 2. pris på lantbruksmötet i Eskilstuna 1952 och fick Statens förärvningspremie 1970. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 sålts till ridhästar och 3 blevo avelsston, varav 2 stambokförts och hittills lämnat 3 stambokförda döttrar.

Fabula II (se ovan) behölls på Flyinge till sin död 1950. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 6 blevo stambokförda ston, varav Fatima 3584 f 1940, Fantasi 3979 f 1942 och Fortuna 4533 f 1945 alla e Largo (se nedan) blevo de mest betydelsefulla, och 1 beskällare nämligen

Salamander 225 f 1939 e Largo, tillhörde Flyinge, dödad 1952, fader till 9 stambokförda ston och 53 remonter och/eller ackordshästar.

Fama (se ovan) blev också kvar på Flyinge, men dog redan vid 10 års ålder 1947. Hon hade då endast lämnat 4 avkomlingar, vilka alla blevo beskällare, nämligen

Uncas 248 f 1941 e Onkel, tillhörde Strömsholm till 1948 och därefter Flyinge, kastrerad 1949, fader till hingsten Duncan 317 f 1946 u Miranda 4266 e Yngve Z, 1 stambokfört sto och 9 remonter och/eller ackordshästar,

Volfram 274 f 1942 e Onkel, tillhörde Flyinge, dödad 1960, fader till hingsten Markant (41) 384 f 1955 u Novaja 5323 e Novarro, 25 stambokförda ston och 127 remonter och/eller ackordshästar,

Ametist 281 f 1943 e Onkel, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1948 utan stamboksangiven avkomma, och

Carol 299 f 1945 e Onkel, tillhörde Flyinge, kastrerad 1949 utan stamboksangiven avkomma.

Zorla (se ovan) förblev på Flyinge t o m 1946, då hon såldes till den kände uppfödaren Bengt Norberg, Pagelsborg, Kullåkra, hos vilken hon förblev till 1954, då hon dödades efter att ha gått gall de 2 sista åren. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 2 stambokförda döttrar, vilka i sin tur lämnat än i dag tjänstgörande ättlingar, och 1 beskällare, nämligen

Bonzo 295 f 1944 e Onkel, tillhörde Flyinge, kastrerad 1949, fader till 1 remont.

Zorella (se ovan) såldes 1944 till Sture Jönsson, Bårslöv, Gantofta, där hon förblev till dess hon dödades 1955. Hon var premierad A och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav en exporterades till Schweiz) och 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 6 stambokförda döttrar, och varav Zinnia 4355 f 1944 e Samos (se nedan) blev den mest betydelsefulla.

Zittra (se ovan) behölls på Flyinge t o m 1955, då hon såldes till Gunny Olsson, Spjutstorp nr 2, Onslunda, hos vilken hon förblev till sin död 1963. Hon var premierad A och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 3 sål­des till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 2 såldes privat, 2 förvärvades av Avelsföreningen och 4 blevo stambokförda ston, vilka till­sammans hittills lämnat 8 stambokförda döttrar, vilka alla äro i tjänst.

Fatima (se ovan) förblev på Flyinge till 1962, då hon dog. Hon läm­nade 11 levande avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 1 till Statspolisen, 3 blevo stambokförda ston, varav Fanny, 5659 f 1950 e Heristal och Fabiola 6200 f 1959 e Muskot (se nedan) blevo betydelsefulla, och 2 beskällare, nämligen

Bramin 297 f 1944 e Onkel, tillhörde Flyinge till 1951 och därefter Strömsholm, dödad 1953, fader till 3 stambokförda ston och 9 remonter och/ eller ackordshästar, och

Kosack 367 f 1953 e Dohna II, tillhörde Flyinge, dödad 1965, fader till hingsten Braque (41) 449 f 1965 u Dravéa 6031 e Drabant, 14 stambokförda ston och 26 remonter och/eller ackordshästar.

Fantasi (se ovan) behölls på Flyinge t o m 1946 och såldes då till Mellersta Sveriges Lantbruks AB, Ullevi egendomar, Vadstena, där hon ver­kade t o m 1952, då hon såldes till Oscar Johansson, Hägerås, Kungsör, som behöll henne t o m 1956, då hon fick flytta till Florence Stephens, Huseby bruk, Vislanda för endast ett års vistelse, varefter det blev dags för slutstationen hos Kerstin Eriksson, Gringelstad, Gärds-Köpinge, där hon fick ett sto med en okänd hingst 1958, kastade 1959-1960, varpå hon dödades efter ett i sanning omväxlingsrikt liv. Hon lämnade sammanlagt 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 3 exporterades till Schweiz), 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 3 stambokförda döttrar, och en beskällare, nämligen

Domino 312 f 1946 e Onkel, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1955, fader till 3 stambokförda ston och 8 remonter och/eller ackordshästar.

Fortuna (se ovan) behölls på Flyinge t o m 1954, då hon förvärvades av Nils Oscar Nilsson, Lindebo, Vollsjö, hos vilken hon förblev till 1962, då hon dog. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1959 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 3 exporterades till Schweiz), 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 5 stambokförda ston alltjämt i tjänst, och 1 beskällare, nämligen

Nehru 389 f 1956 e Varolio, tillhörde Flyinge, kastrerad 1962, fader till 6 stambokförda ston och 9 remonter och/eller ackordshästar.

Zinnia (se ovan) stannade kvar på Flyinge till sin död 1961. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 1 såldes som remont till Schweiz, 1 exporterades till Danmark, 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 4 stambokförda döttrar, och 3 blevo beskällare, nämligen

Herzog 353 f 1950 e Heristal, tillhörde Flyinge, exporterad 1968 till Danmark, fader till hingstarna Rousseau (A.7) 407 f 1959 u Nicolina 5238 e Nerox och Hickory f 1972 u Ilka DH 666 e Immer, 35 stambokförda ston och 50 remonter och/eller ackordshästar,

Mozart 385 f 1955 e Heristal, tillhörde Flyinge, exporterad 1966 till Danmark, fader till hingstarna Morat (A.8) 423 f 1962 u Jill 6393 e Iliad och Tizian (38) 417 f 1961 u Senorita 5519 e Sapeur, 23 stambokförda ston och 9 remonter och/eller ackordshästar.

Ozon 398 f 1957 e Heristal, tillhörde Flyinge, kastrerad 1961, fader till hingsten Kanon (13) 414 f 1961 u Luxiana 5897 e Alcasar, 3 stambokförda ston och 2 remonter.

Fanny (se ovan) tillhörde Evald Andersson, Kristinelund, Kärreberga, Kvidinge t o m1962, då hon övertogs av sonen Börje Andersson. Hon var ett förstklassigt avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade he­derspris på lantbruksmötet i Rinkaby 1957, liten medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959 och fick Statens förärvningspremie1963. Hon dog i magbristning i november 1971 och hade då lämnat 17 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 exporterades till Sydafrika, 1 såldes till Avelsföreningen, 3 såldes privat och 9 blevo avelsston, varav 8 stambokförts, och vilka tillsammans hittills lämnat 8 avelsston, varav 7 stambokförts.

Fanny 5659 f 1950 e Heristal

Fabiola (se ovan) behölls på Flyinge till sin död 1972 och lämnade 7 avkomlingar av vilka 1 sålts till remont, 3 till ridhästar och 3 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Utöver de tidigare nämnda hingstarna Ametist, Bonzo, Bramin, Carol, Dante, Domino, Donau, Herzog, Indian, Kosack, Mozart, Nehru, Opal, Ozon, Salamander, Uncas, Urban, och Volfram höra också följande till familjen, nämligen

Capricorn, 451 f 1965 e Trafalgar u Zenta 6041 e Polarstern, tillhör Irene Blank, Jultorp, Larv, Vedum, och

Gaston 488 f 1970 e Hurricane xx u Corsy 7345 e Corso, tillhör Flyinge.

Tävlingsmässigt har familjen bidragit med 43 pristagare, varav endast 1 i svår klass, nämligen den tidigare nämnda Stanni (ex Samba 5707), men många pristagare ha placerat sig i medelsvår klass i dressyr och hoppning.

Av familjens 151 medlemmar äro 84 alltjämt i tjänst och dess fortbe­stånd är tryggat för även lång tid framåt.

FAMILJ 2 – BETTY

Familj 2 – Betty.-familjen – är en av de medelstora familjerna med sam­manlagt 58 medlemmar, varav 24 alltjämt äro i tjänst. Den har sitt ursprung i stoet Betty e Bajazeth II u Stradella e Norfolk, som föddes på Valleberg i S. Sandby i slutet av 1800-talet, men såldes till familjen Nilsson på Mossagården i Fjälkinge, där stammen levat kvar ända fram till 1958, då Hanna 4652 f 1944 e Hamlet dog utan efterlämnad stambokförd avkomma. Man vet inte, huruvida Stradella importerats från Hannover eller fötts i Skåne, där det vid den tiden fanns gott om avkomlingar efter Norfolk, Norfolk I och Norfolk II hos Callmer i Vallkärra och Norfolk III hos 0. Jönsson, Vellinge. Den ursprunglige Norfolk verkade i Hannover. Stradella lämnade förutom Betty också 1 beskällare, nämligen

Stradelton f 1873 e Winton, tillhörde P. Bondesson, Svalöv, verksam 1877-1893, fader till Achmed III f 1878 u Fina e Wintons son Young Winton, skvadronhingst i Lönnhult.

Genom en förståndig och lämplig parning med olika hingstar har familjen konsoliderats och producerat många utmärkta avkomlingar.

Betty parades med en av grundläggarna till vår nuvarande varmblodsavel, den oförglömlige Lord Major f 1872 i Hannover e Major-Epaminondas xx och resultatet blev Sylfide S.S.III 519 f 1883.

Sylfide, parades bl a med Belisair, som förde in hårdhet i stammen, och med Adeptus xx-sonen Kampanj, som skänkte ädelhet och elegans. Hon lämnade 4 stambokförda ston och 2 beskällare, nämligen

Avanti f 1900 e den hårde men ganska fule Insterburg, tillhörde Flyinge till 1923, fader till de goda hingstarna Avepal f 1909 u Rolla 426 e Nepal (Han.) och Bridge (28) f 1923 u Sortie 1096 e Warius, 34 stambokförda ston och ett stort antal remonter och/eller ackordshästar, och

Homér f 1905 e Hohenzollern, tillhörde Flyinge, innebränd 1917, fader till 6 stambokförda ston och sannolikt ett flertal remonter och/eller ackordshästar.

Av Syfides döttrar blev det endast Billi S.S.III f 1889 e Belisair och Elina 700 f 1903 e Kampanj, som kom att bli av betydelse för familjens utveckling.

Billi, som förblev hos Bonde Nilsson på Mossagården, blev moder till Constance 699 f 1901 e Hohenzollern och 1 beskällare, nämligen

Favorit f 1904 e Kampanj, tillhörde Flyinge, kastrerad 1910 utan stamboksangiven avkomma.

Elina blev också kvar på Mossagården till 1915, då hon såldes som officershäst. Hon lämnade endast 4 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev stambokfört sto, Zollran 1556 f 1911 e Hohenzollern (se nedan).

Constance (se ovan) behölls också av Bonde Nilsson i varje fall fram till 1920, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Kella 1309 f 1911 e Kampanj (se nedan) blev av betydelse.

Zollran (se ovan) tjänstgjorde på Mossagården fram till sin död 1935. Hon var premierad A och lämnade 16 avkomlingar, av vilka 11 såldes till remonter, 2 blevo stambokförda ston, Ramona 2405 f 1926 e Rankendorf och Betty 2898 f 1932 e Chic (se nedan), och 1 beskällare, nämligen den utmärkte

Gamäng f 1928 e Chic, tillhörde Flyinge, Statens pris till hingst född hos privat uppfödare 1946, dödad 1949, fader till hingsten Garibaldi 339 f 1949 u Eva 2734 e Effendi, 31 stambokförda ston och 102 remonter och/eller ackordshästar.

Kella (se ovan) förvärvades av Anders Larsson, Agneshus, Ignaberga, hos vilken hon förblev till sin död 1934. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erhöll hederspris på utställningen i Broby 1926 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Mocka 2747 f 1933 e Vatel (se nedan) blev av stor betydelse för familjens fortbestånd. En av remonterna, Nike f 1930 e Bilboquet är familjens ende pristagare i svår klass, närmare bestämt i hoppning.

Betty 2898 (se ovan) förblev på Mossagården t o m 1946, då hon såldes till Herbert Olvegård, Bivaröde gård, Knislinge, som emellertid inte fick någon glädje av henne, då hon inte lämnade någon avkomma. Av hennes 7 avkomlingar hos Bonde Nilsson såldes 5 till remonter och 1 blev det be­tydelsefulla stambokförda stoet Regina 4443 f 1943 e Regensburg (se nedan).

Mocka (se ovan), som förblev hos Anders Larsson på Agnehus, lämnade endast 1 stambokförd avkomma, nämligen Maritza 3338 f 1937 e Galon (se nedan), som skulle få mycket stor betydelse för familjen.

Regina (se ovan) förvärvades av Malte Nilsson, Venestad nr 16, Oves­holm och förblev hos honom till sin död 1964. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1958 och lämnade 14 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto), 3 stambokförda ston och 2 beskällare, nämligen

Fenix 330 f 1948 e Lux, tillhörde Flyinge, kastrerad 1952 och såld som ridhäst med placeringar i såväl dressyr som hoppning, fader till 4 remonter och/eller ackordshästar, och

Picasso 400 f 1958 e Barbarossa, tillhörde Flyinge, kastrerad 1966, fader till 18 stambokförda ston och 15 remonter och/eller ackordshästar.

Maritza (se ovan) förvärvades av Nils Bertil Persson, Ignaberga nr 6, Attarp och lämnade fram till 1949 då hon dog, 7 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 3 blevo avelsston, varav 2 stambokfördes och 1 beskällare, nämligen den utmärkte

Biarritz 294 f 1944 e Hamlet, tillhörde Flyinge, Statens förärvnings­premie 1957, avlivad 1965, fader till hingstarna Abbé (F.2) 435, f 1964 u Draba 5296 e Heristal, Arno (F.2) 440 f 1964 u Drusilla 5775 e Anno, Souvenir 412 f 1960 u Sirri II 4774 e Effendi och Tintoretto 416 f 1961 u Sirri II 4774 e Effendi, 60 stambokförda ston och 104 remonter och/eller ackordshästar.

Biarritz 294 f 1944 e Hamlet

Av Maritzas döttrar blev Sessan 5271 f 1945 e Hamlet av betydelse för familjens fortbestånd.

Sessan förvärvades av Lars Joelsson, Skeby, Västerstad, som 1953 sålde henne till Helge Gustafsson, Bispmotala, Motala, som i sin tur året därpå sålde henne vidare till den kände uppfödaren Anders G. Ahrén, Källstad gård, Borghamn, hos vilken hon förblev till sin död 1969. Hon var premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans hittills lämnat 8 avelsston, varav 6 f n är stambokförda.

Förutom ovan nämnda hingstar hör också till familjen

Original 187 f 1936 e Solid u Zollrans dotter Ramona 2405 e Ranken­dorf, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1944 och såld till Ing. 2, fader till 5 stambokförda ston och 20 remonter och/eller ackordshästar.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig väl med 24 pristagare och utöver förutnämnde Nike finns ett flertal pristagare i medelsvår klass, företrädesvis i hoppning som t ex Haidi 7218 f 1947 e Lux.

Genom det stora antalet alltjämt i tjänst varande representanter för familjen torde dess fortbestånd vara tryggat.

FAMILJ 3 – KÄRREBERGA

Familj 3 – Kärreberga-familjen – har fått sitt namn därav, att stammodern Vala S.S.II 153 var född 1872 hos Per Nilsson, Kärreberga e Bauer, son till Ypsilanti och skvadronshingst vid Silvåkra skvadron av Skånska husarregementet, u Gulan e en premiehingst i Wram, vars moder importerats från Tyskland av majoren P. Fischerström. Hon var som namnet antyder gul till färgen, och enligt Hodder Stjernswärd är det inte osannolikt, att hon hade sitt ursprung från Herrenhausen, där konungarna av Hannover underhöll ett stuteri med isabeller. Den gula färgen – ömsom gulblack, ömsom isabell – gick igen genom Valas äldsta dotter Isabella 263 f 1892 e Ecrin och fortsatte genom två generationer till in på 1920-talet. Förutom Isabella hade Vala ytterligare 3 stambokförda döttrar, av vilka Olga S.S.1I 151 och Tonny 583 blevo av betydelse.

Isabella förvärvades av Henning Bengtsson, Kärreberga hos vilken hon förblev till sin död 1914. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Iduna 1086 f 1909 e Lokobi (se nedan).

Olga, som var född 1894 e Vitalis, en son till Ecrin u det olden­burgska stoet Sibylla, förvärvades av den framstående uppfödaren G. B. Lindhé, Vestergård, Åstorp, som för alltid skrivit in sitt namn i varm­blodsavelns annaler. Sin kärlek till den varmblodiga hästen hade han delvis fått av Olof Amion, i vars tjänst han en gång varit. Flertalet av hans söner ärvde lyckligtvis faderns intresse för den varmblodiga hästen och lärde sig grunderna i fädernehemmet. Olga lämnade 2 döttrar, av vilka den yngre, Freja 610 f 1900 e Jagellon (se nedan) var den enda, vars avkomma i sin tur lämnade stambokförd avkomma.

Tonny, som var född 1895 likaledes e Vitalis, såldes till Lars Andersson, Valberga, Ekeby och förblev där i varje fall till 1913, då ägaren flyttade och därefter ej kunnat spåras. Hon lämnade under denna period 10 avkomlingar, av vilka endast 1 av de 7 stofölen blevo stambokfört, nämligen Tessy 342 f 1902 e Ocean (se nedan).

Iduna (se ovan) förvärvades av August Persson, Brösarps ängar, Brösarp och förblev hos honom fram till i varje fall 1927, efter vilket år stam­boksuppgifter saknas. Hon var premierad AB och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, av vilka Tinette 1776 f 1916 e Corvettion (se nedan) fick en viss betydelse som hingstmoder.

Freja (se ovan) stannade hos G.B. Lindhé fram till 1923, efter vilket år även här uppgifter saknas. Hon var premierad AB och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Fanny 1781 f 1918 e Zeus (se nedan) fick stor betydelse.

Tessy (se ovan), som var född hos Oscar Persson, Åstorp, tillhörde Henning Bengtsson, Kärreberga åren 1910-1917, efter vilken tid hon ej lämnade någon avkomma. Av hennes 7 avkomlingar såldes 3 till remonter och 1 blev stambokfört sto, Tessy II 1720 f 1916 e Zeus, efter vilken av avkomling i fjärde led är ett i tjänst varande stambokfört sto, Tessy 7571 f 1965 e Souvenir.

Tinette (se ovan) förvärvades av Per Olsson, Rosentorp, Vitaby och förblev hos honom till sin död 1943. Hon var premierad A, erövrade 1. pris och hederspris i Tomelilla 1927 och fick Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästens hederspris samt lämnade 10 avkomlingar. Av dessa såldes 7 till remonter, 1 blev stambokfört sto, vars 3 döttrar dock icke lämnade någon stambokförd avkomma, och 1 beskällare nämligen den framstående

Odeon 180 f 1936 e Humanist, tillhörde Flyinge, Statens pris till hingst, född hos privat person 1951, dödad 1955, fader till 23 stambokförda ston och 101 remonter och/eller ackordshästar.

Odeon 180 f 1936 e Humanist

Fanny, (se ovan) förblev till en början hos G.B.Lindhé, men var under åren 1925-1933 hos Gunnar W. Lindhé, Gjestvang, Åstorp för att sedan från år 1933 slutgiltigt stanna hos Hugo W. Lindhé, Starby, Spannarp. Hon var ett hög­klassigt avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspris i Malmö 1921 och 1922, 2. pris i Göteborg 1923, hederspris och 1. pris i samling. Hon lämnade 12 avkomlingar av vilka 5 såldes till remonter och 5 blevo stambokförda ston, av vilka de två äldsta fingo samma namn och endast kunde skiljas åt genom stamboksnumreringen. Av de 5 döttrarna blev det endast Fendy 2748 f 1932 e Florett (se nedan), som lämnade stambokförd avkomma.

Fendy behölls av Gunnar W. Lindhé och förblev på Gjestvang till sin död 1949. Hon var liksom modern ett utmärkt avelssto, premierad A, erövrade 2. pris på distriktslantbruksmötet i Malmö 1937, 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Helsingborg 1943 och 2. pris på lantbruksmötet i Lund 1945. Hon lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 4 blevo stambokförda ston, vilka till­sammans hittills lämnat 7 avelsston, varav 6 stambokförts.

Utöver nyss nämnde Odeon har familjen ytterligare 2 beskällare, näm­ligen

Idol 101 f 1930 e Veronese u Fannys dotter Fama 2023 e Agrar, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1935 utan stamboksangiven avkomma, och

Job 119 f 1931 e Temible xx u Fama 2023 e Agrar, tillhörde Flyinge, kastrerad 1935 likaledes utan stamboksangiven avkomma.

Tävlingsmässigt sett har familjen hävdat sig tämligen medelmåttigt med endast 13 pristagare, varav ingen i svår klass. De 13 pristagarna har tävlat i lätt och medelsvår hoppning med undantag för Black Silk f 1942 e Niger u Fannys dotter Flora 3036 e Niedrich, som 1947 hade stora framgångar i dressyr med 3 första-, 3 andra- och 6 tredjeplaceringar.

Av familjens 54 medlemmar äro alltjämt 14 i tjänst, varför det i varje fall icke föreligger någon större risk för att familjen skall dö ut.

FAMILJ 4 – BORUSSIA

Familj 4 – Borussia-familjen – hör till de mindre familjerna med en­dast 35 medlemmar. Den härstammar från Borussia S.S.III 469 f 1883 e Gra­ditz-hingsten Walzer xx – Nancy, som importerades från Ostpreussen till Widtsköfle. Hon var enligt Hodder Stjernswärd ”ett ganska stort och kraf­tigt mörkbrunt sto med en ypperlig gång och mycket djup, en rak överlinje med högt svansfäste”.

Borussia förblev på Widtsköfle till sin död och lämnade enligt tillgängliga stamboksuppgifter 5 stambokförda ston, varav endast Betula 625 f 1894 e Sarastro kom att svara för familjens fortbestånd, och 2 beskällare båda e Adeptus xx-sonen Kampanj, nämligen

Safir f 1895, tillhörde Flyinge, god förärvare av snabbhet och hoppförmåga, kastrerad 1907, fader till 2 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar, och

Xenophon f 1899, tillhörde Flyinge, kastrerad 1905, fader till 1 stambokfört sto och okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Betula, som erhöll avelsdiplom 1896, förblev på Widtsköfle till sin död 1912. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 2 blevo avelsston, varav 1 stambokfördes, Bianka 410 f 1902 e Jagellon, och 2 beskällare, nämligen

Nitro f 1903 e Nimbus, tillhörde Flyinge, död 1915, fader till hingsten Nitumus f 1914 u Ceres 848 e Posthumus och 19 stambokförda ston, och

Eribetro f 1908 e Eriwan, tillhörde Flyinge, kastrerad 1913, fader till 2 stambokförda ston.

Bianka förvärvades av Conrad Ganslandt, Ingelstad Nygård, Smedstorp och förblev hos honom i varje fall fram till 1922. Uppgifterna om henne äro mycket vaga. Enligt Rasstambok för ädla hästar i Skåne, del III, lämnar hon sitt sista föl och går så gall 3 år i rad, varefter uppgifterna om henne slutar. I samma stambok, del V dyker hon emellertid åter upp som moder till Beda 1987 f 1922 e Honker och med Conrad Ganslandt som ägare. En­ligt tillgängliga stamboksuppgifter skulle hon alltså ha lämnat 5 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 1 blev ovannämnda Beda.

Beda förblev hos Conrad Ganslandt till 1938, då hon utrangerades efter att ej ha lämnat föl sedan 1933 allt enligt huvudstambok I. Men även här dyker det upp ”en flicka ur lådan” i huvudstambok VI i form av dottern Vira 3281 f 1936 e Usedom hos Per Pålsson, Björkeröd, Klasaröd och förvärvad av den framstående uppfödaren Rudolf Andersson, Brösarp nr 5, Vollsjö.  De sista uppgifterna om hennes tidigare avkomma finns alltså i Rasstambok för ädla hästar i Skåne, del VII, enligt vilken hon lämnat 5 avkomlingar, varav 1 sålts till remont.

Vira blev alltså den första representanten för familj 4 på Brösarp nr 5, där man med sådan framgång fört den vidare ända fram till våra dagar. Hon blev av avgörande betydelse för familjens fortbestånd, då samtliga familje­medlemmar efter henne härstammar från hennes döttrar Jansy 4363 f 1943 e Janus och Primrose 4778 f 1944 e Primo. Utöver dessa båda lämnade hon ytter­ligare 4 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, som icke lämnade någon stambokförd avkomma, men där Jeanette 4068 f 1941 e Janus blev moder till 1 beskällare, nämligen

Caruso 300 f 1945 e Largo, tillhörde Flyinge, kastrerad 1949, fader till 1 remont.

Jansy, som behölls av Rudolf Andersson, var premierad AB, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945 och 1. pris enskilt och i grupp på rikslantbruksmötet 1946. Hon var svart till färgen och enligt uppgift underbart vacker, ädel, absolut rättställd och av god ridhästmodell. Hon dog tyvärr redan vid sex års ålder och hade då endast lämnat dottern Vitesse 5160 f 1947 e Varolio (se nedan).

Primrose förblev liksom systern hos Rudolf Andersson till sin död 1964. Hon var ett kraftigt och ståtligt sto med det goda lynne, som är karaktäris­tiskt för familj 4:s hästar. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvnings­premie 1960 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, Isabella 6203 f 1958 e Hildebert, Novella 6477 f 1960 e Nixon och Perla 6695 f 1961 e Polarstern (se nedan), vilka alla bidrogo till familjens utveckling.

Vitesse (se ovan) förvärvades av Emil Bengtsson, Näsby boställe, Klasaröd, som emellertid inte hann få någon större glädje av henne, då hon dog redan vid 5 års ålder. Hennes enda avkomma var dottern Sally 5726 f 1951 e Salvator (se nedan).

Isabella (se ovan) stannade liksom systrarna hos Rudolf Anderssons son Börje, liksom fadern en framstående uppfödare, och är alltjämt i tjänst. Hon är liksom modern ett förstklassigt avelssto, premierad A, och har hittills lämnat 13 avkomlingar, av vilka 1 sålts till Statspolisen, 1 till ridhäst och 4 blivit avelsston, varav hittills 2 stambokförts, samt 1 beskällare, nämligen

Pontus 497 f 1970 e Abbé, tillhör Börje Andersson, Brösarp nr 5, Vollsjö, en kraftig men ädel hingst av hög kvalitet, som tagit pris i lättare såväl hoppning som dressyr. Uppskattad beskällare, som 1975 tillfördes 110 ston.

Se bilder av Isabella och på Pontus på nästföljande sidor.

Novella (se ovan) är alltjämt i tjänst hos Börje Andersson. Hon är premierad A och har hittills lämnat 9 avkomlingar, av vilka 1 sålts till Statspolisen, 1 exporterats till Danmark, 2 blivit stambokförda ston, vilka i sin tur producerat var sin stambokförd dotter, och 1 beskällare Apollo, vilken exporterats till Schweiz.

Isabella 6203 f 1958 e Hildebert

Perla (se ovan) förvärvades av Alf Arne Jönsson, Axelvold, hos vilken hon lämnade dottern Laramie 9294 f 1965, innan hon 1967 exporte­rades till Finland.

Sally (se ovan) behölls av Emil Bengtsson till 1957, då hon såldes till okänd köpare (!). Dessförinnan lämnade hon dottern Zorina 6146 f 1956 e Sorrento (se nedan).

Zorina tillhörde Mårten Ohlsson, Hammarshus, Kristianstad t o m 1964, då hon såldes till Margareta Nordgren, Månstorp, Äsperöd. Hon var inte något lyckat avelssto och lämnade endast 1 levande föl, dottern Jacqueline 7002 f 1961 e Juan (se nedan).

Jacqueline, tillhörde Brita och Mats Hilmersson, Qvisingsö, Älmeboda till 1970, då hon såldes till Thure Boqvist, Smålandsstenar, där hon emellertid dog påföljande år. Hon lämnade sammanlagt 5 avkomlingar, av vilka 2 blevo stambokförda ston, Afrodite 8774 f 1966 e Logik och Chanteuse 8370 f 1968 e Chanteclair xx, av vilka den senare, som tillhör Wiviane Åkesson, Grevie 1, Staffanstorp, hittills lämnat 4 avkomlingar med Utrillo, varav 1 är det ännu inte stambokförda stoet Danseuse f 1972.

Pontus 497 f 1970 e Abbé

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Caruso, Eribetro, Nitro, Pontus, Safir, och Xenophon.

I tävlingsmässigt hänseende har familjen i utredningen visat det svagaste resultatet bland familjerna, men detta beror i stor utsträckning på att tävlingsresultaten från SLRC:s tävlingar, där många representanter för familjen nått goda resultat, icke kunnat inräknas. De i utredningen förekommande pristagarna äro endast 3 till antalet, och av dessa har man en gång nått placering i medelsvår hoppning.

Av familjens 36 medlemmar är 10 alltjämt i tjänst, och eftersom de flesta är ganska unga finns det gott om möjligheter för att denna goda familj skall bestå.

FAMILJ 5 – HOBY

Familj 5 – Hoby-familjen – är den ojämförligt största av familjerna med 417 medlemmar, vilket är nästan dubbelt så mycket som den därnäst i storleksordning kommande familjen, vilken är F. 2 eller Spinda-familjen. Hobyfamiljen kommer från ett område, som haft stor betydelse för varmblodsaveln och som vi kommer att möta flera gånger i fortsättningen, nämligen Harjagers härad. Dess jordmån består till stor del av lermylla eller sandjord, som inte lämpar sig särskilt väl för odling av säd eller annat, men som bjuder på vidsträckta och lagom kuperade naturliga betesmarker. Västra Hoby är en liten typisk gammaldags skånsk by, där man alltjämt finner en del gårdar med korsvirkeslängor och halmtak precis som för 100 år sedan. Den ligger vid sidan av allfarvägen och är föga känd av turisterna, men för hästfolk och speciellt då de varmblodiga uppfödarna är Västra Hoby ett begrepp, då den har gett namn åt den berömda ”Hoby-stammen”. Den ligger vid Kävlingeån ca 5 km öster om Kävlinge. Genom byn rinner en liten bäck ned till ån och den är av ovärderlig nytta, då hästarna där både kan stilla sin törst och vid behov svalka av sig. Den lagom kuperade terrängen ger också hästarna den behövliga motionen för deras fysiska utveckling. Hästintresset inom häradet har sedan urminnes tider varit koncentrerat till gamla bondesläkter, som genom ett uthålligt, målmedvetet och sakkunnigt arbete byggt upp det utmärkta hästbeståndet. Häradets hästar ha utmärkt sig genom ädelhet, torrhet, goda rörelser och elegans, vilket kanske i viss mån kan bero på att Flyinges största hingststation Dagstorp, som är belägen inom häradet, alltid blivit synnerligen väl tillgodosedd med förstklassiga beskällare.

Upphovet till familjen blev hingsten Ypsilanti f 1846 e Flyingehingsten Morian u ett skånskt sto, som under 1850-talet inköptes av dåvarande ägaren till V. Hoby nr 6, Lars Nilsson, Virke, grundare av den s.k. Virke-stammen. Ypsilanti var en för den tidens krav mycket god beskällare, som verkade åren 1850-1867, och då givetvis hela trakten utnyttjade honom, kom han att sätta sin prägel på häststammen långt utanför häradets gränser, vilket tydligt framgår av härstamningen på många skånska lantbeskällare.

Lantbrukare Albrekt Jönsson, V. Hoby nr 14 ägde en dotter till Ypsi­lanti vid namn Savattia, som parades med Virke-hingsten Mastif (sonson till Ypsilanti!) och 1884 lämnade dottern Freja, vilken behölls som modersto av Albrekt Jönsson.

Freja förblev hos Albrekt Jönsson i varje fall t o m 1900, då den sista av hennes stambokförda döttrar föddes. Hon var liksom morfadern svart till färgen, men efter henne har den svarta färgen aldrig förekommit. Hon hade enligt uppgift sina flesta avkomlingar med den utomordentlige Lord Major. Några av avkomlingarna såldes till Hovstallet, men Albrekt Jönsson behöll stoet Maja e Lord Major som modersto, och hon kom kanske något oegentligt att räknas som familjens stammoder. Förtjänsten av denna utomordentliga familjs tillkomst och utveckling delas av Albrekt Jönsson och hans söner Nils och Jöns Albrektsson. Alla tre voro synnerligen duktiga hästkarlar, vilka gick sin egen väg utan att fråga någon till råds, vare sig det gällde val av hingstar för parning eller andra väsentliga frågor. De äro lysande exempel på det icke ringa antal föregångsmän, som betytt så mycket för den svenska varmblodsaveln.

Maja stambokfördes aldrig, vilket gör det svårt att få fram närmare uppgifter om henne. Hon lämnade emellertid med Illinois de 3 döttrarna Donna Bella 246 f 1893, Iris 659 f 1896 och Irma 247, vilka tillsammans lämnade 13 stambokförda döttrar.

Donna Bella var den enda av systrarna, som behölls av bröderna Albrekt­son. Hon var ett framstående exempel på familjens tidigare nämnda känne­tecken och hade en mycket säker nedärvningsförmåga. Hon var givetvis pre­mierad A och tillerkändes Konungens hederspris för familjegrupp vid lant­bruksmötena i Eslöv 1908 och Malmö 1914 och hade dessförinnan fått det enda 1. pris, som utdelades för familj vid lantbruksmötet i Norrköping 1906. Hon dödades 1920 vid 27 års ålder och hade då lämnat 15 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Venus 321 f 1898 e Belisair, Cleopatra 245 f 1899 e Walton och Constance 1070 f 1910 e Roe O’Neill xx blevo de mest betydelsefulla för familjens vidare utveckling, och 2 beskällare, nämligen

Sillinois f 1908 e Smaragd, tillhörde Flyinge, kastrerad 1915 utan stamboksangiven avkomma, och

Warois f 1909 e Warius, tillhörde Flyinge, kastrerad 1910 och såld till remont likaledes utan stamboksangiven avkomma.

Iris förvärvades av Ernst Erlandsson, Virke, som också kan hänföras till föregångsmännen inom varmblodsaveln. Han hade ett öga för hästar som få och kunde praktiskt taget med en enda blick se en hästs fel och förtjänster. Iris var i det närmaste lika framstående som helsystern Donna Bella, vilket bl. a framgår av att hon placerade sig närmast efter sys­tern vid flertalet lantbruksmöten. Hon erhöll avelsdiplom 1899 och lämnade fram till 1916 då hon dödades, 10 avkomlingar. Av dessa såldes 1 till re­mont och 5 blevo stambokförda ston, varav Wandora 662 f 1900 e Warren Hastings xx och Irma 660 f 1903 e Sans Peur (se nedan) blev av stor be­tydelse för familjens vidare utveckling.

Irma 247 var den grövsta av systrarna. Hon förvärvades av Anders Månsson, V. Hoby nr 12 och verkade hos honom t o m 1921, då hon togs ur aveln Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Rustina 1826 f 1920 e Ruster (se nedan) blev av betydelse för familjen.

Venus (se ovan) förvärvades av den framstående uppfödaren Sven August Svensson, Kävlinge, som började sin uppfödarbana just med henne. Hon anses vara det vackraste exemplar rent utseendemässigt sett, som Hobystammen frambragt. Hennes son Sabel f 1914 e Sans Reproche, major Bertil Sandströms världsberömde dressyrhäst, var också till exteriören en avbild av sin mor. Han såldes först till Flyinge, men kastrerades och såldes. Venus var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris vid lantbruksmötena i Helsingborg 1902, Norrköping 1906, Eslöv 1908 och 1910 och 1. pris och hederspris såväl enskilt som i grupp vid jubileumslantbruksmötet i Malmö 1914. Hon förblev hos Sven August Svensson i varje fall fram till 1920, efter vilket år upplysningar om henne saknas. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 3 privat och 2 blevo stambokförda ston, vilka dock inte lämnade någon stambokförd avkomma.

Major Bertil Sandström på Sabel f 1914 e Sans Reproche

Cleopatra (se ovan) förblev hos bröderna Albrektsson till sin död 1915 och lämnade 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 blevo avelssto, Dockan  244 f 1904 e Le Cygne xx (se nedan) och 1 beskällare, nämligen

Cypern f 1905 e Le Cygne xx, tillhörde bröderna Albrektsson, kastre­rad 1910 utan stamboksangiven avkomma.

Constance (se ovan) förblev också hos bröderna Albrektsson till 1934, då hon togs ur aveln. Hon var premierad A, erövrade 2. pris vid jubileumslantbruksmötet i Malmö 1914 och lämnade 14 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, två blevo stambokförda ston, Donna Bella II 2083 f 1921 e Attino och Doris 2313 f 1928 e Ruster (se nedan), och 3 beskällare, alla fallna e Agrar, nämligen

Paul f 1915, tillhörde Flyinge, kastrerad 1920 utan stamboksangiven avkomma,

Regent f 1916, tillhörde Flyinge, kastrerad 1925, fader till 2 stam­bokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar, och

Schamyl f 1917, tillhörde Flyinge, kastrerad 1922 utan stamboksangiven avkomma.

Wandora (se ovan), som var den äldsta av Iris fem döttrar, behölls av Ernst Erlandsson till 1916, då hon dödades. Hon erhöll avelsdiplom 1903, erövrade 1. pris i grupp vid lantbruksmötet i Eslöv 1908, 2. pris vid lantbruksmötet i Helsingborg 1903 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 6 blevo avelsston, varav 5 stambokfördes, och 1 beskällare, nämligen

Baltimore f 1911 e Amiral, tillhörde Ernst Erlandsson, avled 1919, fader till 10 stambokförda ston och tämligen säkert ett flertal remonter och/eller ackordshästar.

Irma 660 (se ovan) förblev också hos Ernst Erlandsson i varje fall fram till 1920, då hon gick gall, varefter upplysningar om henne saknas. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspris vid hästut­ställningen i Malmö 1906, 1. pris i kollektion vid lantbruksmötena i Norrköping 1906, Eslöv 1908-1910 och segerpris vid jubileumslantbruksut­ställningen i Malmö 1914. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston, varav endast Irminia 1666 f 1916 e Irmino xx (se nedan) blev bidragande till familjens fortbestånd.

Rustina (se ovan) förblev hos familjen Månsson på V. Hoby till sin död 1943 och skänkte sina ägare såväl glädje som besvikelse, då hon gick gall 5 gånger och kastade 2. Hon var kraftigt byggd och väckte ett kolossalt uppseende på lantbruksmötet i Göteborg 1923 genom sin mäktighet i förening med en viss ädelhet och goda rörelser. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspriser vid lantbruksmötena i Malmö och Göteborg 1923 samt 1. pris och hederspris vid lantbruksmötet i Eslöv 1934. Hon lämnade endast 7 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 4 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 12 avelsston, varav 11 stambokfördes. Den enda av döttrarna, som blev av betydelse för familjens utveckling, var Sirry 2149 f 1925 e Sixtus (se nedan).

Dockan (se ovan) förvärvades av den framstående hästuppfödaren Bror Åkesson, V. Hoby, som därmed tog hand om denna gren av Hoby-stammen, som han därefter så föredömligt förvaltat. Dockans moder Cleopatra hade av fadern Walton ärvt ett mindre trevligt lynne, men genom parningen med Le Cygne xx kom åter ett gott lynne fram hos Dockan. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspriser på lantbruksmötena i Malmö och Eslöv, Konungens hederspris i grupp och 1. pris vid lantbruksmötet i Göteborg 1923. Hon dog 1927 och hade då lämnat 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Donna 1403 f 1913 e Regulus (se nedan) blev ett framstående modersto av stor bety­delse för familjens vidare utveckling. Doris (se ovan) förvärvades av Hans Walter Persson, Möllerup, Skivarp­, som 1941 sålde henne till Nils Pehrsson, Borlunda gård, Skarhult, hos vilken hon gick gall 2 gånger och därefter såldes till ridhäst. Hon var premierad A och lämnade 8 avkomlingar. Av dessa såldes 3 till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav Rosita 3587 f 1939 e Eros (se nedan) blev den för familjen mest betydelsefulla, även om ättlingar efter de båda andra, Sylvia 2740 f 1933 e Schotte och Dansös 3476 f 1938 e Likör, alltjämt finns i tjänst.

Irminia (se ovan) förvärvades av Anders Nilsson, Löddeköpinge nr 8. Tyvärr är stamboksupplysningarna om henne mycket ofullkomliga. Band IV omtalar 2 ston e Ruster födda 1921 resp. 1923, men därutöver ingenting. Men i huvudband l dyker dottern Rusé 1877 RÄc f 1928 e Ruster (se nedan) upp och i samma band ytterligare en dotter, Cora 2417 f 1925 e Ruster, som lämnade 2 stambokförda döttrar, vilka dock i sin tur icke fick någon stambokförd avkomma.

Sirry (se ovan) behölls av Edvin Månsson på V. Hoby och förblev hos honom till 1946, då hon dog. Hon var inte särskilt framgångsrik som avelssto, då hon gick gall 6 gånger, kastade 2 gånger och födde ett dödfött föl. Hon lämnade därför endast 7 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Naidu 2411,f 1929 e Nachbar (se nedan) blev ett mycket framstående avelssto.

Donna (se ovan) var som tidigare nämnts ett framstående sto, som skänkte Bror Åkesson mycken glädje, och så här berättar han själv: ”Hon var lika enastående under ryttare som för vagn och hade en nedärvnings­förmåga som få. Dessutom tror jag, att hennes produktionsförmåga är nästan oöverträffad. Hon dog redan vid 15 års ålder och bar då på sitt 12 föl. Dödsorsaken var stelkramp förorsakad av spiktramp. Hade hon inte genom denna olyckshändelse bortryckts vid så unga år, hade hon kanhända blivit moder till minst lika många föl till, ty den som såg Donna kunde lika gärna ta henne för en 3-års remont som för ett 15-årigt modersto”. Hon var premierad A, erövrade hederspriser i Malmö 1916 och 1917, hederspris vid lantbruksmötet i Göteborg 1923 och lämnade som nämnts 11 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 14 stambokförda döttrar, och 3 beskällare, nämligen

Bertram f 1923 e Tribun, tillhörde Flyinge, kastrerad 1929, fader till ett stambokfört sto och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar,

Cyrus f 1924 e Tribun, tillhörde Flyinge, störtad 1930, fader till hingsten Gandhi (A. 2) f 1928 u Nora 1830 e Avepal, 10 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar, samt

Gorki f 1928 e Tribun, tillhörde Strömsholm, fader till 19 stambokförda ston och ett stort antal remonter och/eller ackordshästar.

Av Donnas döttrar kommo Cleo 1759 f 1918 e Couleur, Altea 1825 f 1920 och Triessa 2074 f 1925 e Tribun (se nedan) att betyda mycket för familjens utveckling och fortbestånd.

Rosita (se ovan), som till en början var på Möllerup, kom vid okänd tidpunkt till Flyinge, där hon dog 1954. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 5 blevo stambokförda ston, vilka tillsam­mans lämnade 7 stambokförda ston, vars avkomlingar alltjämt är i tjänst, och 1 beskällare, nämligen

Heros 352 f 1950 e Heristal, tillhörde Flyinge, kastrerad 1955, fader till 1 stambokfört sto och 3 remonter och/eller ackordshästar.

Rusé (se ovan) har kunnat spåras tack vare välvilliga upplysningar av godsägare Adolf Wilner, Möllstorp. Hon föddes hos Anders Nilsson, Lödde­köpinge nr 8, föddes upp av Gunnar Henriksson, Örtofta och inköptes som 3-åring av Bernhard Wilner, Möllstorp, som 1943 sålde henne till Sten Hummerhielm, Casimirsborg, Gamleby, där hon dödades samma år. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav Rusette 2773 f 1933 e Gaumen och Rosita 4467 f 1943 e Nigro (se nedan) blevo av stor betydelse. Däremot blev den tredje dottern, Rusé 1 4082 f 1941 e Haffner, efter att ha lämnat en remont, som exporterades till Schweiz, själv exporterad som avelssto till det polska statsstuteriet.

Naidu (se ovan) förvärvades av F.L. Lennartsson, Huvudstorp, Dagstorp, där hon förblev till dess hon 1955 togs ur aveln. Hon var som redan tidigare omtalats ett förstklassigt avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom och fick Statens förärvningspremie 1947. Hon lämnade 18 avkomlingar, av vilka 10 såldes till remonter, 6 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Pondus 201 f 1937 e Kyffhäuser, tillhörde Flyinge, kastrerad 1943, fader till 7 remonter och/eller ackordshästar.

Av Naidus döttrar blevo Nyx 3447 f 1938 e Lux, Luzzy 4822 f 1944 e Lux och Rustina II 5316 f 1948 e Sapeur (se nedan) mycket betydelsefulla för familjens utveckling.

Cleo (se ovan) fick liksom systrarna stanna hos Bror Åkesson. Hon var ett mycket framstående sto, eller vad sägs om följande meritlista? Premierad A, hästutställningens stora pris i Malmö 1922, 1. pris vid de allmänna svenska lantbruksmötena i Göteborg 1923 och Stockholm 1930, 1. pris och hederspris vid lantbruksmötet i Eslöv 1934 och 1. pris och he­derspris för familjegrupp vid distriktslantbruksmötet i Malmö 1937!  Hon lämnade enligt stamboken sitt sista föl, som var det 12., 1941, och av avkomlingarna såldes 4 till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Signe 2171 f 1925 e Sixtus och Ketti 3011 f 1935 e Eros (se nedan) blev de mest betydelsefulla, och 1 beskällare, nämligen

Extrême f 1926 e Sixtus, tillhörde Flyinge, kastrerad 1932 och såld till Statspolisen, fader till 2 stambokförda ston och okänt antal re­monter och/eller ackordshästar.

Altea (se ovan) förblev hos Bror Åkesson till 1933, då hon dog. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspris i Malmö 1923, 2. pris för familjegrupp vid allmänna svenska lantbruksmötet i Stockholm 1930 och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 7 stambokförda döttrar,

Triessa (se ovan) får nog anses ha varit fullt i klass med storasyster Cleo. Hon var premierad A, erövrade hederspris i Malmö 1928, 1. pris och hederspris vid allmänna svenska lantbruksmötet i Stockholm 1930, vid lant­bruksmötena i Eslöv 1934, Malmö 1937 och Lund 1945, 2. pris med avkomma vid rikslantbruksmötet 1946 samt erhöll Statens förärvningspremie samma år. Hon togs ur aveln 1950 och hade då lämnat 15 avkomlingar, av vilka fyra sål­des till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Triola 2421 f 1930 e Alderath, Kajsa 3181 f 1936 e Kantat och Soressa 5338 f 1948 e Sorrento (se nedan) blevo av stor betydelse för familjen, ävensom 3 beskällare, nämligen

Hassard f 1929 e Alderath, tillhörde Strömsholm, död 1933 utan stamboksangiven avkomma,

Kastor 132 f 1932 e Alderath, tillhörde Flyinge, kastrerad 1942, fader till hingsten Saturnus f 1939 u Ketti (5) 3011 e Eros, 5 stambokförda ston och 17 remonter och/eller ackordshästar, samt

Regulator 211 f 1938 e Likör, tillhörde Flyinge, dödad 1955, fader till 15 stambokförda ston och 57 remonter och/eller ackordshästar.

Rusette (se ovan) föddes och förblev hos Bernhard Wilner till sin död 1953. Hon var ett utmärkt sto som aldrig gick gall, premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1949 och lämnade 15 ensartade, korrekta föl av lämplig modell och med gott skelett, vilka alla varit hårda, starka hästar, som förärvt sig väl. Av avkomlingarna såldes 7 som remonter (varav 2 ex­porterades till Finland) och 4 blevo stambokförda ston, varav Russi 3359 f 1937 e Haffner, Roulette 4467 f 1942 e Yngve 1 och Rusette V 5364 f 1948 e Locarno (se nedan) betytt mycket för familjens utveckling.

Rosita (se ovan) föddes och förblev hos Sten Hummerhielm till 1969, då hon togs ur aveln. Hon var ett utmärkt sto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på hästutställningen i Linköping 1948 och på lantbruksmötet i Gamleby samt fick Statens förärvningspremie 1956. Hon lämnade 19 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter, 2 till ridhästar och 6 blevo stambokförda ston, vilka hittills lämnat 6 stam­bokförda döttrar, och av vilka flera alltjämt äro i tjänst.

Nyx (se ovan) tillhörde Elof Linell, nr 11, Häljarp till 1954, då hon dog. Hon var premierad A och lämnade nio avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 2 till ridhästar och 2 blevo stambokförda ston, varav Pansette 4189 f 1942 e Pansar (se nedan) var bäst.

Luzzy (se ovan) tillhörde Albin Nilsson, Dalbo, Stockamöllan t o m 1959 och kom via en ägare 1962 till Eva Nilsson, Araslövs gård, Vinnö, hos vilken hon förblev till sin död 1970. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1956 och lämnade 18 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 2 på export och 5 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnat 4 stambokförda döttrar.

Rustina II (se ovan) tillhörde Bertil Månsson, V. Hoby nr 12 till sin död 1967. Hon var ingen skönhet, men lämnade korrekta avkomlingar med gott temperament och god framåtanda särskilt i hoppning och fälttävlan. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1961 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (av vilka 1 exporterades till Schweiz, Wukari,f 1962 e Idealist, framstående fälttävlanshäst), 5 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen den förstklassige

Rockad 406 f 1959 e Tokajer, tillhör Flyinge, erhöll Statens förärvningspremie 1971, fader hittills till 36 stambokförda ston och 21 re­monter och/eller ackords-hästar.

Rustinas döttrar ha hittills lämnat 5 stambokförda döttrar, vilka alltjämt är i tjänst, och vilka i sin tur hittills lämnat 4 stambokförda döttrar.

Signe (se ovan) förvärvades av Otto Thott, Skabersjö och övertogs 1933 av sonen Stig Thott. Hon var premierad A, erhöll Kronprinsens hederspris i Malmö 1929, erövrade 1. pris och hederspris enskilt och för familj på lantbruksmötet i Eslöv 1934 och 2. pris enskilt och för familj på distriktslantbruksmötet i Malmö 1937. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto och 1 beskällare, nämligen

Kantat 128 f 1932 e Ebonit, tillhörde Strömsholm, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1950, avlivad 1952, fader till 22 stam­bokförda ston och 90 remonter och/eller ackordshästar.

Ketti (se ovan) såldes till Berndt Persson, Öveds gård, Skartofta, hos vilken hon förblev till 1951, då hon togs ur aveln. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på distriktslantbruksmötet i Malmö 1937, 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945 och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, vilka båda ha än i dag har tjänstgörande ättlingar, men där Kickan 4196 f 1942 e Primo (se nedan) var den mest betydelsefulla.

Triola (se ovan) tillhörde And. Anderssons stbh, Alestad nr 18, Bjärsjölagård t o m 1942 och därefter Valter Jönsson, Brösarp, Vollsjö, som emellertid icke fick någon glädje av henne, då hon gick gall två år i rad och därefter togs ur aveln. Hon lämnade endast 4 levande avkomlingar, varav 2 såldes till remonter, 1 till Statspolisen och 1 blevo stambokfört sto, Comtesse 3597 f 1939 e Kondor (se nedan).

Kajsa (se ovan) tillhörde Åke Åkesson, V. Hoby, Krutmöllan fram till sin död vid 18 års ålder. Hon var ett utmärkt avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris enskilt och i familj med modern vid lantbruksmötet i Lund 1945, 1. pris enskilt och 2. pris i familj med modern vid rikslantbruksmötet 1946 och fick Statens förärvningspremie 1951. Hon lämnade 12 avkomlingar, varav 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 3 blevo stambokförda ston, varav Messina 4850 f 1945 e Mecenat (se nedan) blev betydelsefull, och 2 beskällare, nämligen

Ansgar 283 f 1943 e Pansar, tillhörde Flyinge, kastrerad 1950, fader till 1 stambokfört sto och 11 remonter och/eller ackordshästar, och

Ergo 323 f 1947 e Eros, tillhörde Flyinge, kastrerad 1954 och såld till Hovstallet, fader till 1 stambokfört sto.

Soressa (se ovan) kom till Bror Åkessons svärson Gunnar Månsson, Bostället, Vallkärra, där hon redan från början visade sig vara ett utmärkt avelssto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och G. af Peterséns hederspris till bästa 3-åring i Malmöhus län 1951, erövrade 1. pris och hederspris vid hästutställningen i Malmö 1953 och hederspris och stor medalj vid rikslantbruksmötet i Jönköping 1959, där Hodder Stjernswärd ansåg henne vara Sveriges vackraste sto. På grund av äggstocksinflamma­tion måste hon tyvärr tagas ur aveln 1964 och hade då lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes som remont till Schweiz och 4 blevo stambokförda och diplomerade ston, vilka i sin tur lämnat 8 alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar, varav Sorita 5735 f 1952 e Biarritz (se nedan) hittills visat sig vara den bästa.

Soressa 5338 f 1948 e Sorrento

Russi (se ovan) tillhörde Yngve Olsson, Runsten t o m 1942, då hon förvärvades av Sten Hummerhielm, Casimirsborg, Gamleby. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1952 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Nirvana 5086 f 1946 e Milex, Tiara 5680 f 1950 e Parad och Mignon 6264 f 1957 e Utter (se nedan) blevo särskilt betydelsefulla för familjens utveckling, och 1 beskällare, nämligen den framstående

Gaspari 340 f 1949 e Parad, tillhörde Flyinge, Statens förärvnings­premie 1959, dressyrhäst i världsklass, såld 1971 till Yngve Viebeke, Kristianstad, fader till hingstarna Dragon 465 f 1967 u Lansy 7157 e Lansiär Elektron (F.1) 469 f 1968 u Kalmia 6201 e Heimdal, Emir (F.2) 471 f 1968 u Donetta 6885 e Biarritz, Figaro (F.2) 477 f 1969 u Donetta 6885 e Biarritz, Gallax (F.2) 487 f 1970 u Delta 6314 e Magnat, Gaspadin 499 f 1970 u Desirée 8885 e Drabant, Gassendi (F.3) 422 f 1962 u Irmelina 5940 e Varolio, Herkules (F.1) 504 f 1971 u Kalmia 6201 e Heimdal, Imperator (F.2) 529 f 1972 u Donetta 6885 e Biarritz, Piaff (5) 399 f 1958 u Clodette 5159 e Ruthven och Playboy (F.3) 445 f 1963 u Irmelina 5940 e Varolio, 92 stambokförda ston och 65 remonter och/eller ackordshästar.

Russi var också moder till den framstående dressyrhästen Casanova f 1955 e Utter, liksom Gaspari uppfödd av Sten Hummerhielm, svenskt OS-hopp för Montreal, som tyvärr störtade vid dressyrtävlingarna i Aachen 1976.

Rusette V (se ovan) föddes hos Bernhard Wilner och övergick 1968 till sonen Adolf Wilner, som beskriver henne som ”ett utomordentligt sto med glimten i ögonvrån ända in i det sista”. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på utställningen i Ottenby 1952 och fick Statens förärvningspremie 1963. Hon lämnade 17 föl i följd fram till 1968, men sedan hon gått gall de 3 följande åren dödades hon 1972. Av avkomlingarna såldes 5 till remonter, 4 till ridhästar och 5 blevo stambokförda ston, varav Rusetta 5799 f 1953 e Tokajer (se nedan) hittills visat sig vara den bästa. En av ridhästarna var den utmärkte hopparen Maczett f 1959 e Jarramas.

Pansette (se ovan) behölls av Elof Linell och visade sig vara ett utmärkt avelssto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945 och rikslantbruksmötet 1946, erhöll G. af Petersons hederspris 1945 och fick Statens förärvnings­premie 1956. Hon lämnade fram till 1964, då hon dödades, 14 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz och 1 senare blevo stambokfört sto), 3 såldes till ridhästar och 4 blevo direkt stambokförda ston, vilka hittills lämnat 3 avelsston, varav 2 stambokförts.

Kickan (se ovan) var ett mycket framstående avelssto, som tillhörde Karl G. Nilsson, Bynkeshus, Eslöv fram till 1963 och därefter sonen Karl-Erik. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på lant­bruksmötet i Lund 1945 och fick Statens förärvningspremie 1953. Hon läm­nade fram till 1965, då hon dödades, 18 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter (varav 4 exporterades till Schweiz), 6 blevo stambokförda ston, vilka i sin tur producerat 6 alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar, och 1 beskällare, nämligen den utmärkte

Frondeur 333 f 1948 e Salvator, tillhörde Flyinge, erhöll Statens förärvningspremie 1958, dödad 1967, fader till hingstarna Logik (31) 379 f 1959 u Ersy 5515 e Eros, Nixon (31) 393 f 1956 u Balette 5627 e Barba­rossa och Zaran 473 f 1967 u Zorina 7310 e Gladiator, 72 stambokförda ston och 104 remonter och/eller ackordshästar.

Comtesse tillhörde bröderna Yngve och Uno Avenberg, Alestad, Bjärsjö­lagård till 1948, då hon blev överkörd och dödad med sitt årsföl e Ruthven. Dessförinnan hade hon lämnat 4 stambokförda döttrar, av vilka Clodette 5159 f 1946 e Ruthven (se nedan) blev av betydelse.

Messina, (se ovan) förblev hos Åke Åkesson till 1965, då hon dödades efter att inte ha lämnat något föl de sista 5 åren. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1956 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 1 till Statspolisen, 1 blevo stambokfört sto, Frida 5891 f 1955 e Frondeur, som har tre ättlingar i tjänst alltjämt, och 1 beskällare, nämligen

Irak 363 f 1951 e Barbarossa, tillhörde Flyinge, Statens förärvningspremie 1962, exporterad till Danmark 1969, fader till 53 stambokförda ston och 37 remonter och/eller ackordshästar.

Sorita, (se ovan) var ett storlinjigt korrekt sto, som förblev hos Gunnar Månsson till 1971, då hon avlivades. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och G. af Peterséns hederspris 1955, liten medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 exporterades till Danmark, Tokita f 1959 e Tokajer, och 4 blevo stambokförda ston, av vilka Trojka 6511 f 1958 e Tokajer hittills lämnat 3 stambokförda döttrar, alltjämt är i tjänst varande döttrar.

Nirvana (se ovan) föddes och förblev hos Sten Hummerhielm fram till 1967, då hon togs ur aveln. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris vid hästutställningen i Linköping 1948 och lantbruksmötet i Gamleby 1954 och fick Statens förärvningspremie 1963. Hon lämnade 15 avkomlingar, av vilka 4 såldes till ridhästar och 6 blevo stambokförda ston, vilka hittills lämnat 10 stambokförda döttrar. Dessutom såldes avelsstoet Sirikit f 1960 e Utter till Danmark.

Tiara (se ovan), som var premierad A, förblev hos Sten Hummerhielm. Hon dog 1964 och hade då lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, vilka hittills producerat 7 alltjämt i tjänst varande avelsston, varav 6 stambokförts.

Mignon (se ovan), som alltjämt är i tjänst hos Sten Hummerhielm, är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 10 avkomlingar, av vilka 3 sålts till ridhästar och 5 blivit stambokförda ston i tjänst varande ston. Av dessa har Pebles 6991 f 1962 e Oberon hittills lämnat 2 stambokförda döttrar.

Rusetta (se ovan) var den bästa av Rusette V:s döttrar. Hon förblev hos familjen Wilner på Möllstorp till sin död 1969. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959 och fick Statens förärvningspremie 1961. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 2 till ridhästar och 5 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, vilka hittills producerat 3 stambokförda döttrar.

Clodette (se ovan) tillhörde Yngve Avenberg till och med 1951, P. Mårtensson, Ilstorps Södergård, Sjöbo 1952 – 1956 och så till sist Carl_Axel Andreasson, Ljungatorp, Tomelilla, hos vilken hon förblev till sin död 1965. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på lantbruksmötet i Husie 1949 och hästutställningen i Malmö 1953, fick Statens förärvningspremie 1961 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans hittills lämnat 12 avelsston, varav 10 stambokförts, och 2 beskällare, näm­ligen den utomordentlige

Piaff 399 f 1958 e Gaspari, ”världens bästa dressyrhäst” om man får tro den tyske generalen Horst Niemaeks yttrande i Celle 1970, tillhörde Flyinge, Statens förärvningspremie 1965, exporterad till Västtyskland 1965, fader till 21 stambokförda ston och 17 remonter och­/eller ackordshästar och Polarquist f 1962 e Polarstern, såld till Flyinge, exporterad 1965 till Danmark.

 Såsom representant för de unga i familjen må nämnas Pia 7162 f 1963 e Picasso u Clodine 5892 e Dianthus, dotterdotterdotter till Triessa (se ovan). Hon är premierad A och beskrivs av sin ägare, Kaj Johansson, Nygård, Ripa, på följande sätt: ”Hon är en fux med bläs, vackert huvud, långlinjerad med bra djup och bred bringa, mycket goda gångarter, lugn, snäll och orädd”. Med andra ord en god representant för denna förnämliga familj. Hon har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka ägaren särskilt velat framhålla hopparen Farin f 1967 e Sombrero och Snobben f 1969 e Astronaut, vilken senare sålts till Lene Lemke-Nissen, Västtyskland, där han enligt utsago startat i såväl medelsvår som svår hoppning. Hon är vidare moder till två mycket lovande unghästar, Lillebror f 1971 e Ceylon, som vann kvalitetstävlan på Flyinge 1975 och av Flyingechef, major Olle Kjellander, betecknades som ”ett strå vassare än Snobben”, och Linda f 1973 e Lansiär, som placerats som nummer ett vid premiering i Bäckaskog, såväl 1974 som 1975.

Piaff 339 f 1958 e Gaspari

Säkert finns det många, många fler goda representanter för familjen än de här ovan uppräknade, men familjens omfång gör det omöjligt att taga med flera.

Utöver de tidigare nämnda hingstarna Ansgar, Baltimore, Bertram, Cypern, Cyrus, Ergo, Extrême, Frondeur, Gaspari, Gorki, Hassard, Heros, Irak, Kantat, Kastor, Paul, Piaff, Pondus, Regent, Regulator, Rockad, Sabel, Schamyl, Sillinois, Warois och Visir hör också följande till familjen:

Amiral II f 1913 e Smaragd u Arlamida 723 RÄ II e Amiral, tillhörde N.A. Nilsson, St. Alnäs, Gunnebo, verksam 1917-1928, fader till 2 stam­bokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar,

Dukat 466 f 1967 e Ulex u Galanta 5917 e Gallas, tillhörde Flyinge, exporterad 1971 till Danmark utan stamboksangiven avkomma,

Indus 530 f 1972 e Cosmos xx u Tirola 7608 e Oberon, tillhör Flyinge,

Iran 533 f 1972 e Changall u Irja 7508 e Jarramas, tillhör Flyinge,

Ivan f 1929 e He xx u Asta 2078 e Attino, tillhörde Flyinge t o m 1932, efter vilket år uppgifter om honom saknas, fader till 2 stambokförda ston,

Jacobin f 1973 e Lansiär u Clodine 5892 e Dianthus, tillhör Flyinge, tjänstgör för första gången 1976,

Kartago 373 f 1953 e Dohna II u Salvi 4998 e Salvator, tillhörde Flyinge, kastrerad 1956 utan stamboksangiven avkomma,

Trianon 242 f 1940 e Ebonit u Sibylla 2514 e Dante, tillhörde Ströms­holm, dödad 1954, fader till 6 stambokförda ston och 35 remonter och/eller ackordshästar,

Tuxen 245 f 1940 e Lux u Wandora 2696 e Schotte, tillhörde Flyinge, kastrerad 1946, fader till 1 stambokfört sto och 16 remonter och/eller ackordshästar,

Uranus f 1919 e Pappenheim u Attina 1460 e Attino, tillhörde Ströms­holm, utslagen 1923 utan stambokförd avkomma och

Voleur 273 f 1942 e Pansar u Carmencita 3318 e Kastor, tillhörde Flyinge, avlivad 1952, fader till hingsten Elan (F.5) 320 f 1947 u Hillevi 2466 e Ingraban, 3 stambokförda ston och 9 remonter och/eller ackordshästar.

Beträffande familjens betydelse för tävlingssporten ligger den givetvis antalsmässigt långt före alla andra familjer med sina 153 pristagare, varav 11 i svår klass, men ser man antalet procentuellt i förhållande till antalet medlemmar i familjen och enbart hänfört till den period undersök­ningen gäller, d v s åren 1935-1975, så kommer den först på 20, plats. Men även här måste påpekas, att beräkningen kan vara missvisande, eftersom SLRC:s tävlingsresultat icke kunnat inräknas. Av de elva pristagarna i svår klass är Casanova, Gaspari och Maczett redan nämnda (Piaff och Sabel ha inga tävlingsresultat under den tid undersökningen omfattar) och de övriga är Bob f 1932 e Schotte u Constance 1070 e Roe O’Neill xx (såväl hoppning som fälttävlan) samt hopparna Cadeau f 1924 e Corsänger u Eltona 1063 RX III, Sisu f 1935 e Eros u Tea 214 e Tribun (även fälttävlan), Paver f 1949 e Papaver u Laila 3925 e Shon Maclean xx, Go-Go f 1961 e Tokajer u Naidu I 4819 e Lux, Ta-Ta f 1935 e Ebonit u Signe 2171 e Sixtus (även fälttävlan), Sisu II f 1953 e Donau u Sibylla 2514 e Dante och Volontaire f 1963 e Barbarossa u Fokkina 5978 e Fokker. Bland de många pristagarna finns givetvis ett mycket stort antal i medelsvår klass företrädesvis hoppning.

Av familjens 417 medlemmar är 198 alltjämt i tjänst och den kommer att för avsevärd tid framöver behålla sin dominerande ställning, vartill kommer att man också kan räkna med många värdefulla tillskott till tävlingssporten från denna utmärkta familj.

Stofamilj 6-10 - NORRÅKRA, ÖSTERLIA, CASTELLA, SINOPE & ELFE
FAMILJ 6 – NORRÅKRA

Familj 6 – Norråkra-familjen – har fått ett något oegentligt namn, eftersom stammodern Blända 520 f 1885 e Lord Major u ett sto e Brunte, en hingst av Virke-ras, inte kom från Norråkra utan från Jöns Hansson, V. Strö, Trollenäs, som sålde henne till svärsonen Jöns Jönsson, Norråkra.

Blända, som skänkte sin ägare mycken glädje, var ett utmärkt sto, som levde ända till 1908 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 6 blevo stambokförda ston, av vilka endast Venus 282 f 1895 och Gretchen 666 f 1899 båda e Pollux. Denne naturlige och lättfödde hingst, som var född 1891 i St Harrie e Hannibal-Belisair-Pojax och ägdes av Jöns Hansson, blev ett gott inslag i familjens antavla.

Venus förvärvades av Anders Nilsson, Håstanslöf, Norrviddinge, hos vilken hon förblev till 1913, efter vilket år hon bytte ägare flera gånger och därigenom inte kunnat följas vidare. Hon lämnade enligt tillgängliga stamboksuppgifter 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav dock endast Yvette 522 f 1901 e Illinois (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Gretchen förblev hos Jöns Jönsson fram till sin död 1918 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Irwisch 1360 f 1930 och Irma 1589 f 1915 båda e Irmino xx (se nedan), vilka båda skulle få stor betydelse för familjens vidare utveckling.

Ytterligare en dotter till Blända bör kanske nämnas, nämligen Havanna 202 f 1894 e Hannibal, som genom dottern Anette 200 f 1901 e Warren Hastings xx blev mormoder till ryttmästare Greger Adlercreutz’ olympiska dressyrhäst Teresina f 1920 e Attino och ävensom till 1 beskällare, nämligen

Styribal f 1903 e Styrax xx, tillhörde Flyinge, kastrerad och såld 1915, fader till 3 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och eller ackordshästar.

Yvette (se ovan) förvärvades av Nils Jönsson, V. Ströö, Trollenäs, hos vilken hon förblev i varje fall fram till 1920, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon visade sig inte vara särskilt framstående som avelssto utan lämnade döda föl 3 gånger och gick gall 6 gånger samt kastade 1 gång. Hennes resultat blev därför endast 4 avkomlingar, av vilka en såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Yvon 1590 f 1915 e Lorheim (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Irwisch (se ovan) förblev hos Jöns Jönsson ända till sin död 1933. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och prisbelönades vid hästutställ­ningen i Malmö 1916. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 1 behölls till avelssto, Ulla 2324 f 1928 e Utrecht (se nedan).

Irma (se ovan) blev också kvar på Norråkra, där hon lämnade 13 avkomlingar, innan hon dödades 1937. Hon var premierad A och erhöll avelsdiplom. Av avkomlingarna såldes 10 till remonter (varav 2 senare blevo stambokförda ston) och 1 stambokfördes direkt, Iris 2972 f 1933 e Ga­rant, som också kom att bli den enda av betydelse för familjen (se nedan).

Yvon (se ovan) förvärvades av Pål Bengtsson, Virke och förblev hos honom till sin död 1931. Hon var premierad AB och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto utan att göra några insatser för familjens utveckling) och 1 direkt stam­bokfört sto, Yvonne 2410 f 1930 e Niedrich (se nedan), som skulle bli betydelsefullt.

Ulla (se ovan) såldes till Julius Göransson, Fredriksdal, Svalöv, hos vilken hon verkade fram till 1938, då hon såldes till Norge. Dess­förinnan lämnade hon 5 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto, Elvi 2984 f 1935 e Effendi) och 1 direkt stambokfördes, Elly 2843 f 1934  e Effendi. Både Elly och Elvi (se nedan) blevo av stor betydelse för familjens utveckling.

 

Iris (se ovan) köptes som 3-åring av Josef Andersson, Sonnarp nr 6, Skåne-Ask, där hennes ättlingar alltjämt verkar hos sonen Gustaf. Hon var premierad AB och erhöll avelsdiplom men lämnade endast 3 levande avkomlingar, av vilka en såldes till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Noire 5157 f 1946 e Novarro (se nedan) lämnade stambokförd avkomma, men i gengäld blev hon av vital betydelse för familjens utveck­ling.

Noire 5157 f 1946 e Novarro med Nina 7185 e Niarchos

Yvonne (se ovan) förblev hos Pål Bengtsson t o m 1944, då hon övergick i sonens, Gunnar Bengtsson ägo. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1947 och lämnande, innan hon avlivades 1953, 11 avkomlingar av vilka 4 såldes till remonter, 1 till Statspolisen och 5 blevo stambokförda ston, vilka i varje fall hittills inte betytt någonting för familjens vidmakthållande.

Elly (se ovan) såldes till Nils Ek, Ö. Asmundtorp, Stabbarps gruva och förblev hos honom t o m 1946, då hon såldes vidare till Nils B. Bengtson, Ö. Asmundtorp nr 16 för att 1949 slutligen hamna hos den kände upp­födaren Edvin Olsson, Höör. Hos honom lämnade hon bara 1 föl och gick gall 4 år i rad, varefter hon togs ur aveln. Totalt fick hon 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, vilka dock i sin tur inte lämnade någon stambokförd avkomma.

Elvi (se ovan) förblev hos Julius Göransson t o m 1942 och förvärvades då av Per Andersson, Ängstorp, Trollenäs, hos vilken hon stannade till sin död 1958. Hon var ett utmärkt avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris enskilt och med familj på lantbruksmötet i Lund 1945, fick Statens förärvningspremie 1949 och lämnade 16 avkomlingar av vilka 7 såldes till remonter, 2 till Statspolisen, 6 blevo avelsston (varav Nora f 1943 e Novarro med 3. pris på lantbruksmötet i Lund 1945 dog året därpå) och en beskällare, nämligen

Gondol 344 f 1949 e Onkel, tillhörde Flyinge, kastrerad 1953 utan stamboksangiven avkomma.

Av Elvis 5 kvarvarande stambokförda döttrar lämnade Nancy 5050 f 1944 e Novarro och Rosita 5026 f 1946 e Tuxen tillsammans fem stambokförda ston, vilka i sin tur producerat hittills 6 stambokförda alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar.

Noire (se ovan) föddes och verkade hos Josef Andersson fram till sin död 1971. Hon var ett utomordentligt avelssto med gott temperament och goda rörelser, premierad A och fick Statens förärvningspremie 1962. Hon lämnade 16 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 2 ex­porterades till Schweiz) och 5 blevo alltjämt i tjänst varande stam­bokförda ston. 2 av dessa äro kvar på Sonnarp, nämligen Lotta 6316 f 1959 e Afghan, som hittills lämnat bra avkomlingar, bl a 2 stambokförda döttrar och 1 2-årigt ungsto, samt Schallet 9038 f 1968 e Immer, som hittills lämnat 2 föl. Av de övriga har framförallt Min-Etta 6302 f 1958 e Immer visat sig vara ett utmärkt avelssto.

Min-Etta förvärvades av Susanne Nathanson, Granhammars gård, Kungsängen t o m 1964 och förvärvades då av Christina Planck, Nygården, Axvall hos vilken hon alltjämt är i tjänst. Hon är premierad A och har hittills lämnat 7 avkomlingar, varav 2 sålts till ridhästar (varav 1 senare blev stambokfört sto) och 3 direkt stambokförts under de trev­liga namnen Min-Andra 8217 f 1967 e Juan, Ma Troisième 8539 f 1968 e Virak och Kvarta 9970 f 1970 e Gaspari.

Utöver de tidigare nämnda hingstarna Gondol och Styribal hör till familjen också

Aramis 285 f 1943 e Largo u Irma 3147 e Honnör, tillhörde Flyinge, kastrerad 1949, fader till 6 stambokförda ston och 15 remonter och/eller ackordshästar.

Tävlingsmässigt sett har familjen hävdat sig väl med 33 pristagare, varav 3 i svår klass, nämligen utöver den nämnda Teresina också dressyrhästen Ikon f 1939 e Kask u Vitra 2269 e Vitaby och fälttävlanshästen Rex III f 1952 e Drabant u Nancy 5050 e Novarro.

Av familjens 81 medlemmar är 26 alltjämt i tjänst och familjens fortbestånd är säkrat för en god tid framöver.

FAMILJ 7 – ÖSTERLIA

Familj 7 – Österlia-familjen – hör liksom familj 4 till de minsta familjerna och är dessutom tyvärr utgången. Stammodern Asterea 278 f 1894 e Adeptus xx- Jeremias-Granada-Y. Pyrrhus importerades som föl av det s.k. ”Hannoveranska Fölbolaget”, en sammanslutning, som stöddes av Hushållningssällskapet och som importerade ett stort antal såväl hanno­veranska som ostpreussiska stoföl av stor betydelse för vår varmblodsavel. Själva inköpen ombesörjdes av chefen för premieringsnämnden, överste C.D. von Essen.

Asterea, som förvärvades av den skicklige hästkarlen Lars Giselsson, Håstad, Österslöv, var ett högelegant, korrekt och vackert sto, som erhöll avelsdiplom och erövrade 1. pris vid lantbruksmötet i Kristianstad 1899. Hon lämnade endast 8 avkomlingar, av vilka 2 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Irmus f 1905 e Irmino xx, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1915, fader till 1 stambokfört sto.

Av Astereas båda döttrar var det endast den yngsta, Astride 726 f 1904 e Irmino xx, som kom att få svara för familjens utveckling och fortbestånd, då den äldre systern Lydia 352 f 1902 e Hohenzollern inte läm­nade någon stambokförd avkomma.

Astride förvärvades av Nils Hansson, Österlia, Olseröd, där gården gav familjen dess namn, och där den blivit kvar till 1953, då familjen Nilssons sista häst Mentona 4056 f 1941 e Mentor dog. Astride dog redan vid 12 års ålder och hade då lämnat 7 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och två blevo stambokförda ston, Jossa 228 RÄ II f 1912 e Joshua xx och Gulli 2291 f 1914 e Goldonkel.

Jossa, till var premierad A, förvärvades av Axel Johansson, Skärlöf, hos vilken hon förblev till sin död 1925. Hon lämnade endast 5 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 behölls till avelssto, Siggan 1090 1 III f 1924 e Siegerman (se nedan).

Gulli förblev hos Anders B. Nilsson på Österlia till sin död 1932. Hon var premierad AB och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 senare blev avelssto) och 2 direkt blevo avelsston. De 3 döttrarna var Alva 2287 f 1927 e Avepal, Diana 2536 f 1930 e Avepal och Boel 2891 f 1931 e Sebastian (se nedan).

Siggan (se ovan) förblev hos Axel Johansson sannolikt till 1931, då hon förvärvades av Arthur Gustafsson, Resmo, hos vilken hon stannade till sin död 1939. Hon var premierad A, men var väl knappast något särskilt bra avelssto, då hon gick gall 4 gånger och hade 1 föl, som dog vid födseln. Hon fick därför endast 5 avkomlingar, varav 2 såldes som remonter, 1 till Statspolisen och 2 blevo stambokförda ston, av vilka endast Sally 2621 f 1930 e Sonnensänger (se nedan) bidrog till att föra familjen vidare.

Alva (se ovan), som behölls på Österlia, var synbarligen ett mycket lovande avelssto, men dog redan vid 6 års ålder. Hon erhöll pris vid lant­bruksmötet i Stockholm 1930, 3. pris såväl enskilt som i kollektiv vid utställningen i Kristianstad och lämnade 2 avkomlingar, av vilka den ena var stambokfört sto, Anita 2909 f 1932 e Brand, som lämnade fyra stambokförda döttrar, vilka dock i sin tur icke lämnade någon stambokförd avkomma.

Diana var väl den bästa av Gullis döttrar. Hon tillhörde Anders Nilssons son Östen på Österlia och förblev hos honom till sin död 1949. Hon var premierad A och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 2 stambokförda döttrar, vilka dock i sin tur icke lämnade någon stambokförd avkomma, och 1 beskällare, nämligen den framstående huvudbeskällaren på Flyinge

Onkel 182 f 1936 e Humanist, tillhörde Flyinge, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1946, avlivad 1955, fader till hingstarna Ametist (1) 281 f 1943 u Fama 3115 e Largo, Arianus (F.1) 287 f 1943 u Georgina 3410 e Largo, Arkimedes (F.4) 288 f 1943 u Larkenda 3626 e Largo, Bonzo (1) 295 f 1944 u Zorla 3272 e Largo, Bramin (1) 297 f 1944 u Fatima 3584 e Largo, Carol (1) 299 f 1945 u Fama 3115 e Largo, Chapman 303 f 1945 u Marina 3998 e Eros, Diogenes (F.2) 311 f 1946 u Diana 3787 e Largo, Domino (1) 312 f 1946 u Fantasi 3979 e Largo, Donau (1) 313 f 1946 u Zaida II 2609 e Ruster, Gondol (6) 344 f 1949 u Elvi 2984 e Effendi, Taktik (F.2) 235 f 1940 u Spinda 1866 e Schwabenstreich, Tirpitz (F.3) 238 f 1940 u Irma II 2831 e Indigo, Uncas, (1) 248 f 1941 u Fama 3115 e Largo, Uncle Sam (F.3) 249 f 1941 u Irma II 2831 e Indigo, Ural 253 f 1941 u Adagunda 2205 e Almrausch I, Urgent 255 f 1941 u Celia 1994 e Osier, Valhall (F.4) 262 f 1942 u Galathea 3116 e Largo, Vineto (F.2) 266 f 1942 u Spinette 3117 e Largo, Vital (F.5) 270 f 1942 u Hillevi 2466 e Ingraban och Volfram (1) 274 f 1942 u Fama 3115 e Largo, 44 stamboksförda ston och 110 remonter och/eller ackordshästar.

Onkel, som blev Largos efterträdare som huvudbeskällare på Flyinge, beskrivs på följande sätt av Hodder Stjernswärd:

”Onkel var en djup, kraf­tig hingst av utpräglad beskällartyp; manken borde dock ha varit mera mar­kerad. Han hade utsökt goda gångarter och ett mycket gott lynne. Till Flyingestona passade han väl. Någon gång kom Humanists litet låga rygg igen på avkomman. ——Goldonkels lättföddhet och Irminos xx egenskaper, även den på vintern krusade hårremmen, återfunnos hos Onkel.”

Boel (se ovan) blev också kvar på Österlia, men dog redan 1942, då hon lämnat 4 avkomlingar, av vilka 3 sålts till remonter och 1 blivit stam­bokfört sto, vars enda stambokförda dotter dock icke bidrog till fa­miljens fortbestånd.


Onkel 182 f 1936 e Humanist

Sally (se ovan) föddes och förblev hos Axel Johansson till sin död 1945. Hon lämnade 8 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, vilka båda ganska fantasilöst döptes till samma namn, nämligen Taxia 3693 f 1939 och Taxia 4673 f 1944 båda e Taxinge I xx.

Taxia 3693 tillhörde Arthus Gustafsson, Resmo t o m 1946, då hon förvärvades av Lennart Bräutigam, Gamlebergs egendom, Ödsmål. Hon var premierad AB, erhöll avelsdiplom och erövrade 1. pris enskilt och i grupp på lantbruksmötet i Norrköping 1942, men var inte lika framstående i avelssammanhang, då hon endast lämnade 2 avkomlingar och gick gall 4 gånger, varpå hon såldes. Dottern Axla 4734 f 1943 e Yngve I fick ingen stoavkomma och avslutar denna utgångna familjs antavla.

Taxia 4673, som förvärvades av de framstående uppfödarna Knut och Harry Abrahamsson, Västerstad, Kastlösa, var ett utomordentligt avelssto med gott påbrå. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1956 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 11 såldes till remonter (varav 4 exporterades till Schweiz) under det att ingen enda av de 7 stofölen behölls till avelssto.

Denna företeelse är betecknande för den oro, som under 30- och 40-talen härskade hos uppfödarna på Öland. Man såg mycket mörkt på den varmblodiga avelns utveckling och framtid, vilket ledde till att man synbar­ligen huvudsakligen gick in för att sälja remonter och ridhästar så länge detta var möjligt. Man får därför inte förvåna sig över att familjen nu är utgången.

Några hingstar utöver de redan nämnda Irmus och Onkel finns inte i familjen.

FAMILJ 8 – CASTELLA

Familj 8 – Castella-familjen – härstammar från det ostpreussiska stoet Castella 57 RÄ II f 1895 e Lothar – Honig – Almarik – Hanstein – Gärntner, vilket importerades som föl av den framstående uppfödaren, kammarherre Wolfgang von Haffner på Brodda, och av honom såldes till den intresserade och skicklige uppfödaren Carl Nilsson, Enetri, Ottenby. Godsägare Wilhelm Franke, som nedlade så stora förtjänster på bibehållan­det av en för öländska förhållanden passande hästtyp, beskriver Castella på följande sätt: ”som ett för Ölands önskvärt, typiskt sto, djupt och brett med vägvinnande och energisk gång.” Hon hade dessutom ett gott lynne och kunde användas till allt arbete. Hennes ättlingar var också jämna och av god, likartad remonttyp med långa linjer, goda vägvinnande rörelser och mycket god och säker förärvning samt gott lynne. Hennes härstamning visar på inavel med fullblodshingsten Hector xx. Fader Lothar var fallen e den utomordentlige Venezuela e Hector xx, och hennes mormorsfar Almarik var son till Hector xx.

Castella, som tyvärr dog redan 1906, var premierad A och lämnade sex avkomlingar av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Kastalia 69 R. III f 1902 och Castella II 184 J III f 1906 båda e Kattenau. De upplysningar, som återfinns om dessa båda ston och deras ättlingar, har jag tacksamt erhållit från Kerstin och Gudmund Olsson, Alvlösa, som i sin tur fått dem från Emanuel Olsson.

Kastalia förvärvades av G. Johansson, Fridhem, Ölands Smedby, hos vilken hon förblev till sin död 1925. Hon var premierad A och lämnade 16 avkomlingar, av vilka 9 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav Florenne 470 FF III f 1911 e Fleuron xx och Kastalia II 1054 f 1922 e Jorus (se nedan) var de enda, som lämnade stambokförd avkomma.

Castella II inköptes av den framstående uppfödaren Carl von Mühlen­fels, Ottenby, där hon förblev i varje fall till 1929, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon var premierad A och lämnade 17 avkomlingar (varav 7 ston), av vilka 11 såldes som remonter och endast 1 behölls till avelssto, Catania 1725 RÄb f 1938 e Gullasch (se nedan).

Florenne (se ovan) förvärvades av godsägare E. Cassel, Schedevi sä­teri, Rimforsa och födde där alla sina föl utom det sista, som föddes hos Ch. Burrau, Pauliström, Järnforsen. Hon var premierad A och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav endast den äldsta dottern Coimbra 2959 f 1922 e Piccolo (se nedan) kom att bidraga till familjens utveckling.

Kastalia II (se ovan) blev den av Kastalias döttrar, som skulle komma att få den största betydelsen för familjens vidare utveckling och fortbe­stånd. Hon förblev hos 0. Johansson t o m 1938, då hon förvärvades av den framstående uppfödaren Emanuel Olsson, Alvlösa, Ölands Smedby, hos vilken hon var kvar till sin död 1943. Hon var ett sto med mycket gott temperament, var en god brukshäst och lämnade god avkomma i form av såväl avelsston som ridhästar. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 2 till ridhästar och 4 blevo stambokförda ston, Kastalia III 2762 f 1931 e Jauer, Escoria 3051 f 1934 e Escorial xx, Kastella 3895 f 1940 e Taxinge I xx och Taxina 4263 f 1942 likaledes e Taxinge I xx (se nedan).

Catania (se ovan) stannade hos von Mühlenfels t o m 1943, då hon förvärvades av de framstående uppfödarbröderna Åsenius på Ottenby gård, hos vilka hon var kvar till sin död 1947. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1946 och lämnade 14 avkomlingar, av vilka 10 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav endast den mellersta, Calla 3899 f 1940 e Ingiald (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Coimbra (se ovan), som förvärvades av Pontus af Burlin, Hasta gård, Örebro, gjorde bara en enda insats i familjens historia genom att föda ett enda föl, Brunett 3736 f 1938 e Gorki (se nedan), som dock kom att effektivt bidra till familjens fortbestånd.

Kastalia III (se ovan) förvärvades av de framstående uppfödarna Knut och Harry Abrahamsson, Västerstad, Kastlösa, tillhörande en av Ölands mest prominenta uppfödarfamiljer. Hon var premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav en­dast Kastalia IV 3698 f 1938 e Sonnensänger (se nedan) bidrog till familjens vidare utveckling.

Escoria (se ovan) förblev hos Emanuel Olsson till 1952, då hon togs ur aveln. Hon lämnade visserligen ingen stambokförd avkomma, men Emanuel Olsson anser att hon dock bör nämnas i ett verk som detta, eftersom hon var ett framstående avelssto. Hon var stor och mäktig, med livligt tempe­rament och mycket goda rörelser såväl i skritt som i trav. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 11 avkomlingar, vilka alla var av god kvalitet och såldes som remonter och av vilka 3 återfinns bland pristagarna.

Kastella (se ovan) behölls också på Alvlösa till sin död 1956. Hon var ett elegant sto av lagom storlek, men dock mäktig och med god gång. Hon var premiererad A, erhöll Statens förärvningspremie och avelsdiplom samt lämnade 6 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stam­bokförda ston, vilka tillsammans lämnade 4 stambokförda döttrar.

Taxina (se ovan) blev liksom systern kvar på Alvlösa. Hon var ju helsyster med Kastella, men mindre än hon och var väl ingen typisk representant för familjen utan bråddes mera på fadern Taxinge I xx. Hon var ett mycket vackert sto, men utan speciella karaktärsdrag och med medelmåttig gång. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1956 och lämnade, innan hon dog 1956, 7 avkomlingar av vilka 5 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Finland och 1 till Schweiz) och 2 blevo stambokförda ston (därav 1 av remonterna), varav Karina 5359 f 1947 e Kokard lämnade 2 stambokförda döttrar, vilka i sin tur hittills lämnat 4 stambokförda döttrar, som fortfarande är i tjänst.

Calla (se ovan) behölls av bröderna Åsenius och verkade på Ottenby till sin död 1956. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 1 senare blev avelssto) och 1 till ridhäst. Den tidigare remontern, Kali 7927 f 1950 e Tokajer lämnade en dotter, som alltjämt är i tjänst, med det vackra namnet Blå Fågel 9346 f 1970 e Prince Fair xx,

Brunett (se ovan) förvärvades av Karl Norberg, Anestad, Främmestad och var kvar hos honom till 1954, då hon såldes till Eskil Svensson, Kröse­backen, Tengene, där emellertid hennes 2 avkomlingar måste dödas. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1954 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston, varav de båda äldsta, Anita 4715 f 1944 e Haffner och Anette 5383 f 1946 e Haffner (se nedan) verksamt bidragit till familjens utveckling,

Kastalia IV (se ovan) förvärvades av Gösta Hasselbom, N. Möckleby och var kvar hos honom till sin död 1956. Hon var premierad AB, erhöll avelsdiplom och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Isabella 5251 f 1946 e Trust fick en stambokförd dotter, Kastalia 6277 f 1958 e Juan, vilken i sin tur hittills lämnat 3 avelsston, som fortfarande är i tjänst och av vilka 2 stambokförts.

Anita (se ovan) stannade på Anestad t o m 1956, kom därefter till Karl Johansson, Hyringa, Ulvstorp och 1960 till den framstående Skaraborgsuppfödaren Holger Essgärde för att slutligen hamna hos Gunilla Nystedt, Gill­berga gård, Råby. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1957 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 2 expor­terades till Schweiz), 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans hittills lämnat tre stambokförda döttrar, och en beskällare, nämligen

Infant 361 f 1951 e Papaver, tillhörde Flyinge, avlivad 1961, fader till 19 stambokförda ston och 32 remonter och/eller ackordshästar. Se bild nedan.


Infant 361 f 1951 e Papaver

Anette (se ovan) vandrade också mellan olika ägare, innan hon avlivades 1967. Hon förvärvades först av Hilmer Ljungström, Bäckgården, Skeby, Källby, där hon förblev till 1953, då hon kom till Maj Pettersson, Truvetomten, Källby, som 1963 sålde henne till Gustav Johansson, Karl-Andersgården, Grästorp. Hon var premierad AB, erhöll avelsdiplom men lämnade endast 6 levande föl, av vilka 1 såldes till remont, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, som alltjämt är i tjänst, varav Brigitte 7042 f 1962 e Jarramas hittills lämnat två stambokförda döttrar. Familjen har inga hingstar utöver den ovannämnda Infant.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig relativt väl med 16 pristagare, varav en i svår klass, nämligen hoppe- och fälttävlanshästen Eldorado f 1949 e Tokajer u Galla 3699 e Ingiald (se ovan).

Familjen har, som nämndes i början, bestått av goda ston utan att det funnits någon riktig ”hejare” bland dem. Av dess 68 medlemmar äro precis hälften, eller 34 stycken, alltjämt i tjänst, vilket gör att familjens fortbestånd torde vara säkrat.

FAMILJ 9 – SINOPE

Familj 9 – Sinope-familjen – som är nummer fyra i storleksordning bland familjerna, får räknas som Ölands bästa stofamilj såväl kvantita­tivt som kvalitativt. Stammodern Sinope 1095 RÄ III f 1895 e Jam u Sixtine SB 3305 e Sinai x u litauiskt sto importerades samtidigt med stammodern för familj 8, Castella 57 RÄ II, från Ostpreussen och såldes till den skicklige uppfödaren Knut Ohlsson, Torngård, Ölands Gräsgård. Liksom vad fallet var i familj 8 låter vi här godsägare Franke få svara för beskrivningen:

”Sinope var ett utmärkt modersto av mest lämpliga typ. Exteriören idealisk, harmonisk med särskilt framstående långa, breda, muskulösa underarmar, kraftiga knän och mycket korta, breda skenor. Kotorna bak något långa, men ej veka. Gången energisk, ren och bra. Lynnet gott, men fordrande en mycket lugn körkarl. Hon hade mycket mjölk och födde sina föl väl. Säkerligen var Sinope det bästa avelssto, som funnits på Öland under detta århundrade och bästa beviset för detta är, att hon blev stammoder för den s.k. Sinope-familjen, som dokumenterat sig så väl i aveln”. Hennes här­stamning var emellertid enligt Redder Stjernswärd inte så märkvärdig. Fadern Jam var född på Trakehnen och användes i aveln 1892-1895, varefter han gick till det kejserliga Marstall i Berlin. Modern Sixtine måste ha varit ett bra sto, då hon trots sin korta härstamning blivit stambokförd. Hon var fallen e Sinai x e Grollo u Siva x med fullblodsarab på mödernet. Nästa led i antavlan är okänt, ty där står endast ”litauiskt sto”. Dessa litauiska ston var enligt utsago mycket varierande. Det var i Ostpreussen liksom här i Sverige endast stuterier och eventuellt en del större uppfödare, som antecknade härstamningen. De övriga uppfö­darna brydde sig inte om det. Stona var emellertid som regel förädlade lanthästar med korta halsar, små, men hårda och ofta med fransyskt fram­bensställ. Alla Sinopes avkomlingar har – med mycket få undantag – visat en mycket god och säker förärvning och alla har långa linjer med goda, vägvinnande rörelser. Parningen inom familjen har alltid skötts riktigt, varigenom stammen blivit konsoliderad och säker. Jorus, Corsänger, Sonnen­sänger och även den i typ något olike Yngve I m.fl. har varit passande.

Sinope, som var premierad A, var kvar hos Knut Ohlsson till 1917, då hon dog dräktig. Hon lämnade 17 avkomlingar, av vilka 11 såldes till re­monter, 2 privat och 4 blevo stambokförda ston, varav Keroula 152 RÄ II f 1903 e Kattenau, Sissy 255 RÄ III f 1914 e Jorus och Flora 221 RÄ III f 1915 e Jorus tillsammans lämnade 9 stambokförda döttrar.

Keroula förblev hos Knut Ohlsson fram till 1920, efter vilket år upplysningar om henne saknas. Hon var premierad A och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto Leina 154 RÄ III f 1915 e Nicus, som har en ättling stambokförd 1975, nämligen Nicosca 10033 f 1970 e Cosmos xx u Ninette 6703 e Ghibellin och tillhörigt Carin Englund, Eskilstuna.

Sissy, som liksom modern var premierad A, köptes samtidigt med gården av Oscar Tornegård, en av de stora föregångsmännen för varmblodsaveln på Öland och förblev hos honom till sin död 1934. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 5 blevo stambokförda ston, Topsy 1558 RÄa f1924 e Corsänger, Sissan 1716 RÄb f 1926 e Yngve I, Sissan II 1848 RÄc f 1928 e Yngve I, Torna 1891 RÄc f 1929 e Sonnensänger och Sissy I 2763 f 1933 e Geijser (se nedan), vilka tillsammans lämnade 16 stambokförda döttrar, varav Topsy ensam bidrog med hälften.

Flora var liksom helsystern Sissy premierad A och förvärvades av ännu en av de öländska föregångsmännen på varmblodsavelns område, Oscar Abrahamsson, Västerstad, Kastlösa, hos vilken hon förblev till 1937, då hon dödades. Hon lämnade 15 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter, 2 såldes på export och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Flora I 3348 f 1937 e Jafet (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.


Flora 1 3348 f 1937 e Jafet

Topsy (se ovan) förvärvades av ytterligare en av Ölands många framstående uppfödare, Bernhard Johansson, Bjärby, Kastlösa, på inrådan av godsägare Franke, som hellre ville se henne i aveln än som remont. Hon hade ett livligt temperament och var svår att köra och rida in, men hon var trots detta en mycket god dragare och som äldre var hon en mycket god parhäst vid inkörning av unghästar. Hon får väl anses vara familjens förnämsta avelssto, premierades A, erövrade 1. pris i familjegrupp på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942, 1. pris och hederspris på rikslantbruksmötet 1946 och erhöll samma år Statens förärvningspremie. Hon lämnade 15 avkomlingar av vilka 5 såldes till remonter, 8 blevo stambokförda ston (vilka tillsammans lämnade 14 stambokförda döttrar) och en beskällare, nämligen

Topas 241 f 1940 e Ammonit, tillhörde Strömsholm, avlivad 1946, fader till ett stambokfört sto och åtta remonter och/eller ackordshöstar.

Topas hade en yngre helbroder, Amontillado f 1943, som såldes till Flyinge, men kastrerades 1946.

Fyra av Topsys döttrar förtjänar att nämnas, nämligen Solide 2624 f 1931 e Sonnensänger, Inga-Lill 3202 f 1936 e Ingiald, Tora 3516 f 1938 e Jafet och Sexta. 5232 f 1946 e Pergamon (se nedan).


Topsy 1558 RÄa f 1924 e Corsänger med segrande familjegrupp vid rikslantbruksmötet 1946. Fr v Topsy med Sexta 5232 som föl, Inga 3515 e Ingiald, Topas och Amontillado (se ovan)

Sissan (se ovan) förvärvades av Oskar Danielsson, St. Dalby, Färjestaden, hos vilken hon förblev till sin död 1944. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 1 såldes till Flyinge, Nikotin f 1935 e Ingiald utslagen 1938, och 1 blev beskällare, nämligen den gode remontprodusören

Jafet 114 f 1932 e Jauer, tillhörde Strömsholm, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1947, avlivad 1951, fader till hingsten Refräng (9) 209 f 1938 u Solide (se nedan), 35 stambokförda ston och 147 remonter och/eller ackordshästar.

Sissan II (se ovan) förvärvades av den framstående uppfödaren John Abrahamsson, Bjärby, Kastlösa och var kvar där till sin död 1949. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, varav Sussi 3061 f 1935 och Donna 3199 f 1936 båda e Sonnensänger (se nedan) kom att få viss betydelse och en beskällare, nämligen

Porjus 202 f 1937 e Sonnensänger, tillhörde Strömsholm, Statens pris till hingst, född av privat uppfödare 1952, avlivad 1953, fader till hingsten Fajans (18) 326 f 1948 u Topas 3426 e Humanist, 12 stambokförda ston och 68 remonter och/eller ackordshästar.

Torna (se ovan) var kvar på Torngård till 1942, då hon dog. Hon var premierad A och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, vilka dock inte lämnade någon stambokförd avkomma.

Sissy I (se ovan) såldes till Anna Jönsson, Pilekulla, Degerhamn och förblev hos henne till 1943, då hon såldes vidare till bröderna Peterson, Ö. Västerstad, Kastlösa, hos vilka hon stannade till sin död 1953. Hon var premierad A, erövrade 2. pris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav Sissy III 3740 f 1938 e Ingiald (se nedan) var den enda som lämnade stambokförd avkomma.

Flora I (se ovan) stannade hos Oscar Abrahamsson söner Knut och Harry Abrahamsson på Västerstad till 1957, då hon dog en knapp månad innan hon skulle få. sitt 15 föl. Hon var ett stort, djupt och mäktigt sto med krafti­ga ledgångar, goda rörelser och ett gott lynne. Av hennes 14 avkomlingar såldes 9 till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz) och 3 blevo stambokförda stan, varav Vesta 4084 f 1941 e Taxinge I xx och Florella 6160 f 1956 e Gladiator (se nedan) är av speciellt intresse.

Solide (se ovan) förvärvades av Hilding Johansson, Bjärby, Kastlösa och förblev hos honom till 1953, då hon togs ur aveln. Hon var premierad A, erövrade 2. pris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942 och fick Statens förärvningspremie 1947. Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston, varav Miranda, 5117 f 1945 e Kokard genom 3 stambokförda döttrar blevo av betydelse för familjens fortbestånd, och 1 beskällare, nämligen

Refräng 209 f 1938 e Jafet, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1943 och såld till remont, fader till 1 stambokfört sto och 8 remonter och/eller ackordshästar.

Inga-Lill (se ovan) förblev hos Bernhard Johansson, men dödades redan vid 6 års ålder, då hon lämnat 3 stambokförda ston, av vilka Anita 4075 f 1941 e Ammonit (se nedan) blev den enda av betydelse för familjen.

Tora (se ovan) stannande också på Bjärby till sin död 1956. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942, 3. pris på rikslantbruksmötet 1946 och erhöll Statens förärvningspremie 1954. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 4 blevo stambokförda ston, varav Kokett 5460 f 1947 e Kokard lämnade 2 stam­bokförda döttrar.

Sexta (se ovan) förblev hos Bernhard Johansson t o m 1955, då hon såldes till en annan framstående öländsk uppfödare, Sven-Erik Tornegård, Torngård, hos vilken hon förblev till sin död 1960. Hon lämnade endast 6 levande avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 2 till ridhästar och 1 blev stambokfört sto, Sexia 6418 f 1958 e Faxius, som hittills lämnat 3 alltjämt i tjänst varande avelsston, varav 2 stambokförts.

Sussi (se ovan), som förvärvades av Karin Zetterquist, Hårstorp, Smedby, fick avelsdiplom och erövrade 1. pris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942, men blev trots detta säkert en stor besvikelse för sin ägarinna, då hon efter att ha lämnat 2 avkommor gick gall 6 gånger, varpå hon togs ur aveln. Av de båda avkomlingarna såldes 1 till remont och 1 blev beskällare, nämligen den gode remontprodusören

Utter 257 f 1941 e Locarno, tillhörde Strömsholm, såld 1955 till Sten Hummerhielm, Casimirsborg, Gamleby, Statens förärvningspremie 1955, avlivad 1960, fader till 15 stam-bokförda ston och 61 remonter och/eller ackordshästar.

Donna (se ovan) förblev hos John Abrahamsson på Bjärby till 1952, då hon synbarligen togs ur aveln. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1949 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, varav Anita 3928 f 1940 e Ammonit (se nedan) var den enda, som lämnade stambokförd avkomma, och 1 beskällare, nämligen

Dianthus 310 f 1946 e Kokard, tillhörde Flyinge, kastrerad 1955, fader till 14 stambokförda ston och 33 remonter och/eller ackordshästar

Sissy III (se ovan) förvärvades av Gunnar Valfridsson, Essgärde, Husaby och förblev hos honom till sin död 1958. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och även Kungens kanna i Skövde 1942 och hederspris på rikslantbruksmötet 1946. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav en exporterades till Schweiz) och 3 blevo stambokförda ston, varav särskilt Souvenir 6060 f 1956 e Tokajer (se nedan) blev av betydelse för familjens vidare utveckling.

Vesta (se ovan) förvärvades av bröderna Åsenius på Ottenby gård, vilka vi redan mött i samband med familj 8. Hon lämnade endast 5 avkomlingar, innan hon dog 1952, och av dessa såldes 3 till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Ilustra 6164 f 1949 e Tokajer lämnade 2 stambokförda ston, som fortfarande är i tjänst. En av remonterna var emellertid Iluster,f 1948 e Tokajer, segrare i Ryttarolympiadens fälttävlan i Stockholm, riden av dåvarande sergeanten numera kaptenen vid Livregementets husarer, Petrus Kastenman. Det var en bragd i kamp med alla rutinerade och välberidna internationella stjärnor, varför det kan vara motiverat att litet närmare granska Ilusters härstaming, vilken var en för en svensk halvblodshäst helt idealisk. Fadern Tokajer 240 f 1940 e Kokard u Centa 2559 e Eros var född hos lantbrukare Anders Andersson, Södergård, Kyrkheddinge och kom redan som föl till Flyinge, men överflyttades hösten 1946 till Strömsholm. Farfadern Kokard, som var son till Humanist, hade på modersidan fullblodshingstarna Lord Garet xx och Le Cygne xx som morfar resp. mormorsfar. Ilusters morfar var fullblodshingsten Taxinge I xx (helbror till Derby-vinnaren Taxinge II xx), som var en djup, bred och välbenad häst och en god galoppör, även om han presta­tionsmässigt inte kom upp i broderns klass. Mormodern Flora I var fallen e Jafet u Flora 221 RÄ III. Jafet i sin tur hade som mormor Sissy 225 RÄ III, som var helsyster till Flora 221 RÄ III, varför det här alltså var fråga om släktskapsavel med lyckat resultat!


Dåvarande sergeanten Petrus Kastenman på Iluster f 1948 e Tokajer

Florella (se ovan) ägdes av en av våra framgångsrika kvinnliga upp­födare, Inger Abrahamsson, Västerstad, Kastlösa, som ärvt sitt hästin­tresse av sin far och farbror, och som av dem lärt sig varmblodsavelns alla finesser. Florella var premierad A och erövrade hederspris och stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959. Hon lämnade emellertid en­dast 1 föl, Florila 6983 f 1961 e Iliad (se nedan) och såldes 1963 till ackordshäst till K 4.

Anita 4075 (se ovan) förblev hos Bernhard Johansson till sin död 1960 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz) och 3 blevo stambokförda ston, vilka till­sammans lämnade 6 stambokförda döttrar, som alltjämt är i tjänst.

Anita 3928 (se ovan) förvärvades av godsägare Nils Kuylenstierna på Stora Kalltorp i Västergötland, i vilket landskap hennes ättlingar alltjämt finns i tjänst. Hon lämnade emellertid endast 3 avkomlingar, av vilka 2 blevo stambokförda ston, varav endast Happy 5480 f 1948 e Haffner (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Souvenir (se ovan) är alltjämt i tjänst hos en medlem av Skaraborgs läns kanske förnämsta uppfödarfamilj Bengt Essgärde, Götene. Hon är pre­mierad A, har erhållit avelsdiplom, har erövrat 1. pris och hederspris samt Kungens kanna för bästa familj och fick Statens förärvningspremie 1970. Hon har hittills lämnat 12 avkomlingar, av vilka 5 sålts till ridhästar och 5 blivit stambokförda ston, som fortfarande är i tjänst.

Florila (se ovan) är alltjämt i tjänst hos Inger Abrahamsson. Hon har hittills lämnat 10 föl och är 1976 dräktig med Hertigen 505. Hon representerar därmed den 3 generationen av ättlingar på Öland efter Flora 221 HRÄ III i familjen Abrahamssons ägo!

Happy (se ovan) förblev hos familjen Kuylenstierna till 1965, då hon avlivades. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom i Bellahöj 1951 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 4 blevo stam­bokförda ston, varav 3 alltjämt är i tjänst. Av dessa lämnade Serita 6992 f 1953 e Magnetique xx två stambokförda döttrar, innan hon dödades 1971.

Förutom de redan nämnda hingstarna Dianthus, Jafet, Porjus, Refräng, Topas och Utter hör till familjen ytterligare två beskällare, nämligen den mycket framstående

Drabant 315 f 1946 e Kokard u Tornas dotter Tomona 4268 e Pergamon, tillhörde Flyinge, Statens förärvningspremie 1956, avlivad 1967, fader till hingstarna Brabant (F.5) 448 f 1965 u Haifa 6315 e Magnat, Brisad (F.2) 450 f 1965 u Denise 5960 e Varolio, Cecil (F.5) 453 f 1966 u Hilaria 4770 e Onkel, Chick 413 f 1961 u Viviann 5397 e Bohème xx, Daktyl (F.2) 462 f 1967 u Delta 6314 e Magnat, Dawson (35) 442 f 1964 u Daga 6470 e Dragos, Dolomit (F.2) 464 f 1967 u Lolita 7181 e Lansiär, Urbino 430 f 1962 u Nella 4763 e Nerox och Vagabond (35) 433 f 1963 u Harriet 5957 e Harras, 93 stambokförda ston och 147 remonter och/eller ackordshästar och


Drabant 315 f 1946 e Kokard

Tissot f 1973 e Toreador (14) 418 u Omega 8443 e Orkan.

I tävlingssammanhang har familjen hävdat sig väl med 36 pristagare, varav fyra i svår klass. Av dessa är Iluster redan nämnd, och de övriga är hopphästarna Kalle Utter f 1939 och Satyr f 1941 båda e Ingiald u Sissy I (se ovan) och även fälttävlingshästen Baner f 1951 e Marsk Stig xx u Flora I (se ovan). Anlagen för hoppning och fälttävlan har varit dominerande.

Av familjens 114 medlemmar är 46 alltjämt i tjänst, vilket bör betyda att man även för en lång tid framåt kan räkna med goda tillskott från denna goda familj.

FAMILJ 10 – ELFE

Familj 10 – Elfe-familjen – härstammar från det ostpreussiska stoet Elfe 175 RÄ II f 1896 e Elfenbein u Sexta e Samuel – Arrest, som importerades 1896 av kammarherre von Haffner och förvärvades av P.A. Magnusson, Näsby, Ottenby. Hon hade en högädel härstamning, då fadern Elfenbein, som var huvudbeskällare på Trakehnen och fallen e fullblodshingsten Marsworth xx, spelat en mycket stor roll inom den ostpreussiska varmblodsaveln. Godsägare Franke berättar så här om Elfe: ”Hon var framstående till blod och exteriör, en typisk ostpreussisk husarhäst från 1800-talets slut. Hennes exteriör var korrekt och gången mer än vanligt god, lynnet var hetsigt under arbete men eljest gott. Hon födde sina föl väl och förärvde sina egenskaper alltigenom”. Utmärkande drag för sena tiders familjemedlemmar, är elegans, långa vackra linjer, torra, något smala över höfterna.

Elfe, som var premierad A, 1917 förblev hos P.A. Magnusson till sin död och lämnade 14 avkomlingar av vilka 8 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston, av vilka Richissa 88 RÄ III f 1901 e Reform xx och Elsa 140 RÄ III f 1914 e Borus blevo de enda, som skulle komma att bli av betydelse för familjens vidare utveckling och fortbestånd.

Richissa förvärvades av Per Johansson, Hagby, Loverslund och var kvar hos honom till 1915, då hon dog. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston, varav endast Niece 155 RÄ III f 1914 e Nicus (se nedan) kom att lämna bidrag till familjens fortbestånd.

Elsa såldes till Albin Lindström, Lunda, Ventlinge och förblev hos honom till 1931, då hon dog med föl. Hon var premierad A och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Flora 1727 RÄb f 1926 e Yngve I (se nedan) kom att bli av stor bety­delse för familjens existens.

Niéce (se ovan) förvärvades av den framstående uppfödaren G. Genberg, Ljungbyholm och stannade hos honom till sin död 1930. Hon var premierad A och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 1 behölls till avelssto, Ärla 1868 RÄc f 1929 e Attino (se nedan).

Flora (se ovan) såldes till Alb. Magnusson, Solberga, Torngård, hos vilken hon stannade till 1943, då hon förvärvades av en tidigare icke nämnd medlem av uppfödarsläkten Åsenius, nämligen Erik Åsenius, Enetri, Ottenby. Hon måste ha varit ett remarkabelt avelssto, premierad A, tilldelad Statens förärvningspremie 1946, som lämnade inte mindre än 19 avkomlingar – 1 avkomma varje år fram till 1951, då hon avlivades, med undantag för 1933, då hon gick gall. Av avkomlingarna såldes 10 till remonter, 6 blevo stambokförda ston, varav Vera 1898 RÄc f 1931 e Jauer, Florence 3507 f 1937 e Ingiald och Elfe 5236 f 1947e Pergamon (se nedan) blevo av betydelse, och 2 beskällare, nämligen

Welf 265 f 1942 e Pergamon, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1949, fader till 1 stambokfört sto och 13 remonter och/eller ackordshästar och

Daffodil 307 f 1946 e Pergamon, tillhörde Flyinge, kastrerad 1955, fader till 6 stambokförda ston och 29 remonter och/eller ackordshästar.

Ärla (se ovan) förvärvades av Waldemar Jansson, Lunda, Kastlösa, hos vilken hon stannade till 1945, då hon dödades. Hon var premierad A och läm­nade 8 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav särskilt Attina 4072 f 1941 e Jafet (se nedan) blev av betydelse för utvecklingen.

Vera (se ovan) såldes till Herman Olsson, Össby, Ölands Eketorp, som hade henne fram till 1948, då hon övertogs av sonen Peter Olsson. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1950 och lämnade fram till 1953, då hon avlivades, 13 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 1 behölls till avelssto, Pergamette 5079 f 1946 e Pergamon (se nedan)

Elfe (se ovan) förblev hos Erik Åsenius t o m 1957, då hon förvärvades av de framstående uppfödarbröderna Knut och Harry Abrahamsson, Västerstad, Kastlösa, hos vilka hon stannade till 1965, då hon dog. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, fick Statens Förärvningspremie 1962 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 1 till Avelsföreningen, 1 exporterades till Danmark och 1 blev stambokfört sto, Singoalla 6601 f 1960 e Diogenes, som alltjämt är i tjänst och som hittills lämnat 3 stam­bokförda döttrar.

Florence (se ovan) tillhörde Eric L. Andersson Kroka, Söderåkra t o m 1946, då hon såldes till Åke Nilsson, Bjärstad egendom, Kuddby, där hon verkade till 1955, då hon dödades. Hon var premierad AB och lämnade endast 5 levande avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 1 blev stam­bokfört sto, Florida 5701 f 1951 e Vallon xx, som blev moder till den framstående hopparen och numera stambokförda stoet Eartha Kitt 8061 f 1958 e Corso, som själv är moder till ett stambokfört sto.

Attina (se ovan) behölls av Waldemar Jansson till 1959, då hon dödades. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz) och 2 blevo stambokförda ston, varav Gladiola 5928 f 1955 e Gladiator (se nedan) blev av avgörande betydelse för familjens fortbestånd.

Pergamette (se ovan) förblev hos Peter Olsson till 1952, efter vilket år upplysningar om henne saknas. Huruvida hon lämnade 2 eller 3 avkomlingar framgår inte av stamboken, men hennes första föl blev det stambokförda stoet Nette 5677 f 1950 e Tokajer, som lämnade 4 avelsston, av vilka 3 stambokfördes och alltjämt är i tjänst.

Gladiola (se ovan) var kvar hos Waldemar Jansson t o m 1965, då hon såldes till Sture Bergman, Halla prästgård, Vrena i Södermanland, där hon alltjämt är i tjänst. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom och har fram till 1972 lämnat 13 avkomlingar, av vilka 3 sålts till remonter, 2 till ridhästar och 4 till avelsston, varav 3 hittills stambokförts. 7 av hennes avkomlingar (därav 3 av avelsstona) hör till pristagarna och 6 av dessa ha placerat sig i hoppning.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Daffodil och Welf.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig väl med 22 pristagare, varav två i svår klass, nämligen förutom den redan nämnda Eartha Kitt också fält­tävlingshästen Toky f 1951 e Tokajer u Vera 1898 Rh e Jauer (se ovan).

Av familjens 54 medlemmar är 16 alltjämt i tjänst, varför det i varje fall inte föreligger någon omedelbar fara för att familjen skall försvinna.

Stofamilj 11-15 - HERMELINA/ALMDALA, GOWIA, ESPERÖD, ZULEIMA/RÖHÄLLA & SALLY
FAMILJ 11 – HERMELINA/ALMDALA

Familj 11 – Hermelina– eller Almdala-familjen – härstammar från stoet Hermelina 93 f 1896 e Julius César u Passionsblume Han.III 3021 e Pathfinder xx – Weissenburg -Salow xx – Coburg xx, som importerades av ”Hanno­veranska Fölbolaget” och förvärvades av Nils Persson, Almdala, Dagstorp. Hon var ett kraftigt, kanske inte så vackert sto men med utmärkt förärvning, särskilt när hon parades med fullblodshingst. Hon var kvar på Almdala till sin död 1916 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 2 blevo stambokförda ston, Camelia 361 f 1901 e Janitschar och Hermelina II 1475 f 1914 e Avepal och 2 goda beskällare, vilka spelat en framstående roll i vår halvblodsavel, nämligen

Styrius f 1904 e Styrax xx, tillhörde Flyinge, dödad 1929, fader till 20 stambokförda ston och med säkerhet ett stort antal remonter och/eller ackordshästar och

Warius f 1903 e Warren Hastings xx, tillhörde Flyinge 1907-1923, fader till hingstarna Tantalus f 1918 u Bella 1398 e Hel, Telegram f 1918 u Idun II 1167 e Foundling xx och Warois (5) f 1909 u Donna Bella 246 e Illinois, 20 stambokförda ston och sannolikt ett stort antal remonter och/eller ackordshästar.

Hermelina hade en helsyster Czarewna 179 f 1899, som förvärvades av Per Andersson, Gylle, Fjärdingslöv, hos vilken hon förblev till sin död 1917. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 1 blev stambokfört sto, Cerola 1208 f 1911 e Carolus (se nedan) och 2 beskällare, nämligen

Cajus f 1913 e Carolus, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1919, fader till 3 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar, och

Traesar f 1905 e Triumph, tillhörde Strömsholm, störtad 1912 utan stamboksangiven avkomma.

Camelia (se ovan) förvärvades av Jöns Larsson, Håstenslöf, Norr­viddinge, där hon i varje fall stannade till 1917, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon erhöll avelsdiplom 1904 och lämnade enligt förefintliga uppgifter 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev stambokfört sto, Nora 2141 f 1909 e Nabob (se nedan).

Hermelina II (se ovan) behölls på Almdala av Nils Persson och stannade där till sin död 1934. Hon var premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Norge), 1 blev stambokfört sto, vilket dock inte kom att få betydelse för familjens fortbestånd, och 2 beskällare, nämligen den utmärkte

Yngve I f 1921 e Ruster, tillhörde Flyinge till 1925, då han överfördes till Strömsholm. Avlivad 1943, fader till hingsten Råbäck (20) 221, f 1938 u Seba 3083 e Sebastian, 34 stambokförda ston och ett stort antal remonter och/eller ackordshästar och

Chic f 1924 e Sixtus, tillhörde Flyinge, avlivad 1934, fader till den sällsynt hårde och förstklassige hingsten Gamäng (2) f 1928 u Zollran 1556 e Hohenzollern, 9 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Yngve I, som var en mycket god förärvare, lämnade många goda hingstmödrar och tävlingshästar och av de senare var väl femtepristagaren vid OS i London 1948, Erik Sörensens Blåtunga f 1936 e Anima (14) 1072 RÄ III e Corsänger eller Warren Garet xx den bäste.

Cerola (se ovan) inköptes av Alfred Olsson, Hjelmaröd, Stehag och förblev hos honom i varje fall till 1923, efter vilket år även i hennes fall uppgifter saknas. Hon lämnade enligt tillgängliga uppgifter 5 avkomlingar, av vilka 4 blevo stambokförda ston, varav dock endast Ceid 2268 f 1922 e Lojal (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Nora (se ovan) såldes till N.B. Nilsson, Munkagården, kom därefter till John Åkesson, Löddeköpinge för att så till sist hamna hos Anders Jönsson, Almvik, Rinnebäck. Hon var premierad A och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 4 blevo stambokförda ston, varav de 3 äldsta, Bella 1895 f 1919 e Baltimore, Gullan 2483 f 1920 e Baltimore och Signora 2080 f 1924 e Sixtus (se nedan) blevo av betydelse för familjen.

Ceid (se ovan) var kvar på Hjälmaröd till 1940, då hon dog. Hon läm­nade endast 4 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Ceida 3461 f 1937 e Hubertus (se nedan).

Bella (se ovan) förvärvades av Jöns E. Andersson, Widtsköfle och lämnade där 3 avkomlingar fram till 1927, efter vilket år upplys­ningar om henne saknas. Av avkomlingarna blev ett stambokfört sto, Ulla 2366 f 1927 e Utrecht (se nedan).

Gullan (se ovan) tillhörde flera olika ägare, var en tid stamhäst och förvärvades sedan av den framstående uppfödaren, godsägare Bo Fogelberg, Gustafsfält, Kvidinge. Hon var premierad A och lämnade 5 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 2 blevo stambokförda ston, Fleurette 3031 f 1935 och Fleuri 3488 f 1937 båda e Dante (se nedan), och en beskällare, nämligen

Lucifer 153 f 1933 e Dante, tillhörde Flyinge, avlivad1944, fader till 9 stambokförda ston och 49 remonter och/eller ackordshästar.

Signora (se ovan) stannade hos Anders Jönsson på Alvik till 1938, då hon dog. Hon var ett förstklassigt avelssto, premierad A, erövrade 1. pris i Malmö 1908, 1. pris och hederspris i Landskrona 1929, 1. pris i Stockholm 1930 och 1. pris och hederspris i Flyinge 1932. Hon lämnade 5 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, Camilla 2496 f 1929 e Umberto, som emellertid inte lämnad någon stambokförd avkomma och 2 utomordentligt framstående beskällare, nämligen

Joel 120 f 1931 e Umberto eller Nachbar, tillhörde Strömsholm, Sta­tens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1948, avlivad1951, fader till 19 stambokförda ston och 121 remonter och/eller ackordshästar och

Magnet Kyff 155 f 1934 e Kyffhäuser, framstående producent av dressyrhästar och remonter, från början döpt till Magnet, men omdöpt till Magnet Kyff. Detta för att inte förväxlas med Magnet xx, som tillhörde Flyinge och som fick Statens pris till hingst, född av privat uppfödare 1949, avlivad 1953, fader till hingstarna Celsius (13) 301 f 1945 u Luxina 3623 e Lux, Ritual 214 f 1938 u Inika 2887 e Invit, Ruthven (33) 220 f 1938 u Ullan 2485 e Utrecht, Salvator 226 f 1939 u Rosa 2286 e Avepal och Trust (12) 244 f 1940 u Rusta 2543 e Rustar, 34 stambokförda ston och 150 remonter och/eller ackordshästar


Magnet Kyff 155 f 1934 e Kyffhäuse

Ceida (se ovan) förblev hos Axel Olsson på Hjälmaröd och lämnade innan hon dog 1949 endast 4 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav en exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Cerolly 5184 f 1943 e Novarro (se nedan).

Ulla (se ovan) tillhörde Malte Andersson, Almvik, Rinnebäck. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston. Dessa lämnade tillsammans 3 stambokförda döttrar, av vilka endast Ulrika 2706 f 1933 e Extréme lämnat ättlingar som fortfarande är i tjänst.

Fleurette (se ovan) såldes till Arvid Hede, Klintarp, Klippan, hos vilken hon förblev till sin död 1946. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och erövrade 2. pris på lantbruksmötet i Helsingborg 1943. Hon lämnade 6 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 2 blevo stam­bokförda ston, varav Fleurette II 4632 f 1944 e Janus (se nedan) blev av betydelse.

Fleuri (se ovan) förvärvades av Berga egendom, Västerhaninge, där hon lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev stam­bokfört sto, Flora 5705 f 1946 e Jago, som lämnade en stambokförd dotter som fortfarande är i tjänst.

Cerolly (se ovan), som behölls på Hjälmaröd, lämnade endast 3 avkomlingar. En av dessa såldes till Statspolisen och 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 4 alltjämt i tjänst stambokförda döttrar.

Fleurette II (se ovan) förvärvades av Bo Fogelberg, Gustafsfält från Arvid Hede, till vilken han tidigare sålt modern Fleurette. Hon lämnade 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 exporterades till Norge och 1 blev stambokfört sto, Lorette 5844 f 1954 e Ganymed (se nedan).

Lorette stannade på Gustafsfält till sin död 1970. Hon var premierad A och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och expor­terades till Schweiz och 5 blevo avelsston, varav 4 hittills stambokförts.

Samtliga familjens hingstar är nämnda i föregående text.

Tävlingsmässigt har väl inte familjen utmärkt sig särskilt väl med endast 10 pristagare, varav 1 i svår klass, nämligen hopparen Carolus II f 1964 e Heimdal u Cereana 5643 e Volfram.

Av familjens 60 medlemmar är 21 alltjämt i tjänst och någon risk för att familjen skall dö ut föreligger i varje fall inte för närvarande.

FAMILJ 12 – GOWIA

Familj 12 – Gowia-familjen – är räknat efter antalet medlemmar inte någon av de mera betydande familjerna, men den har obestridliga meriter när det gäller tävlingssport. Av familjens 52 medlemmar ha 19 stycken läm­nat inte mindre än 31 pristagare, varav 6 i svår klass, vilket procentu­ellt placerar den på fjärde plats bland familjerna.

Oändligt många utmärkta hästar såväl för dagligt bruk, för avel, för remonteringen och för tävlingsarenorna kommer från Villands härad i Kris­tianstad län, där i stor utsträckning remonteringen skett för Kristianstad skvadron av Skånska dragonregementet och även för det beridna och anspända Wendes Artilleriregemente med dess stora intresse för hästar och tävlingssport. Aveln av ädla hästar har alltid varit och är fortfarande varmt om­huldad inom detta område vars jordmån, som oftast består av ren sandmylla inblandad med kalk, skänker naturliga betesmarker, som väl passar de förnöjsamma halvblodshästarna. Tillgången på goda beskällare från stuterierna Widtsköfle och Bäckaskog och även Flyingehingstarna från sina stationer inom området betydde också oerhört mycket för varmblodsaveln.

En av de skickligaste och mest ihärdiga uppfödarna med rusthållarblod i ådrorna och som tillhörde en gammal uppfödarsläkt var Alfred Persson, Rinkaby nr 6, som 1911 från Per Nilsson i Rinkaby förvärvade stoet Fia 452 f 1897 e Ortolan-Lord Major-Camel, den sistnämnde fallen efter fullblodshingsten
Y. Camel xx. I Fias stamtavla bakom Camel ligger säker­ligen endast varmblod, men innan premieringen och stambokföringen infördes antecknades i många fall inte härstamningen.

Fia förblev hos Alfred Persson till sin död 1919 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter men endast 1 behölls som avelssto, Gowia 1699 f 1915 e Gower xx. En av avkomlingarna var segraren i fälttävlan vid OS i Antwerpen 1920 Germania f 1909 e Hohenzollern.

Gowia, som behölls av Alfred Persson, var ett vackert, korrekt och mycket typiskt avelssto, dock med en ganska dålig gång. Hennes fader, den till det yttre ganska obetydlige Gower xx f 1900 i England e Wolf´s Crag xx, var en mycket god förärvare, och så gott som samtliga Gower­ston har visat sig vara mycket bra i aveln. Den genomhårde ostpreussiske hingsten Andor åstadkom flera goda såväl tävlingshästar som avelsston med Gowia. Hon dog 1938 och hade då lämnat 13 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, vilka senare utökades med 2 av remonterna. Av döttrarna blevo Red Maggi 3033 f 1921 e Rankendorf, Doris 2283 f 1927 e Andar och Rusta 2543 f 1929 e Ruster de mest betydande.

Red Maggi såldes först till remont till Skånska dragonregementet och förvärvades senare av Lars Joneberg, Simrishamn. Hon var premierad A och lämnade fram till 1947, då hon dödades, 7 avkomlingar av vilka 4 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, av vilka Svea 2591 f 1931 e Sohweiger och Majken 3493 f 1938 e Bridge (se nedan) blevo av betydelse för familjens fortbestånd. 2 av hennes avkomlingar blevo utomordentliga hopphästar med placeringar i svår klass, nämligen Orkan f 1939 e Bridge och Muscot f 1943 likaledes efter Bridge. En tredje placerade sig i medelsvår hoppning.

Doris kom efter några mellanhänder till den välkände uppfödaren Nils Pehrsson, Borlunda gård, Skarhult, där hon var kvar i varje fall till 1952 efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon var ett förstklassigt sto, premierad A, erövrade 3. pris på allmänna lantbruksmötet i Stockholm 1930, fick Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 17 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter och 5 blevo avelsston, varav 3 stambokfördes. Av döttrarna blev det endast Diana 4206 f 1942 e Invit (se nedan), som kom att få någon betydelse för familjens fortbestånd.

Rusta, som stannade hos Alfred Persson till sin död 1950, var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter, 2 blevo stambokförda ston, av vilka endast Gagea 2996 f 1934 e Gamäng (se nedan) lämnade stambokförd avkomma, och en beskällare – familjens ende – nämligen

Trust 244 f 1940 e Magnet Kyff, tillhörde Flyinge, Staten förärvningspremie 1954, avlivad 1956, fader till 13 stambokförda ston och 61 remonter och/eller ackordshästar.


Trust 244 f 1940 e Magnet Kyff

En helbror till Trust var Gustaf Adolf Boltensterns olympiske dressyrhäst Krest f 1941 e Magnet Kyff, som placerade sig på 4. plats enskilt och 1. plats i lag vid OS 1952 och på 7. plats enskilt vid OS 1956.


Major G.A. Boltenstern på Krest

Svea (se ovan) förvärvades av Berndt Henriksson, Önnerup och stannade hos honom till sin död 1945. Hon var premierad AB och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 1 till Statspolisen och 2 blevo stambokförda ston. Av dessa lämnade endast Huberta 4031 f 1941 e Hubertus stambokförd avkomma, efter vilken ättlingar än i dag är i tjänst.

Majken (se ovan), som förvärvades av Manfred Jönsson, Hedenborg, Spjutstorp, var ett utmärkt avelssto, som förblev hos ägaren till 1958, då hon dödades efter att ha gått gall de 2 sista åren. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris enskilt och 1. pris och hederspris med avkomma vid lantbruksmötet i Smedstorp 1952, fick Statens för­ärvningspremie 1954 och lämnade 12 avkomlingar. Av dessa såldes 6 till ­remonter, 2 till ridhästar och 3 blevo stambokförda ston, varav de båda yngsta, Majken, 5553 f 1950 e Tripolis och Maggie 5997 f 1956 e Gaspari (se nedan) kom att bli av betydelse för familjen.

Diana (se ovan) såldes till Yngve Andersson, Ö. Torn, Lund, där hon stannade till sin död 1954. Hon lämnade 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav en exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Ditte 5433 f 1949 e Alcasar, som lämnade 3 stambokförda döttrar, vilka i sin tur hittills lämnat 3 stambokförda ston, som fortfarande är i tjänst.

Gagea, (se ovan) förvärvades av Ludvig Mårtensson, Idala, Veberöd och var kvar hos honom till sin död 1953. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 9 såldes till remonter och endast 1 av de 8 stofölen behölls som avelssto, Erna 5166 f 1942 e Eros, som emellertid än i dag har tjänstgörande ättlingar.

Majken 5553 (se ovan), som såldes till Paul Walters, Kullentorp, Onslunda, dog redan vid 9 års ålder och hade då lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 blev stambokfört sto, Majken 6462 f 1956 e Alf, moder till 2 stambokförda ston, som fortfarande är i tjänst, och storhopparen Imm f 1962 e Immer. En yngre bror till Majken 6462 var en annan storhoppare, nämligen Baboo f 1957 e Istanbul.

Maggie (se ovan), som alltjämt är i tjänst, kom efter två ägare 1968 till Nils-Bertil Larsson, Mäsinge kvarn, V. Karup. Hon är premierad A och har fram till 1972 lämnat 6 avkomlingar, av vilka 2 äro stambokförda ston som ännu är i tjänst, och 1 pristagare i svår dressyr Castár f 1965 e Sombrero.

Utöver tidigare nämnda pristagare i svår klass hör till familjen också hopparen Curry f 1954 e Gaspari u Red Maggis dotter Eva 4066 e Bridge. Vi finner genomgående hur Red Maggis hoppanlag förärvts led efter led. Hon var för övrigt mor till ytterligare en god hoppare, nämligen Meteor f 1942 e Mentor, som tog ett par segrar i medelsvår klass.

Av familjens sammanlagt 52 medlemmar är 27 alltjämt i tjänst och man kan därför hoppas på fler goda tävlingshästar från denna familj.

FAMILJ 13 – ESPERÖD

Familj 13 – Esperöds-familjen – är en livskraftig och för tävlingssporten intressant familj, som härstammar från det icke stambokförda stoet Mina f 1879 e Mierendorf – Vaurien – Champion, vilket tidigare tillhörde den kände hingststationschefen S. Edvard. Jacobsson, Esperöd, Stehag. Hon var ett kraftigt sto av medelhöjd och med god förärvning. Fadern Mierendorf var född hos Briem i Mierendorf, Mecklenburg och fallen efter Clevelandhingsten Quechsilber undan ett mecklenburgskt sto. Morfadern Vaurien var av anglonormandisk ras och Champion slutligen var hannoveranare. Eftersom hon inte förekommer i någon stambok har av hennes aktivitet endast kunnat spåras 2 stambokförda ston, nämligen Ulla 121 f 1902 e Ulan och Nancy 777 f 1906 e Nimbus, vilken senare dock icke lämnade någon stamboksförd avkomma.

Ulla tillhörde Edvard Jacobssons son Nils, även han en god hästkarl, och förblev hela sin verksamhetstid fram till och med 1922 på Esperöd.  Hon hade ett gott påbrå. Fadern Ulan, som var fallen
e Carrousel xx – Warren Hastings xx och det goda stoet Merlinda e Merlin, moder bl. a. till den hårde Insterburg, gav Ulla en gedigen karaktär. Hon var premierad A och lämnade 12 avkomlingar av vilka 2 gick bort som 1-åringar, 5 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, av vilka Centa 776 f 1907 e Cyrano blev den, som skulle föra familjen vidare, och Lona 3621 f 1921 e Lorius blev en betydelsefull hingstmormor (se nedan).

Centa förblev på Esperöd till sin död 1933. Hon var liksom modern premierad A och lämnade 16 avkomlingar av vilka 8 såldes till remonter, 1 till officershäst, 3 blevo stambokförda ston, Loriana 1649 f 1916 e Lorius, Allegori 2082 f 1921 e Algot eller Lorius och Lally 2157 f 1922 e Lorius (se nedan), och 2 beskällare, nämligen

Solid f 1917 e Lorius, tillhörde Flyinge, dödad 1936, fader till hingstarna Alster f 1922 u Vesta 1278 e Washington, Centner f 1924 u Zarara 1740 e Commendeur och Original (2) 187 f 1936 u Ramona 2405 e Rankendorf, 9 stambokförda ston och ett obekant antal remonter och eller ackordshästar, och

Tyrann f 1918 e Lorius, tillhörde Flyinge, kastrerad 1922 utan stamboksangiven avkomma.

Lona (se ovan) stannade också på Esperöd, där hon dog 1946. Hon lämnade endast 6 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 1 blev stambokfört sto, Floretta 3620 f 1939 e Florett (se nedan).

Loriana (se ovan) behölls också av Nils Jacobsson. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 14 avkomlingar, av vilka 4 hingstföl såldes till Flyinge, där samtliga dock blev utslagna, 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Flora 2737 f 1933 e Florett och Opalla 4005 f 1940 e Opal (se nedan).

Allegori, (se ovan) förvärvades av den framstående hästkarlen och uppfödaren Ernst Jönsson, Slätåker, Dagstorp, hos vilken familjen genom henne bildat en gren. Hon uttogs från dåvarande K 6 till avelssto, premierades A, erövrade 3. pris på lantbruksmötet i Landskrona 1929 och lämnade 9 avkomlingar innan hon 1946 togs ur aveln. Av dessa såldes 5 till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Ala 3291 f 1934 e Kyffhäuser och Luxina 3623 f 1939 e Lux (se nedan), vilka blevo av betydelse för familjens utveckling.

Lally (se ovan) togs liksom systern ut som avelssto från K 6 och tillhörde först J. L. Lennartsson, Huvudstorp, Dagstorp, som sålde henne vidare till John Larsson, Brandsberga, Ljungbyhed, hos vilken hon förblev till sin död 1940. Hon var premierad AB och lämnade 7 avkomlingar av vilka 5 såldes till remonter och 2 blev avelsston, Läddy ej stamboksförd f 1938 e Hubertus (se nedan) och Lorelei 3874 f 1940 e Nagel, som trots en dotter och en dotterdotter dock ej kom att bidraga till familjens vidare utveckling.

Floretta, som behölls av Nils Jacobsson, dog redan vid 4 års ålder och hade då endast lämnat en avkomma, men i gengäld en av våra bästa beskällare, nämligen

Afghan 277 f 1943 e Effendi, tillhörde Flyinge, Statens förärvningspremie 1954, störtad 1963, fader till hingstarna Portos (F.2) 402 f 1958 u Daijda 5718 e Heristal och Ursus 431 f 1962 u Corda 5300 e Kokard, 47 stambokförda ston och 130 remonter och/eller ackordshästar.

Flora (se ovan), som via en mellanägare kom till A. B. Jönsson, Oscarsfarm, Sösdala, lämnade visserligen endast 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont men 4 blevo stambokförda ston, av vilka Nera 3865 f 1940 e Nere, Eleonora 4212 f 1942 e Effendi och Effendina 4392 f 1943 e Effendi (se nedan) blevo de mest betydelsefulla.

Opalla (se ovan) stannade på Esperöd till sin död 1955. Hon var premierad AB och lämnade 10 avkomlingar av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, vilka lämnade 4 stambokförda alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar.

Ala (se ovan) förblev hos Ernst Jönsson till 1952, då hon togs ur aveln efter att ha gått gall 6 år i rad. Hon var premierad AB, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötena i Ystad 1936 och Malmö 1937, 2. pris på lantbruksmötet i Lund 1945 men lämnade endast 3 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev stambokfört sto, Aloi 4181 f 1941 e Daladier xx (se nedan).

Luxina (se ovan) stannade liksom systern på Slätåker till sin död 1962. Hon var ett framstående avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade I. pris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942, fick Statens förärvningspremie 1955 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 2 såldes som remonter, 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans läm­nade 4 stambokförda döttrar, och 2 blevo beskällare, nämligen de goda

Celsius 301 f 1945 e Magnet Kyff, tillhörde Flyinge, Statens för­ärvningspremie 1957, dödad 1963, fader till hingsten Pompe (44) 401 f 1958 u Anette 5371 e Regulator, 30 stambokförda ston och 55 remonter och/eller ackordshästar, och

Kalmuck 372 f 1953 e Almjunge, tillhörde Flyinge, kastrerad 1963, fader till 24 stambokförda ston och 41 remonter och/eller ackordshästar.


Celsius 301 f 1945 e Magnet Kyff

Läddy (se ovan) stambokfördes ej men förblev hos John Larsson på Brandsberga, hos vilken hon lämnade dottern Lady 4693  f 1944 e Novarro, vars dotter Lolly 6047 f 1956 e Ganymed hittills lämnat 4 alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar.

Nera (se ovan) kom efter en mellanhand till den kände uppfödaren Göran Göransson, Dala, Vintrie, hos vilken hon emellertid endast lämnade 3 avkomlingar av vilka 2 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Luxina 4828 f 1944 e Lux (se nedan).

Eleonora (se ovan) blev väl den mest betydelsefulla av Floras döttrar. Hon förvärvades av Sofia Nilsson, Fairyhill, Stehag och stannade där till sin död 1956. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst, 1 exporterades till Norge och 4 blevo stambokförda ston, varav Diana 5795 f 1952 e Diogenes (se nedan) kom att få betydelse för familjens fortsatta utveckling.

Effendina (se ovan) tillhörde Evert Nilsson, Maglehill, Höör t o m 1951, då hon förvärvades av Mary Stephens, Torne. Hon var premierad AB, erhöll avelsdiplom och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 3 blevo stambokförda ston, av vilka Josefine 5310 f 1948 e Aramis (se nedan) blev av betydelse.

Aloi (se ovan) behölls av Ernst Jönsson och visade sig vara ett utmärkt avelssto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade I. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945 och rikslantbruksmötet i Jönköping 1946. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 1 exporterades till Norge och 2 blevo stambokförda ston, varav Ally 5787 f 1953 e Almjunge (se nedan), hittills haft den största betydelsen för familjens fortbestånd.

Luxina 4828 (se ovan) förvärvades av den framstående uppfödaren Lennart Nilsson, Ågården, Marieholm, hos vilken hon förblev till sin död 1965. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvnings­premie 1962 och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och exporterades till Schweiz och övriga 6 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 6 stambokförda döttrar. Av Luxinas döttrar må Luxiana 5897 f 1954 e Alcasar (se nedan) nämnas såsom hingstmoder.

Diana (se ovan) förvärvades av Bo Birger, Tylehög, Tomelilla och förblev hos honom till 1958, då hon övertogs av Ingrid Birger. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönkö­ping 1959 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till ridhästar, 3 blevo stambokförda ston, vilka alltjämt är i tjänst, och 1 beskällare, nämligen den gode

Orkan 444 f 1964 e Hurricane xx, tillhör Ingrid Birger, hittills fader till 43 stambokförda ston och tre remonter och/eller ackordshästar.

Josefine (se ovan) förvärvades av Harald Larsson, V. Nyrup, Munkarp, hos vilken hon endast lämnade 2 avkomlingar, av vilka alltjämt i tjänst varande Charlotte 5732 f 1952 e Odeon hittills lämnat 13 avkomlingar, varav 3 är alltjämt tjänstgörande stambokförda ston.

Ally (se ovan), som först förblev hos Ernst Jönsson, kom via 3 olika ägare så småningom till den kände uppfödaren och fyrspannsspecialisten, godsägare Nils Gyllensvaan, Ekeberg, Kättilstorp, där hon förblev till sin död 1972. Hon var ett förstklassigt avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1949 och läm­nade 13 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 1 exporterades till Danmark och 4 blevo alltjämt i tjänst varande avelsston, vilka hittills lämnat 3 stambokförda döttrar.

Luxiana (se ovan) tillhörde Henning Nilsson, Bonderup, Dalby t o m 1962, då hon förvärvades av Sven Sivert Hansson, Fjellbo gård, Flädie. Hon var premierad A och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till Statspolisen, 1 till ridhäst, 2 blevo avelsston, varav 1 hittills stambokförts, och 2 beskällare, nämligen

Anekdot 438 f 1964 e Sombrero, Tillhörde Flyinge, kastrerad 1967, fader till 1 stambokfört sto, och

Kanon 414 f 1961 e Ozon, tillhörde Anders Carlsson, Palsgård, Skänninge kastrerad 1965 utan stamboksangiven avkomma.

Utöver här förut nämnda hingstar hör till familjen också

Marocco 515 f 1973 e Mantal xx u Mariana 7008 e Polarstern, tillhör Agneta och Hans Carlström, Kumla by, Stenhamra.

Tävlingsmässigt hör familjen med sina 42 pristagare, varav 5 i svår klass, till de bättre familjerna. Pristagarna i svår klass är dressyrhästen Fokan f 1961 e Fokker u Amy 6091 e Aramis, hopparna Hamid f 1957 e Hurricane xx u Diana 5795 e Diogenes, Hugo (=ex Humbug) f 1962 e Hum­boldt u Undine 6202 e Diogenes, Cato f 1965 e Pompa u Charlotte 5732 e Odeon och fälttävlanshästen Iller f 1962 e Idealist u Lussi 5886 e Almjunge.

Av familjens 105 medlemmar är inte mindre än 63 alltjämt i tjänst, varför det finns goda utsikter att tävlingssporten skall även i fortsättningen tillföras goda hästar från denna familj.

 FAMILJ 14 – ZULEIMA /RÖHÄLLA

Familj 14 – Zuleima– eller Röhälla-familjen – har som stammoder stoet Zuleima 199 RÄ II f 1901 e Zulu u Paulina e Pollux – Stradelton, som föddes hos C.O. Carlsson, Åby, Fliseryd men såldes till Harry Nilsson, N. Bäck, Runsten, varigenom familjen kom att bli öländsk. Hon var eselmaul men sedermera blevo familjens medlemmar bruna eller svarta. Hon hade en god härstam­ning med sådana hingstar bakom sig som Zulu f 1888 på Ottenby e Woodpecker xx, Pollux e Hannibal – Belisair och Stradelton e Winton xx – Norfolk I. Klok parning med hingstar av likartat blod har hos familjen åstadkommit en mycket säker och likartad förärvning.

Zuleima förblev hos Harry Nilsson i varje fall till 1919, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav Svarta 1073 RÄ III f 1908 e Kattenau och Anima 1072 RÄ III e Warren Garet xx eller Corsänger f 1916, båda födda hos C.O. Carlsson, blevo av betydelse.

Hos P.R. Jensen, Lövestad föddes 1913 Channa e Tennis u Eva e Pollux – Stradelton. Huruvida Eva var en syster till Zuleimas moder Paulina eller ej framgår icke av stamböckerna, men det är väl ganska sannolikt.

Channa förvärvades av Nils Aug. Nilsson, Åkarp, Marieholm och förblev hos honom till sin död 1937. Hon var premierad AB och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Freja 2866 f 1933 e Nachbar (se nedan), som alltså blir stammoder för denna gren av fa­miljen.

Svarta (se ovan) förvärvades av P. Nilsson, S. Möckleby, Degerhamn och förblev hos honom i varje fall t o m 1929, efter vilket år upplysningar om henne saknas. Hon var premierad AB och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev stambokfört sto, Daisy 1586 RÄa f 1925 e Corsänger (se nedan). Egendomligt nog lämnat stamboken inga som helst upplysningar om de övriga avkomlingarnas vidare öden, men det torde vara nog så sannolikt, att flertalet av dem såldes till remonter, då oron för framtiden vid den tiden var stor på Öland.

Anima (se ovan) förblev hos Harry Nilsson till sin död 1938, hos vilken hon lämnade 13 avkomlingar, vartill kommer att uppgifter saknas för 2 år. Av avkomlingarna såldes 4 till remonter. 1 av remonterna var Erik Sörensens olympiske storhoppare Blåtunga f 1936 e Yngve I, som fick sitt namn av att han under arbete stoppade ut en bit av tungan utanför munnen, vilket framgår av fotot på nästa sida. En av de övriga avkomlingarna var Blåtungas helbroder Peder Spjuver f 1937 e Yngve I, även han en hoppare av stort format. Då det väl får anses troligt, att dessa båda hästar i varje fall ärvt en del av hoppanlagen efter modern, är det beklagligt, att ingen enda av hen­nes 5 döttrar behölls eller i varje fall prövades för avel!


Ryttmästare Erik Sörensen på Blåtunga f 1936 e Yngve I

Freja (se ovan) förblev hos familjen Nilsson på Åkarp till 1949, då hon innebrändes med årsföl. Hon var premierad A och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Luxan 4378 f 1943 e Lux lämnade stam­bokförd avkomma, vilka dock i sin tur icke lämnade någon stambokförd avkomma, varigenom familjens Channa-gren försvann.

Daisy (se ovan) förvärvades av Herman Göransson, Årvik, Degerhamn och blev det första verkligt betydelsefulla avelsstoet i familjen. Hon var pre­mierad A, erövrade 1. pris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Sonny 2771 f 1932 och Solvia 2759 f 1933 båda e Sonnensänger (se nedan) blevo av stor betydelse för familjens utveckling, och 1 beskällare, nämligen

Mandat 157 f 1934 e Sonnensänger, tillhörde Flyinge t o m 1939 och därefter Strömsholm, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1951, dödad 1953, fader till 15 stambokförda ston och 88 remonter och/ eller ackordshästar.

Sonny förvärvades av Karl Petersson, Strömmeln, Degerhamn, där hon dog redan vid 10 års ålder. Hon hade då endast lämnat 3 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Jakita 3703 f 1939 och Miss Sonette 3896 f 1940 båda e Jafet (se nedan).

Salvia (se ovan) behölls på Årsvik men dog liksom systern tidigt, nämligen vid åtta års ålder.  Hon hade då lämnat 5 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 blev familjens förnämsta stambokförda sto, Mariana 3702 f 1937 e Ingiald (se nedan).

Jakita (se ovan) förblev på Strömmeln till sin död 1957. Hon var pre­mierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1954 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Santhussa 5854 f 1954 e Faxius (se nedan).

Miss Sonette (se ovan) förblev också på Strömmeln och dog även hon 1957. Hon var premierad A och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, som dock icke bidrog till familjens utveckling, och 1 beskällare, nämligen den mycket gode producenten av avelsston, tävlingshästar och remonter

Corso 305 f 1945 e Pergamon, tillhörde Flyinge, Statens förärvnings­premie 1956, dödad 1965, fader till 57 stambokförda ston och 125 remonter och/eller ackordshästar.


Mariana 3702 f 1937 e Ingiald med döttrarna Marja 4458 f 1943 e Nigro,
Marita 5559 f 1948 och Loranga 5558 f 1949 båda e Locarno, samtliga med föl

Mariana (se ovan) var som redan antytts familjens ”stora namn”. Hon föddes på Årsvik och förvärvades av Bertil Persson, Löt, Palmelund och förblev hos honom till 1944, kom därefter till Erik Bertilsson, Röhälla, Glömmimge och så slutligen till de framstående uppfödarna G. och B. Bertils­son, Löt, Palmelund. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1952 och lämnade fram till 1958, då hon dödades, 14 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 2 till ridhästar, 6 blevo stambokförda ston, Marja 4458 f 1943 e Nigro, Marita 5559 f 1948, Loranga 5558 f 1949 och Mallorca 6459 f 1951 samtliga e Locarno, Tokarina 5749 f 1952 e Tokajer och Gina 7469 f 1955 e Gordon (se nedan), och 1 beskällare, nämligen

Negus 388 f 1956 e Gordon, tillhörde Flyinge, kastrerad och såld till ridhäst 1959, pristagare i svår hoppning och fader till 1 stambokfört sto och 1 remont.

Av Marianas avkomlingar voro 8 pristagare, varav 3 i svår klass, näm­ligen hoppe- och fälttävlanshästen Escapad f 1944 e Locarno samt hopparna Röhäll f 1947 e Locarno och nyssnämnde Negus.


Anders Jacobson på Röhäll 1947 e Locarno

Santhussa (se ovan) förblev på Römmeln till sin död 1974. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1966 och läm­nade 7 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, Dionett 6996 f 1962 e Diogenes (se nedan) och 1 beskällare, nämligen den framstående

Toreador 418 f 1961 e Diogenes, tillhör Flyinge, fader till hingstarna; Ciceron 456 f 1966 u Adelitza 6361 e Biarritz och Tissot (9) f 1972 u Omega 8443 e Orkan, 59 stambokförda ston och 19 remonter och/eller ackords-hästar.

Marja (se ovan) tillhörde Erik Bertilsson t o m 1952, Bengt Bertilsson Norrby, Palmelund 1953 – 1960 och förvärvades sedan av den framstående upp­födaren Erik Nilsen, Kroka gård, Söderåkra, hos vilken hon förblev till 1965, då hon togs ur aveln och såldes till ridhäst. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1955 och lämnade 12 avkom­lingar, av vilka 4 såldes till remonter, 4 till ridhästar och 2 blevo fortfarande tjänstgörande stambokförda ston, vilka hittills lämnat 3 stambokförda döttrar.

Marita (se ovan) förblev fram till 1961 hos Gösta Bertilsson, Kalkstad, Ölands Skogsby och förvärvades därefter av Erik Nilsen, som året innan köpts systern Marja, och som sedan dess särskilt vårdat sig om ”Röhälla-stammen”. Hon var premierad A och erhöll Statens förärvningspremie 1965. Hon dödades 1969 efter att ha gått gall två år och hade då lämnat 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 exporterades till Danmark, 1 såldes till ridhäst, 3 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, näm­ligen

Åskmolnet 483 f 1964 e Meteor xx, tillhör Stig Boström, Lund, framstående hoppare upp till svår klass åren 1969 – 1974.

Loranga (se ovan) tillhörde G. och B. Bertilsson t o m 1957, Folke Larsson, Sörby, Ölands Lindby 1958 – 1960 och förvärvades därefter av Erik Nilsen. Hon var premierad A och lämnade 5 avkomlingar men togs ur aveln sedan hon varit gall i 13 år. Av avkomlingarna såldes 2 till remonter, 1 till ridhäst och 2 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Mallorca (se ovan) såldes först till remont men förvärvades senare av Lars Jacobsson, Solla herrgård, Vikingstad, där hon enligt senaste stamboksuppgifter alltjämt är verksam. Hon har hittills lämnat 3 avkom­lingar, av vilka 2 blivit stambokförda ston, varav Pamela 7687 f 1963 e Mozart hittills lämnat 4 stambokförda döttrar.

Tokarina (se ovan) tillhörde Erik Bertilsson, Isgärde, Färjestaden t o m 1968, då hon införlivades med Erik Nilsens ”Röhälla-stall”. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade fram till 1972, efter vilken tid stambokuppgifter om henne saknas, 8 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 1 till Avelsföreningen, 1 till ridhäst och 3 blivit avelsston, varav 2 hittills stambokförts, och av vilka Marina 6786 f 1961 e Iliad hittills lämnat 4 stambokförda döttrar.

Gina (se ovan), som förvärvades av Bjälbrunna stuteri, Norrköping, lämnade endast 3 avkomlingar, innan hon dog 1970, och av dessa blev 1 stambokfört sto, Nina 9500 f 1969 e Utrillo, och 1 beskällare, nämligen

Cordon Bleu 461 f 1967 e Nepal, tillhör Bjälbrunna stuteri, fader till hingstarna Portwein 511 f 1971 u Ante Portas 8229 e Abhang II, Duell 524 f 1972 u Duschka 8550 e Duellant och Adept f 1973 u Andorra 8949 e Utrillo och 4 stambokförda ston.

Dionett (se ovan) är alltjämt i tjänst hos bröderna Petersson på Strömmeln. Hon är premierad A och har hittills lämnat 8 avkomlingar, av vilka 2 sålts till remonter (varav 1 exporterats till Schweiz) och 4 blivit avelsston, av vilka 3 hittills stambokförts. Av döttrarna förvärvades Dinette 7921 f 1966 e Piaff av Holger Essgärde, Backgården, Axvall, hos vilken hon hittills lämnat 4 stoföl, av vilka två sålts till avel men ännu icke stambokförts.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Cordon Bleu, Corso, Mandat, Negus, Toreador och Åskmolnet.

Tävlingsmässigt ligger familjen med sina 32 pristagare, varav 8 i svår klass procentuellt på 5. plats bland familjerna. Av pristagarna i svår klass ha redan nämnts Blålunga, Escapad, Negus, Peder Spjuver, Röhäll och Åskmolnet, och de återstående två är hopparna Cavallo f 1960 e Diogenes u Gornett 5927 e Gordon och Matador f 1966 e Meteor xx u Lova 6994 e Varolio. Ytterligare en pristagare i svår hoppning finns nämligen Cerdi 6529 f 1960 e Cerd u Zivio e Gordon u Dina e Tokajer. Anlagen är övervägande till favör för hoppning och endast 4 av pristagarna är dressyrhästar

Av familjens 61 medlemmar är 33 alltjämt i tjänst och familjens fortbestånd är helt säkerställt, vartill kommer att man även i fortsätt­ningen kan räkna med goda tillskott av tävlingshästar från denna mycket säkra och goda familj.

FAMILJ 15 – SALLY

Familj 15 – Sally-familjen – är en ur tävlingssynpunkt mycket in­tressant familj, då den med sina 35 pristagare, varav 6 i svår klass, ligger procentuellt på andra plats efter ”suveräna” familj 40. Den härstammar från stoet Sally 973 f 1903 e Patriark – Gurre – Stonewall Jackson xx, som föddes hos Karl Jönsson, Skåningstorp, Klippan och såldes till den intresserade och mycket skicklige uppfödaren G. B. Lindhe, Vestergård, Åstorp, en av dåtidens pionjärer på varmblodsavelns område, som vi redan tidigare kommit i kontakt med i samband med familj 3, där han också ägde stammodern.

Sallys anfader Stonewall Jackson xx var en fullblodshingst, som tjänstgjort i Hannover 1868 – 1873 och därefter importerats till Sverige av godsägare R. Tornerhielm, Vrams Gunnarstorp, varigenom stostammen kommit att bli hemmahörande i trakterna kring Åstorp. Sally var premierad A och lämnade, innan hon 1920 dog vid fölningen, 8 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, varav Svea 1338 f 1911 e Gower xx och Svalan 1549 e Roe O’Neill xx blevo betydelsefulla, och 1 beskällare, nämligen

Roe O’Sall f 1914 e Roe O’Neill xx, tillhörde G. B. Lindhe och sta­tionerades på Veneberg i Halland 1917 – 1928, fader till 6 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Svea, som föddes på Vestergård, kom till en av sönerna, Gunnar W. Lindhe på Gjestvang. Hon var ett elegant och ädelt sto, premierad A, som erövrade hederspris i Malmö 1915 och två 1. pris i Göteborg 1923. Hon läm­nade föl varje år utom 1925 och var därför, när hon dog 1931, moder till 15 avkomlingar, av vilka 10 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav särskilt Svirma 1717 f 1916 e Irmino xx (se nedan) blev av stor betydelse för familjens utveckling och fortbestånd.

Svalan förblev på Vestergård, där hon enligt tillgängliga stamboksuppgifter endast lämnade 2 avkomlingar, vilka båda stambokfördes och varav endast Svalan I 2049 f 1923 e Agrar (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Svirma (se ovan), som förblev hos G.B. Lindhe, var liksom modern ett högelegant och ädelt sto. Hon var premierad A, erövrade Jockeyklubbens hederspris i Malmö 1919, hederspris i Malmö 1920 och hederspris för familj i Stockholm 1930 och på Flyinge 1932. Hon dödades 1936 och hade då lämnat 12 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Sparta 2282 f 1924 och Saga 2281 f 1925 båda e Agrar (se ne­dan) blevo av betydelse för familjens utveckling, och 1 beskällare, näm­ligen

Jason 118 f 1931 e Allerlei, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1936 såsom varande enstenig, fader till ett stambokfört sto.

Svalan I (se ovan) såldes till Gustaf Roslund, Nyrup, Nyhamnsläge. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspriser id utställ­ningarna i Malmö 1926 och 1927 och lämnade 7 avkomlingar, innan hon efter att ha gått gall 4 år i rad togs ur aveln 1939. Av avkomlingarna såldes 4 till remonter, 1 till Statspolisen och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Veronessan 2995 f 1930 e Veronese (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Sparta (se ovan), som behölls på Vestergård, verkade vara ett lovande avelssto. Hon var premierad AB och erövrade hederspriser på utställ­ningarna i Malmö 1926 och 1927, i Stockholm 1930 och 1. pris på Flyinge 1932. Hon lämnade emellertid endast 1 avkomling, Asalea 2563 f 1931 e Allerlei (se nedan), innan hon 1934 togs ur aveln efter att under 3 år inte ha lämnat någon levande avkomma.

Saga (se ovan) tillhörde Hugo W. Lindhe, Starby, Spannarp t o m 1939, Hans Hj. Danielsson, Lerhamn, Krapperup 1940 och kom så till slut till Hans J. Hjalmarsson, Långaröd nr 1, Höganäs, hos vilken hon förblev till sin död 1947. Hon var liksom systern premierad AB, erövrade hederspriser på utställningarna i Malmö 1928, i Stockholm 1930 och på Flyinge 1932 samt erhöll Statens förärvningspremie 1947. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 9 såldes till remonter och en 1 stambokfört sto, Savonna 4802 f 1943 e Yvon (se nedan).

Veronessan (se ovan) ägdes av en annan av G.B. Lindhes skickliga uppfödarsöner Erik W. Lindhe, Vasagården, Axelvold, hos vilken hon läm­nade 8 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Veronica 4390 f 1942 e Novarro (se nedan) blev av avgö­rande betydelse för familjens vidare utveckling och fortbestånd.

Asalea förvärvades också av Erik W. Lindhé på Vasagården och förblev hos honom till dess hon 1954 togs ur aveln. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1950 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 2 till ridhästar och 1 blev stambokfört sto, Tirma 5001 f 1946 e Tirpitz (se nedan). 4 av hennes avkomlingar blev framstående tävlingshästar, nämligen hopparna Trubadur f 1938 e Printonan Boy xx och Paradeur f 1945 e Tirpitz samt fälttävlanshästen Aladdin f 1939 e Vatel, samtliga i svår klass, liksom hopparen Allah f 1947 e Tirpitz, som segrade i medelsvår klass.

Savonna (se ovan), som behölls av Hans W. Hjalmarsson, lämnade endast 3 avkomlingar och dödades 1954. Av hennes avkomlingar blev endast Salome 5789 f 1953 e Corso (se nedan) av betydelse för familjens utveckling.

Veronica (se ovan) behölls på Vasagården, där hon visade sig vara ett av familjens mest framgångsrika avelsston. Hon var givetvis premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1954 och lämnade – innan hon dödades 1966 – inte mindre än 17 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 3 till ridhästar, 2 exporterades och 9 blevo stambokförda ston sedan 2 av ridhästarna blivit avelsston. Flera av dessa ston är  alltjämt i tjänst, och sammanlagt har döttrarna hittills lämnat 10 avelsston, varav 7 blivit stambokförda.  Av de många döttrarna må den alltjämt i tjänst varande Sabrina 5996 f 1956 e Salvator (se nedan) speciellt nämnas.


Sabrina 5996 f 1956 e Salvator

Tirma (se ovan) behölls på Vasagården men lämnade endast 3 avkomlingar, av vilka Alice 5525 f 1950 e Alcasar lämnade 3 alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, och 2 goda fälttävlanshästar, av vilka Emigrant f 1954 e Julianus xx placerade sig i svår klass.

Salome (se ovan) tillhörde Carl-Eric Påhlsson, Hålegården, Jonstorp t o m 1961 och därefter hans son Christer Påhlsson, Helsingborg. Hon var premierad AB och lämnade innan hon förolyckades 1965 4 avkomlingar, av vilka 2 såldes till ridhästar, vilka båda placerat sig i lättare hopp­ning, 1 blev stambokfört alltjämt i tjänst varande stambokfört sto och 1 beskällare, nämligen den mycket lovande

Optimist 443 f 1963 e Harras, tillhör Christer Påhlsson och tjänstgör 1976 hos den framstående uppfödaren Sixten Pohl, Släaröd, Röstånga, är fader till hingsten Besk (A.3) 520 f 1972 Premiere 8301 e Magnifique, 8 stambokförda ston och en remont. Se foto på nästa sida.

 


Optimist 443 f 1963 e Harras

Sabrina (se ovan) förvärvades som 3-åring av den framstående uppfö­daren Arne Persson, Brunnsgård, Påarp, där hon alltjämt är i tjänst. Hon har en mycket god förärvning, vilket visat sig därigenom att hennes ele­gans, korrekthet, mycket goda rörelser och goda temperament gått i arv till avkomman.  Hon är givetvis premierad A, har fått avelsdiplom, eröv­rade 2. pris på Kila 1964, 1. pris på lantbruksutställningen Skåla, har fått Statens förärvningspremie och det mycket värdefulla ”Hästväns förärvningspris. Hon har hittills lämnat 11 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 2 till ridhästar, 1 avelssto exporterats till statsstuteriet Avenches i Schweiz och 6 blivit avelsston, varav 3 hittills stambokförts. Av ridhästarna är Esprit f 1964 e Lansiär dressyrhäst hos Karl-Åke Hultberg med placeringar i medelsvår klass och Manjana f 1963 e Jovial hoppe­häst hos Göran Casparsson med segrar i medelsvår klass och 2. pris i tävlan om Drottningens pris. Kvar på Brunnsgård som avelsston är Sarina 8044 f 1966 e Corso med avelsdiplom, 4. pris på Elmia och 1. pris på Skåla, som ärvt mycket av Sabrinas goda egenskaper, och Sorbina 8688 f 1967 e Gaspari, placerad som etta vid kvalitetstävlan på Flyinge.

Förutom de redan nämnda hingstarna Jason, Optimist och Roa O’Sall hör ytterligare 1 beskällare till familjen, nämligen

Didrik f 1925 e Agrar u Sally II 1851 e Joshua xx, tillhörde Flyinge, överförd 1929 till Strömsholm, kastrerad 1936, fader till 8 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Som redan nämnts inledningsvis hör familjen till de bättre i tävlingssammanhang med tyngdpunkten förlagd till hoppning och fälttävlan, och förutom pristagarna i svår klass ha 11 placerat sig i medelsvår klass. Pristagarna i svår klass är förutom de redan nämnda Aladdin, Emigrant, Paradeur och Trubadur dressyrhästen Farras f 1945 e Niger u Susanna 4034 e Magnetique xx och hingsten Optimist f 1963 e Harras med placeringar i hoppning.

Av familjens 56 medlemmar äro 19 alltjämt i tjänst, varför det förefaller att finnas goda möjligheter för ytterligare tillskott av tävlingshästar från denna goda familj.

Stofamilj 16-20 - SEETULPE, NANA, TUGENDFREUDE, LUTMILLA & CAROLINA/CORRY
FAMILJ 16 – SEETULPE

 Familj 16 – Seetulpe-familjen – härstammar från det ostpreussiske stoet Seetulpe 74 f 1903 e Halloh u Y. Seerose Ostpr.St.B.III 6037 e Myrmidone xx – Condor – Laon – Venerato – Vodan – J. Amber – Rzewuski, vilket importerades som årsföl av kammarherre von Haffner. Hon var född i trakten av Gumbinnen och ansågs vara ett av de bästa stoföl, som 1903 importerades till Sverige. Hennes härstamning var synnerligen god. Fadern Halloh var son till den framstående hingsten Hirtenknabe och morfadern Myrmidone xx var fallen e Chamant xx. Condor var en Weedern-hingst e Moltke, Laon var född på Szirgupönen med Veneratoblod på mödernet, och Venerato slutligen är så välkänd, att alla som vet vad en ostpreussare är, säkerligen någon gång hört talas om honom.

Seetulpe förvärvades av den hästintresserade lantbrukaren P.L. Pehrsson, Brunsbo, Bedinge, vilken liksom bröderna Hans L. och Teodor L. Persson, Möllerup, Skivarp, var en ovanligt skicklig häst- och djuruppfödare. Hon var ett svartbrunt sto med utmärkt bog och manke, goda ledgångar och utmärkta rörelser. Hon var givetvis premierad A, erhöll avelsdiplom, eröv­rade höga utmärkelser vid alla de lantbruksmöten och hästutställningar hon deltog såsom hederspris i Malmö 1906, 1. pris vid allmänna svenska lantbruksmötet i Norrköping 1906, 1. pris vid allmänna skånska lantbruks-mötet i Eslöv 1908 och hederspris vid jubileumslantbruksutställningen i Malmö 1914. Hon förblev hos P.L. Pehrsson i varje fall fram t o m 1920 – efter vilket år uppgifter om henne saknas – och lämnade endast 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, Nicea 1275 f 1912 e Nicero, och en beskällare, Nicello f 1913 e Nicero, vilken såldes till Flyinge men slogs ut och kastrerades.

Nicea förvärvades av den skicklige uppfödaren Per Andersson, Ils­torpsgården (sedermera Lillås gård), Sjöbo, där hon kom i goda händer, och från Lillås har många goda avelsston kommit ända in i våra dagar.

Hon var liksom modern ett framstående avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspris på jubileumslantbruksmötet i Malmö 1914, hästutställningens stora pris i Malmö 1916 och på Flyinge 1930. Hon dog 1933 och hade då lämnat 13 avkomlingar, av vilka 9 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto) och 3 direkt blevo stambokförda ston. Av döttrarna blevo det Astrea 1963 f 1923 e Avanti, Uri 2182 f 1926 e Uriah och Nedra 2239 f 1927 e Niedrich, som skulle komma att bidra till fa­miljens vidare utveckling. Den fjärde dottern, Nicea II 2575 f 1932 e Sixtus dog redan vid 5 års ålder och hade då endast lämnat 1 hingstföl, som såldes till remont.

Astrea förblev på Lillås till sin död 1942. Enligt Hodder Stjernswärd var hon ett av dåtidens förnämsta avelsston, premierades A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på utställningarna i Malmö 1926, Tomelilla 1927 och Stockholm 1930. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 1 till Statspolisen och 4 blevo avelsston, varav 3 stambokfördes. Hon parades bl a med Sixtus, vilket Hodder Stjernswärd högt ogillade, men Per Andersson hade i sin ungdom varit lantbruksbefäl hos den berömde uppfödaren Brehm, Mierendorf i Mecklenburg, där Sixtus var född. Han var fallen e Isaak u Flinke Meckl.II 1173 e Julian – Adeptus xx, och Brehm ansåg att Flinke tillhörde hans bästa stofamilj. Per Andersson vågade därför försöket, och resultatet blev Sibylla 2569 f 1932 (se nedan), som enligt Hodder Stjernswärd ”var en god fölmärr, men ej av Astreas klass”. De båda andra stambokförda stona hade var sin dotter, men dessa lämnade i sin tur ingen stambokförd avkomma. Den yngsta, Saba 3537 f 1938 e Janus läm­nade dock en beskällare, nämligen

Argus 286 f 1943 e Graf, tillhörde Strömsholm, dödad 1951, fader till 1 stambokfört sto och 12 remonter och/eller ackordshästar.

Uri (se ovan) förblev på Lillås till sin död 1943, då hon lämnat 6 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 2 till ridhästar och 2 blevo stambokförda ston (därav 1 av remonterna), av vilka endast Urcea 3825 f 1940 e Vatel (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Nedra (se ovan), som sålts till remont, förvärvades av Nils Andersson, Vombs Norregård, Veberöd, hos vilken hon lämnade dottern Aldea 2603 f 1931 e Alderath, varefter hon återköptes till remont. Aldea lämnade 4 stambokförda ston, varav 1 lämnade en icke stambokförd dotter, Denna i sin tur fick en stambokförd dotter, vilken dock tagits ur aveln utan att ha läm­nat någon att föra familjen vidare.

Sibylla (se ovan) må kanske inte ha varit i Astreas klass, men hon blev i alla fall familjens mest framstående avelssto. Hon övertogs 1945 av Per Anderssons son Folke Lillås, premierades A och erhöll Statens för­ärvningspremie 1949. Hon dödades 1951 och hade då lämnat 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 6 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 37 avkomlingar, varav 18 såldes till remonter och endast 6 (!) behölls till avelsston, vilket allvarligt påverkat familjens utveckling och fortbestånd. Den mest betydelsefulla av döttrarna blev Ancea 5000 f 1946 e Salvator (se nedan). Se foto av Sibylla.

Urcea (se ovan) förblev på Lillås t o m 1949, då hon såldes till Nils Persson, Ågerups gård, Bläntarp, där hon förblev till sin död 1954. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Ucea 5421 f 1949 e Salvator (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

       Sibylla 2569 f 1932 e Sixtus

 Ancea (se ovan) behölls av Folke Lillås till 1967, då hon dödades. Hon var ett kraftigt sto med god framåtanda, gott lynne och goda rörelser, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris på lantbruksmötet i Husie 1949 och fick Statens förärvningspremie 1958. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto), 3 direkt blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Ouvertyr 397 f 1957 e Sorrento, tillhörde Flyinge, dödad 1970, fader till 45 stambokförda ston och 19 remonter och/eller ackordshästar.

De fyra döttrarna ha tillsammans hittills lämnat två avelsston, varav det ena stambokförs.

Ucea (se ovan) behölls också på Lillås till 1959, då hon dödades. Hon lämnade endast 3 levande avkomlingar, av vilka Orkidee 6222 f 1958 e Polarstern hittills lämnat 2 stambokförda döttrar, hopparen i lätt klass Jaguar f 1965 e Jarramas och dressyrhästen i svår klass Ming f 1967 likaledes e Jarramas.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Argus och Ouvertyr.

I tävlingshänseende har familjen bidragit med 9 pristagare, varav 2 i svår klass, nämligen förutom den redan nämnde Ming också dressyrhästen Mikene f 1959 e Polarstern u Sibyllas dotter May Flower 4579 e Salvator.

Av familjens 41 medlemmar finns för närvarande endast 9 i tjänst och det finns vissa risker för att familjen skall försvinna.

FAMILJ 17 – NANA

Familj 17 – Nana-familjen – härstammar från det skånska stoet Nana 1109 RÄ III f 1904 e Nabob u Molla e Paulex, vilket föddes hos Mathis Månsson, Kjells Nöbbelöv, Teckomatorp, men som vid 3 års ålder såldes till Emanuel Johansson, Årsvik, Degerhamn, varigenom familjen kom att bli öländsk. Enligt beskrivning var hon inte särskilt ädel och hade ett utpräglat hjuligt bakbensställ. Genom parning med Fleuron xx, Jorus och Siegerman lämnade hon och hennes avkomlingar emellertid goda och korrekta hästar, och dessa tre hingstar ha verkat välgörande på den från början ganska enkla stammen med sannolikt Virkeblod i ådrorna åtminstone genom Paulex. Hodder Stjernswärd säger, att de individer han haft att bedöma ha haft ett kraftigt skelett och långa linjer som utmärkande drag.

Nana förblev på Årsvik till sin död 1928 och lämnade 12 avkomlingar. Hon gick gall 4 gånger och dessutom saknas stamboksuppgifter för 3 år. Av avkomlingarna såldes 3 till remonter, 2 privat och 3 blevo stambokförda ston, av vilka endast äldsta dottern Flora 122 RÄ III f 1911 e Fleuron xx kom att bli av betydelse för familjen.

Flora förvärvades av John Olsson, Ölands Smedby och förblev hos ho­nom till 1932, då hon togs ur aveln. Hon var liksom modern premierad A och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Josta 1076 RÄ III f 1917 e Jorus och Miranda 2446 f 1925 e Corsänger.

Josta såldes till Arvid Danielsson, Mörbylilla, Ventlinge, hos vil­ken hon förblev till 1935, då hon dog vid fölningen. Hon var premierad A och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Sabina 1571 PÄa f 1924 e Siegerman (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Miranda, som var premierad AB, förvärvades av Nils Bengtsson, Backagården, Skåne-Ask, en välkänd uppfödare hos vilken hon förblev till 1943, då hon dödades. Hodder Stjernswärd lär ha sagt om henne, att hon ”inte var vacker, men att hon lämnade bra föl”. Hon var stor och kraftig och hade en härlig framåtanda. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston. Corsängers hoppanlag slog igenom, och 2 av döttrarna blevo pristagare i medelsvår hoppning. Av döttrarna blevo det endast Mina 3801 f 1940 och Mirana 4171 f 1942 båda e Nagel (se nedan), som blev av betydelse för familjens utveckling.

Sabina (se ovan) förvärvades först av den framstående uppfödaren Bernhard Wilner, Möllstorp, Färjestader och kom senare till den inte mindre kände Thorsten Ahlqvist, Algutsrum. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1946 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 5 blevo stambokförda ston, vilka dock endast producerade 4 stambokförda ston, som i sin tur endast lämnade 2 stambokförda döttrar, varför Sabinas insats för familjens utveckling måste betraktas som blygsam.

Mina (se ovan), som förblev på Backagården, var ett gladlynt sto med bra steg och god rytm. Hon var premierad A, erövrade 2. pris i grupp vid lantbruksmötet i Helsingborg 1943 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 till Statspolisen och 1 blev stambokfört sto, Mimmi 5780 f 1949 e Novarro (se nedan), som kom att spela en betydande roll för familjen.


Mimmi 5780 f 1949 e Novarro

Mirana (se ovan) förvärvades av Gösta Hansson, Wällufs bostad, Påarp, hos vilken hon lämnade 6 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Miss Reval 5326 f 1948 e Reval (se nedan), som skulle komma att lämna ett gott handtag till familjens fortbestånd.

Mimmi (se ovan) var ett ganska litet sto men med vilja och framåtanda. Hon förblev till 1968 på Backagården, varefter Nils Bengtssons dotter Gunnel Christersson, Kastberga gård, Eslöv övertog henne. Hon var ett förstklassigt avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom och fick Statens förärvningspremie 1965. Hon dog 1974 och hade då lämnat 14 avkomlingar, av vilka 5 såldes till avelsston till Schweiz. Ett av dessa, Mitza, lämnade med Gaspari ett hingstföl, som nu är stambeskällare och ägs av schweiziska staten. Av hennes övriga avkomlingar har 1 gått till stamdraghäst till Ridskolan, 1 sålts till ridhäst (Pondus f 1966 e Pompe, pristagare i svår hoppning) och 3 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, varav Miranda III 6480 f 1960 e Heimdal hittills lämnat 9 avkomlingar, varav 4 stambokförda ston.


Pondus f 1966 e Pompe

Miss Reval (se ovan), som förvärvades av Gunnar Olsson, Ättekulla, Ramlösa brunn, lämnade endast 3 avkomlingar, innan hon dödades 1957, men en av dessa var dottern Solett 6227 f 1954 e Salvator, som fram till 1972 lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Familjen har inga hingstar.

Tävlingsmässigt sett har familjen bidragit med tolv pristagare, varav 2 i svår klass, nämligen förutom ovannämnde Pondus också fälttävlanshästen Saab f 1947 e Samos u Sabinas dotter Maiken 2611 e Bandar. Anlagen för hoppning och fälttävlan ha varit de dominerande.

Av familjens sammanlagt 44 medlemmar är 17 alltjämt i tjänst, varför det i varje fall för närvarande synes väl förspänt för familjens fortbestånd.

FAMILJ 18 – TUGENDFREUDE

Familj 18 – Tugendfreude-familjen – är en intressant Widtsköflefamilj, ur vilken kommit inte bara goda avelsston och pristagare utan också framstående beskällare. Den härstammar från det ostpreussiska stoet Tugendfreude 642 f 1905 e Mars I u Tugend Ostpr.St.B.Suppl.B 1904 – 1905 nr 6601 e Tugendbund – Condor – Elimar – Trick, vilket importerades som årsföl till Widtsköfle. Hon hade en förstklassig härstamning. Fadern Mars I var fallen e huvudbeskällaren på Trakehnen, Venezuela, och modern tillhörde en välkänd ostpreussisk stofamilj.

Tugendfreude var ett 158 cm högt, ramsvart, harmoniskt sto med stor fruktsamhet. Hon var premierad A och verkade på Widtsköfle i varje fall fram till 1924, efter vilket år uppgifter om henne saknas, och lämnade enligt tillgängliga stamboksuppgifter 12 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 till arbetshäst och 7 blevo stambokförda ston, varav de 6 äldsta vore fallna e den framstående ostpreussiske hingsten Corvettino. Av döttrarna blevo det de båda Corvettino-ättlingarna Tunika 1292 f 1912 och Tasmania 1293 f 1913 liksom yngsta dottern Thebe 1899 f 1920 e Faveur, som kom att svara för familjens fortbestånd.

Tunika förblev på Widtsköfle till 1933, då hon dog 21 år gammal. Hon var premierad A men hade vid sin död endast lämnat 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 2 blevo stambokförda ston, varav endast det mycket framstående stoet Pärla 2188 f 1925 e Attino (se nedan) lämnade stambokförd avkomma, och 1 beskällare, nämligen den utomordentligt gode och alltför tidigt bortgångne

Ingiald 107 f 1930 e Avepal, tillhörde Strömsholm, dödad 1940, fader till 16 stambokförda ston och 82 remonter och/eller ackordshästar.

Tasmania, som var ett alltigenom mycket tilltalande sto, var liksom helsystern premierad A och behölls likaledes på Widtsköfle till sin död 1936 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, Homona 1467 RÄ III f 1922 e Hojobar, Tasmania II 2869 f 1933 e Humanist och Tamarisk 3345 f 1936 e Ruster (se nedan), och 1 beskällare, som skulle bli en av våra bästa förärvare, nämligen

Eros f 1926 e Attino, tillhörde Flyinge, överflyttad 1934 till Ströms­holm, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1946, dödad 1946, fader till hingstarna Ergo (5) 323 f 1947 u Kajsa 3181 e Kantat, Korsar 137 f 1932 u Mary Gold 2068 e Ruster, Likör (21) 149 f 1933 u Giletta 2135 e Holofernes, Niger (36) 177 f 1935 u Amuratha 2126 e Amos, Ontario (20) 183 f 1936 u Corry 1075 RÄ III e Corsänger, Universal 250 f 1941 u Allicia 2361 e Alterhof IV och Universum (39) 251 f 1941 u Ursi 2581 e Umsturz, 77 stambokförda ston och ett tyvärr okänt, men säkert mycket stort antal remonter och/eller ackordshästar. På hans meritlista står också 25 pristagare, varav fem i svår klass, bland annat Hans Helge Rasmussens storhoppare Lotura och Gehnäll Perssons olympiske dressyrhäst Knaust. Eros ärvde ej sin storlek efter modern Tasmania, som visserligen hade en mankhöjd av 160 cm, utan hellre av farfadern Feehtmeister, som höll ett stångmått över manken på inte mindre än 174 cm.


Eros f 1926 e Attino

Thebe fick också bli kvar på Widtsköfle till 1942, då hon dödades. Hon var premierad A, men var inte särskilt framstående som avelssto, då hon kastade 5 gånger och gick gall 4 gånger. Hon lämnade därför endast 7 levande avkomlingar, av vilka 4 såldes som remonter och 2 blevo stambokförda ston. Dessa fick var sin stambokförd dotter, men dessa i sin tur lämnade ingen stambokförd avkomma.

Pärla (se ovan), som förvärvades av Karl Isaksson, Stänkryggen, var som tidigare nämnts ett mycket framstående avelssto. Hon var givetvis pre­mierad A, erhöll avelsdiplom och erövrade 1. pris och hederspris vid distriktslantbruksmötet i Malmö 1937. Hon dog 21 år gammal och hade då lämnat 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 6 blevo stambokförda ston, varav särskilt Tosca 2537 f 1930 e Avepal och Polkett 3145 f 1936 e Ruster (se nedan) blev av stor betydelse för familjens vidare utveckling och fortbestånd.

Homona (se ovan), som var premierad A, förvärvades av Carl von Horn, Follnäs, Ösmo, där hon enligt stambok RÄ III – under åren 1927 – 1929 lämnade 2 avkomlingar. Men i stambok I återfinns under uppgifterna om från Södermanlands län avgångna ston en uppgift, att hon – med Lars von Stockenström, Berga, Åkers styckebruk som ägare – 1936 lämnade en beskällare, nämligen

Osman 190 f 1936 e Dolman xx, tillhörde Lars von Stockenström, dödad 1957, fader till 3 stambokförda ston och 27 remonter och/eller ackordshästar.

Tasmania II (se ovan) förvärvades av Olof Nilsson, Veberöd nr 3 och förblev hos honom i varje fall fram till 1951, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon var premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 3 blevo avelsston, varav 2 stambokfördes, Romania 3843 f 1939 e Ruster och Colona 4807 f 1945 e Parboäng (se nedan).

Tamarisk (se ovan) förblev på Widtsköfle till sin död 1953. Hon var premierad A och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, som fått en dotterdotter stambokförd 1974, och en beskällare, nämligen

Arabesk 284 f 1943 e Pommery, tillhörde Flyinge, Statens förärvnings­premie 1955, dödad 1956, fader till 9 stambokförda ston och 39 remonter och/eller ackordshästar.

Tosca (se ovan), som föddes hos Karl Isaksson på Stänkryggen, förvärvades av Widtsköfle och förblev där till sin död 1953. Hon var ett utmärkt avelssto, premierades A, erövrade 1. pris och hederspris på rikslantbruksmötet 1946 och fick Statens förärvningspremie samma år. Hon läm­nade 17 avkomlingar, av vilka 8 såldes som remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav endast Toscanella 3685 f 1939 e Sonnensänger och Toscana II 5539 f 1950 e Anno (se nedan) lämnade döttrar, vilka i sin tur lämnade stambokförd avkomma, och 2 mycket goda beskällare, nämligen

Nagel 171 f 1935 e Humanist, tillhörde Flyinge, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1947, dödad 1954, fader till hingsten Santiago (33) 228 f 1939 u Cleo 2992 e Ebonit, 42 stambokförda ston och 152 remonter och/eller ackordshästar, och

Papaver 193 f 1937 e Humanist, tillhörde Strömsholm, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1952, dödad 1955, fader till hingstarna Infant (8) 361 f 1951 u Anita 4715 e Haffner och Ulmus 247 f 1941 u Singoalla 2072 e Sinbad, 35 stambokförda ston och 118 remonter och/eller ackordshästar.

En av Toscas remonter var pristagare i svår hoppning, nämligen Juanita II f 1949 e Vital.

Polkett (se ovan) tillhörde Sture Larsson, Bostället, Skartofta t o m 1943, AB Separator, Hamra gård, Tumba 1945 – 1947 och kom därefter till Henry Bengtsson, Tågra gård, Sövdeborg, hos vilken hon förblev till sin död 1961 vid 25 års ålder. Hon var premierad A, fick Statens förärv­ningspremie 1957 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, varav Pollige 4011 f 1941 e Gamäng (se nedan) är den enda, som hittills lämnat stambokförd avkomma.

Romania (se ovan) förblev hos Olof Nilsson till 1955, då hon dödades. Hon var premierad AB och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 2 blevo avelsston, Farina 4548 f 1944 e Parboäng och Jenny icke stambokförd f 1947 eller 1948 e Janus. Stambok XIV anger att båda årens stoföl e Janus dö­dats, vilket måste vara fel eftersom Jenny lämnade två stambokförda döttrar, vilka alltjämt är i tjänst.

Colona (se ovan) förvärvades av Carl Johan Jeppsson, nr 3, Veberöd och förblev där till sin död 1967. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1957 och lämnade 14 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter, 1 till Statspolisen och 2 blevo stambokförda ston, vilka alltjämt är i tjänst och som hittills producerat var sin stambokförd dotter.

Toscanella (se ovan) behölls på Widtsköfle, där hon lämnade 4 stambokförda ston i rad för att därefter gå gall likaledes 4 år i rad, varpå hon dödades 1950. Av döttrarna var det endast Thomazine 4878 f 1945 e Pommery (se nedan) som lämnade stambokförd avkomma.

Toscana II, som förvärvades av Hans Walter Persson, Möllerup, Skiv­arp, började sin avelsbana med att föda tvillingar e Heristal, vilka exporterades till Schweiz, födde så dottern Toscana III 5907 f 1955 e Universum (se nedan) men dog så året därpå.

Pollige (se ovan) förblev hos Sture Larsson till sin död 1954. Hon var premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 4 alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar.

Thomazine (se ovan) förblev på Widtsköfle till 1962, då hon såldes till ridhäst. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1958 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 2 ex­porterades till Schweiz), 2 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen den mycket gode

Sombrero 411 f 1960 e Varolio, tillhör Flyinge, fader hittills till hingstarna Anekdot (13) 438 f 1964 u Luxiana 5897 e Alcasar och Gourmand 493 f 1970 u Faiblesse 6745 e Jovial, exporterad till Schweiz 1973, 50 stambokförda ston och 30 remonter och/eller ackordshästar.

Toscana III (se ovan), som fortfarande är i tjänst på Möllerup, är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 9 avkomlingar, av vilka 2 sålts på export, 1 till Statspolisen och 3 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Utöver de tidigare nämnda hingstarna Arabesk, Eros, Ingiald, Nagel, Osman, Papaver och Sombrero höra ytterligare 2 till familjen, nämligen

Dorn 314 f 1946 e Largo u Pärlas äldsta dotter Toga 3347 e Humanist, tillhörde Strömsholm, överflyttad till Flyinge 1956, Statens förärvnings­premie 1957, dödad 1966, fader till hingsten Obelisk (20) 394 f 1957 u Concordia 3891 e Tröste Dich, 11 stambokförda ston och 51 remonter och/ eller ackordshästar, och

Fajans 326 f 1948 e Porjus u Pärlas näst äldsta dotter Topas 3426 e Humanist, tillhörde Flyinge, kastrerad 1951, fader till en remont.

I tävlingshänseende har familjen hävdat sig väl med 31 pristagare, varav 2 i svår klass, nämligen förutom den tidigare nämnda Juanita II också hopparen Lugano f 1952 e Locarno u Tamara 4927 e Lage. Anlagen för hoppning och fälttävlan ha varit de dominerande, och endast 5 av prista­garna är dressyrhästar.

Av familjens 76 medlemmar är 26 alltjämt i tjänst, vilket glädjande nog borgar för nya tillskott av goda tävlingshästar från denna goda familj.

FAMILJ 19 – LUTMILLA

Familj 19 – Lutmilla-familjen – kommer ifrån Veberöd och har som stammoder det ostpreussiska stoet Lutmilla 967 f 1906 e Vasco u Liese Ost.V. 2701 e Arkansas xx – Jupiter – Fortschritt u litauiskt sto, vilket i likhet med övriga ostpreussiska ston importerades som årsföl. Hon förvärvades av Mårten Persson, Veberöd och övertogs senare av sonen Per Mårtensson. Hon hade en högädel antavla med rapphingsten Vasco f 1894 i Szirgupönen e Hirtenknabe som fader och fullblodshingsten Arkansas xx, morfader till Corvettino, som morfader, och hon förärvde sig också mycket ädelt och ele­gant. Fruktsamheten har också gått i arv i familjen. En del avkomlingar ha varit en smula rakhasiga men många goda avelsston och remonter har kommit från familjen.

Lutmilla, som var premierad A och erövrade 1. pris i Malmö 1909, förblev hos Per Mårtensson i varje fall fram t o m 1927, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 5 blevo stambokförda ston, varav endast de 3 yngsta, Minka 2020 f 1921 e Niedrich, Misette 2111 f 1923 e Niedrich och Mia 2290 f 1925 e Ukas kom att bli av betydelse för familjens vidare utveckling. Rädslan och ovissheten inför framtiden föranledde uppfödarna att sälja huvuddelen av sin avkomma till remonter, vilket klart belyses av det förhållan­det att de 3 äldsta döttrarna tillsammans hade 23 avkomlingar, varav 17 ston, och att av dessa 23 såldes 15 till remonter medan endast 3 behölls för avelsbruk.

Minka var premierad A, erhöll avelsdiplom erövrade hederspris i Malmö 1924, Kronprinsens hederspris i Malmö 1925 och hederspris på Flyinge 1930, men trots detta beredde hon väl inte Per Mårtensson någon större glädje, ty efter att ha lämnat 5 avkomlingar gick hon gall 8 gånger och fick döda föl 2 gånger, varefter hon 1943 togs ur aveln. Av de 5 avkomlingarna såldes 1 till remont, 2 blevo stambokförda ston, varav endast Marry 2427 f 1928 e Ukas lämnade avkomma, som i sin tur lämnade stambokförd avkomma, och en beskällare, nämligen

Loke 152 f 1933 e Umsturz, tillhörde Flyinge, dödad 1940, fader till 2 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Misette 2111, som förvärvades av Johan Mårtensson, Särslöv, Djurslöv, var premierad AB, erövrade hederspriser i Malmö 1926 och 1927 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Misette 3304 f 1937 e Kokard (se nedan), som blev av betydelse för familjens fortbestånd.

Mia (se ovan) förvärvades av Widtsköfle, vilket får tas som bevis på hennes kvalitet. Hon bildade där den gren av familjen, som skulle komma att bli den livskraftigaste. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Miami 2908 f 1934 e Humanist (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Misette 3304, (se ovan) förblev hos Per Mårtensson t o m 1945, då hon förvärvades av Tryggve Wilhelmsson, Bjäresjö gård, Ystad, hos vilken hon förblev till sin död 1953. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och läm­nade 10 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto) och 2 direkt blevo stambokförda ston, varav Minea 5186 f 1947 e Varolio och Minetta 6148 f 1952 e Ernesto (se nedan) var de enda, som skulle komma att bidra till familjens vidare utveckling.

Miami (se ovan) förblev på Widtsköfle till 1952, då hon dödades. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1948 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Millan 4635 f 1944 e Largo (se nedan), som kom att bli av betydelse för fa­miljen, och en beskällare, nämligen

Allegro 280 f 1943 e Largo, tillhörde Flyinge, kastrerad 1947 utan stamboksangiven avkomma.

Minea (se ovan) förvärvades av Jan Arne Olsson, Sjörups boställe, Rynge. Hon var premierad B, erhöll 2. pris på hästutställningen i Malmö 1953 och lämnade 5 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 2 blevo stambokförda ston, vilka lämnat 2 i tjänst varande avelsston, varav 1 stambokförd.

Minetta (se ovan) såldes till Thure Olsson, Nävlinge, Vinslöv, hos vilken hon lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 förolyckades och 3 blevo fortfarande i tjänst varande stambokförda ston.

Millan (se ovan) tillhörde Gösta Gangborn, Ängshög, Gladsax t o m 1959, då hon såldes till Kjell Nilsson, Ängshög, Gladsax tillsammans med sitt föl. Hon var premierad A och lämnade 8 levande avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 förolyckades och 2 blevo stambokförda ston, vilka dock icke hittills lämnat någon stambokförd avkomma.

Utöver de tidigare nämnda hingstarna Allegro och Loke hör till fa­miljen också

Eko f 1926 e Ukas u Lutmillas dotter Milla 1270 e Rostrum, tillhörde Flyinge, död 1938, fader till 14 stambokförda ston och okänt antal re­monter och/eller ackordshästar.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig väl med 19 pristagare, varav 3 i svår klass, nämligen hopparna Kid I f 1950 e Varolio u Misette II 5053 e Parboäng, Grey Friar f 1956 e Immer u Mittsy 4806 e Largo och Hanso f 1964 e Herzog u Mii 6121 e Polarstern.

20 stycken i tjänst varande familjemedlemmar garanterar familjens fortbestånd.


Dag Nätterqvist på Grey Friar f 1956 e Immer

FAMILJ 20 – CAROLINA / CORRY

Familj 20 Carolina– eller Corry-familjen – har sitt namn efter Carolina 223 RÄ III f 1907 e Carolus u Bolinda e Oliphant – Granvan, som tillhörde de 80 avelsston, som under åren 1897 – 1914 inköptes till Kalmar län södra från Malmöhus och Kristianstads län. Hon blev därigenom stammoder för den näst största av Ölandsfamiljerna med 94 medlemmar, vilket placerar den på sjunde plats bland alla familjerna. Dess ädelhet och karaktär stammar från Carolus, tillhörig hingstföreningen ”Carol”, Torshög, Fjärdingslöv, fallen e Carrousel xx – Warren Hastings xx – Soliman – Spadassin xx – Cardinal, alltså en hingst med mycket fullblod bakom sig. Han tjänstgjorde i Skytts härad åren 1900 -1914.

Carolina, som var född hos M. Sörensen, Lundhög, förvärvades av T. Johansson, Ölands Skogsby och förblev hos honom i varje fall t o m 1924, efter vilket år upplysningar om henne saknas. Hon var premierad och läm­nade 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, varav endast Chardas 2170 RÄc e Kingwil och Corry 1075 RÄ III lämnade stambokförd avkomma, och en beskällare, nämligen

Romeo f 1916 e Corsänger, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1922 utan stamboksangiven avkomma.

Chardas, som var född 1914, såldes först som stamhäst till Smålands husarregemente och förvärvades senare av Arvid Aaby – Ericsson, Gåvetorp, Alvesta, där hon förblev till 1939, då hon dödades. Hon lämnade endast 3 levande avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Haffnia 3063 f 1935 e Haffner (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Corry , som föddes 1918 blev väl utan tvekan den ”verkliga” stam­modern för familjen, och Hodder Stjernswärd säger följande om henne: ”Under det att modern Carolina till typen var ett förädlat hannoveranskt sto, så hade Corry mera antagit vår svenska halvblodsmodell och var ett litet, förnöjsamt, lågt och välvt sto, som förärvt sig på ett märkvärdigt lik­formigt sätt”.

Eftersom fadern Corsänger spelat en så stor roll i den öländska hästaveln förtjänar han ett särskilt omnämnande, kanske alldeles särskilt därför, att han var en av de tyvärr alltför få Corvettino-ättlingar, som fick tillfälle att verka. Han var född på Widtsköfle u det ostpreuss­siska stoet Abasia 615 f 1902 e Minnesänger u Hetta Ostpr.St.B.B.IV 2004 e Adam – Empedocles – Thanatos och inköptes 1913 av staten till Flyinge men överflyttade redan följande år till Strömsholm och tillbragte alla sina utstationeringssäsonger på Öland, tills han på grund av obotlig hälta måste dödas 1923. Han var brun till färgen, 162 cm hög och stark men ej särskilt elegant. Han passade emellertid utmärkt till Ölandsstona. Alla Corsänger-hästar hade goda hoppanlag, vilket de bevisat genom segrar i ota­liga tävlingar, och hans värdefulla blod rann som väl var i många Ölandsston. Författaren hade själv glädjen att till tjänsthäst vid K 3 ha en utmärkt och genomärlig Corsänger-häst och har många glada minnen från hopp­ningar, terrängritter och fälttävlingar. Corsänger bästa stoavkomlingar förutom Corry voro Topsy (9) 1558 RÄa f 1924 u Sissy 255 RÄ III e Jorus och Daisy (14) 1586 RÄa f 1925 u Svarta 1073 RÄ III e Kattenau.

Corry förvärvades som föl av den framstående uppfödaren Bernhard Wilner, Möllstorp, Färjestaden hos vilken hon förblev till sin död 1942. Hon var givetvis premierad A, erhöll avelsdiplom, Avelsföreningens stora pris på utställningen i Algutsrum 1931, Konung Gustaf V:s hederspris och 1. pris och hederspris för familjegrupp på utställningen i Borghom 1938 och Kronprinsens hederspris och även 1. pris och hederspris för familjegrupp på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942. Hon lämnade 16 föl, av vilka 3 såldes till remonter, 10 (!) blevo stambokförda ston, vilka till­sammans lämnade 17 avelsston, varav 15 stambokfördes, och 2 beskällare, vilka dock av olika orsaker inte kom att användas så länge i aveln, näm­ligen

Ontario 183 f 1936 e Eros, tillhörde Flyinge, utslagen 1939 och såld till remont utan angiven avkomma, och

Prior 205 f 1937 e Haffner, tillhörde Flyinge, dödad 1943 utan stam­boksangiven avkomma.

Av Corrys döttrar kom Snelly 1569 RÄa f 1925 e Snällman, Corsica 2764 f 1933 e Sieger och Coulette 4295 f 1938 e Haffner att betyda mest för familjens utveckling.

Snelly förvärvades av den skicklige uppfödaren Thure Johansson, Mölls­torp, Färjestaden, hos vilken hon förblev till 1947, då hon dödades. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1946 och lämnade 15 avkomlingar, av vilka 9 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 3 blevo stambokförda ston, varav Florina 3890 f 1940 e Haffner (se nedan) blev den enda, som skulle få betydelse för familjen.

Corsica förvärvades av den framstående uppfödaren Arthus Jönsson, Barkestorps säteri, Smedby på inrådan av Wilhelm Franke, som vid den tidpunkten var premieringsnämndens ordförande, och förblev hos honom t o m 1939, då hon såldes till Gunnar Norberg, Skarup, Ronneby. Hon var premierad AB och erhöll avelsdiplom 1936 men måste på grund av sjukdom avlivas redan 1946. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 1 till vagnshäst och 1 blev stambokfört sto, Concordia 3891 f 1939 e Tröste Dich (se nedan), som skulle komma att bli familjens näst efter Corry mest fram­gångsrika avelssto.

Coulette såldes av Benhard Wilner till en av Skaraborgs läns mest intresserade uppfödare Wilhelm Klingspor på Råbäck, som tidigare förvär­vat Corrys dotterdotter Seba 3083 f 1934 e Sebastian u Snälla Miss 1886 RÄc e Snällman.  Coulette var premierad A och erhöll avelsdiplom, men blev väl inte riktigt, vad ägaren hade önskat sig. De första 4 åren gick hon gall, så följde 4 föl, innan hon gick gall för femte gången. 1951 fick hon så åter ett föl, men därpå gick hon gall de följande 3 åren, varpå hon dödades. Hon lämnade alltså endast 5 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 2 blevo avelsston, varav det ena stambokfördes, nämligen Comtesse 5583 f 1949 e Papaver (se nedan), vilken liksom Concordia skulle få stor betydelse för familjens vidare utveckling.

Florina (se ovan) behölls av Thure Johansson, men blev heller inte vad han hade väntat sig av Snellys dotter. Hon lämnade nämligen endast 3 levande avkomlingar och togs ur aveln 1950. Av avkomlingarna såldes 1 till remont och 1 blev stambokfört sto, det mycket framstående stoet Kickan 5233 f 1945 e Trust (se nedan).

Concordia (se ovan) förblev på Barkestorp till sin död 1966 vid 27 års ålder. Jag skall här tillåta mig att göra några utdrag ur ett brev om Concordia och hennes avkomlingar från Arthur Jönssons svärdotter Mari-Ann Barkevall, som tillsammans med sin man Håkan 1966 övertog aveln och flyttade till Öbbestorps gård, Ljungbyholm. Hon tecknar bilden på följande sätt: ”Detta sto Concordia skulle ju visa sig synnerligen framgångsrikt och till mycken glädje, inte endast ur prestationshänseende utan även som den familjemedlem hon var fram till sin död hösten 1966 drygt 27 år gammal Hon hade karaktär! Mycket livlig, men klok och snäll att sköta, framåt i ridning, födde sig själv och sina föl synnerligen väl, höll av­komman i tukt och förmaning och var in i det sista den givna ledaren för hästflocken. Ingen annan häst passerade någonsin före henne in genom stalldörren! Hodder Stjernswärds karaktäristik över Corry stämmer här slående… Egenskaper och typ har bibehållits, möjligen får man tänka bort ordet ”lilla”, och de unga ston, som är uttagna för att rekrytera inom familjen här på Öbbestorp, har även de erhållit de förnämsta priserna! Vi har ett ”fadersarv” att förvalta, vi är glada och tacksamma för detta!” Kan man säga det vackrare? Man förstår, att det inte är någon slump, att familjen Barkevall hör till de unga, framstående uppfödarna!

Concordia, som givetvis var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942 och 1. pris på rikslantbruksmötet i Stockholm 1946, vilket senare enligt Mari-Ann Barkevall, var det stoltaste ögonblicket i hästsammanhang, som svärfadern åtnjutit. Hon fick Statens förärvningspremie 1952 och lämnade inte mindre än 20 avkomlingar, av vilka 9 såldes som remonter (varav 6 expor­terades till Schweiz), 3 exporterades till Norge (varav 1 deltog i dressyr på Ryttarolympiaden i Stockholm och 1 tagit pris i svår dressyr i Aachen), 5 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Obelisk 394 f 1957 e Dorn, tillhörde Flyinge, dödad 1966, fader till 35 stambokförda ston och 33 remonter och/eller ackordshästar.

Av Concordias 5 döttrar är 3 alltjämt i tjänst på Öbbestorp medan 2 sålts till andra uppfödare. Mari-Ann Barkevalls uppgift här ovan om de unga stonas förnäma priser hänför sig till Concordias dotterdöttrar Carmona 8781 f 1969 e Pompe – bästa 3-årssto på Elmia 1972 – och Convallaria f 1970 e Idealist, som blev bästa 3-årssto på Elmia 1973.


Concordia 3891 f 1939 e Tröste Dich

Comtesse (se ovan) förblev på Råbäck t o m 1959, då hon förvärvades av en annan av Skaraborgs läns framstående representanter på den varmblodiga avelns område, Holger Essgärde, Backgården, Axvall. Hon var pre­mierad A, erhöll avelsdiplom, fick hederspris på lantbruksmötet i Skara 1957 och lämnade, innan hon dog 1965, 9 avkomlingar, av vilka 2 såldes till ridhästar (varav 1 senare blev avelssto) och 4 direkt blevo stambokförda ston, varav Cojette 5865 f 1954 e Clubman Jr xx, Cherie 6181 f 1957 e Tokajer, Carolina 8191 f 1958 e Varolio ( f d remont) och Musette 6841 f 1961 e Jarramas (se nedan) hittills visat sig vara de bästa.

Kickan (se ovan) förblev hos Thure Johansson t o m 1956, då hon förvärvades av Adolf Wilner, Möllstorp, Färjestaden, hos vilken hon förblev till 1965, då hon dödades av en nyinköpt valack. Hon dog av hjärtslag i sin spilta och var dräktig med sitt femtonde föl. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1961 och lämnade 12 levande avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst och 4 blevo stambokförda ston, varav Jawohlita 6794 f 1961 hittills lämnat 4 stambokförda döttrar.

Cojette (se ovan) förvärvades av Albert Segerström, Lovene kvarn, Lidköping, som 1961 sålde henne till Bertil Månsson, Hörby för att 1970 köpa tillbaka henne. Hon är diplomerad A, har fått avelsdiplom, erövrade hederspris på lantbruksmötet i Skara 1957 och har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka endast Carmen-Cita 6288 f 1958 e Varolio (se nedan) lämnat stambokförd avkomma.

Cherie (se ovan) såldes till Gustav Johansson, Karl-Andersgården, Grästorp, hos vilken hon förblev till sin död 1968. Hon var premierad A men lämnade endast 5 avkomlingar, av vilka 2 blevo stambokförda ston, Corry 7651 f 1965 och Fatima 7932 f 1966 båda e Kaifas (se nedan).

Carolina (se ovan), som följde med, då Holger Essgärde köpte modern Comtesse, förblev på Backgården till 1964, då hon såldes till Einar Carlsson i Skene som tävlingshäst till sonen Leif Holgersson. Hon tävlade med framgång under sin duktige ryttare ända upp i svår klass under åren 1963 -1967, men tyckte sedan – precis som Ajax tyckte en gång – att det kunde vara färdighoppat och sattes då in i aveln. 1969 gick hon gall, men 1970 födde hon dottern Juvelin e Jovial, som är en av våra mera lovande hoppehästar. 1972 förvärvades hon av Ingrid Elmlund, Hunnestads prästgård, Varberg, där hon hittills lämnat 3 avkomlingar, av vilka 1 är det icke stambokförda stoet Jacvelin f 1972 e Jovial, som 1976 lämnat 1 stoföl e Nepal, 1 är en 3-årshingst e Brabant och 1 ett stoföl e Gaston, som placerats på 4. plats vid årets premiering. Jag låter här Ingrid Elmlund själv berätta om Carolina: ”Jag har verkligen fått erfara sanningen i vad Einar Carlsson sade till mig, då jag köpte henne, ”Vinner Du hennes tillgivenhet har Du i henne en vän så länge hon lever!”. Dessutom har hon en enorm viljestyrka och det hon vill genomföra genomför hon också… Hon är mycket majestä­tisk och för sig med värdighet. Hon är en dam! I aveln har hon redan do­kumenterat sig som en god förärvare, både vad det gäller prestation på tävlingsbanan och exteriör… Två andra krav, som man måste ha på sina avelsston, uppfyller Carolina också. Hon är mycket lätt att få dräk­tig, och hon föder sina föl väl. Hon är helt förtjusande som mor – det formligen strålar om henne av moderskärlek och modersstolthet. Jag ser det som en stor förmån att få arbeta med sådant avelsmaterial, eftersom det är så oerhört stimulerande. Främst beror det på den fina kontakt Carolina är kapabel att ge, men också att jag får vara med och ta emot hennes fina föl. De har hittills bara blivit bättre och bättre. Med spänning ser man fram emot den dag, då Carolina kommer att ha mer än ett ”barn” på täv­lingsbanan. Kanske är det inte alltför förmätet att hoppas, att Einar Carlsson skall få rätt i den förmodan, han sist vi talades vid uttryckte så: ”När den inkorrekta Juvelin går så bra, kan man väl ifrågasätta, om de som är korrekta inte skall kunna gå ännu bättre!” Ske alltså! Det är mitt hopp!”

Musette (se ovan) förvärvades av Karl Hjalmarsson, Skarpås, Vartofta, hos vilken hon alltjämt är i tjänst. Hon har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 2 sålts till ridhästar till Norge, 2 till ridhästar i Sverige, varav Exellent f 1965 e Harras placerade sig på 2. plats i JSM i hoppning, och 1 blev avelssto, Carina f 1967 e Trumf, som ägaren behållit, men som ännu inte stambokförs.

Carmen-Cita (se ovan) såldes till Assar Lissborg, Vargön och är fortfarande i tjänst hos honom. Hon är premierad A och har hittills lämnat 8 avkomlingar, av vilka 3 sålts till ridhästar och 3 blivit alltjämt i verksamhet varande stambokförda ston, varav Camilla 7063 f 1962 e Jarramas hittills lämnat 1 stambokförd dotter.

Corry (se ovan) förvärvades av Bo Mowitz, Anereds gård, Trollhättan och är fortfarande i tjänst hos honom. Hon fölade som 4-åring och tävlade därefter fram till 1971, då hon skadades svårt under en tävling. Hon skulle föras till slakt, då veterinär Lars-Erik Magnusson slog larm om hennes stora avelsvärde. I samråd med ägarinnan Lillemor Mowitz köpte veterinär Magnusson som skött henne under hennes vistelse på kliniken, henne av försäkringsbolaget, och hon har hittills lämnat 4 föl.

Fatima (se ovan), som är premierad A, såldes till Lisbeth Malm, Grästorp, hos vilken hon hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 blivit stambokfört sto, Cinderella 9935 f 1970 e Portos.

Utöver de tidigare nämnda hingstarna Obelisk, Ontario, Prior och Romeo hör ytterligare 2 beskällare till familjen, nämligen

Hickory f 1972 e Herzog u Ilka DH 666 e Immer u Niagara 3708 e Nigro, importerad från Danmark 1975 av och tillhör Anders Jacobsson, Borås, sta­tionerad 1976 på Flyinge, och

Råbäck 221 f 1938 e Yngve u Saba 3083 e Sebastian, tillhörde Ströms­holm, kastrerad och såld till remont till K 4 utan stamboksangiven avkomma.

I tävlingshänseende har familjen hävdat sig väl med 42 pristagare, varav 4 i svår klass. Av dessa är Carolina 8191 redan nämnd, och de övriga är hopparna Kurir f 1964 e Harras och Rassel f 1936 e Eros samt William Hamiltons förstklassiga dressyrhäst Delicado f 1949 e Salvator u Signorita 3568 e Haffner. Såsom väl framgått av vad här ovan omförmälts ha hoppan­lagen varit de dominerande, och Delicado, vars fotografi återfinns på nästa sida, får väl sägas vara det lysande undantaget, som bekräftar regeln.


Ryttmästare William Hamilton på Delicado f 1949 e Salvator i Aachen 1958

Av familjens 94 medlemmar är 46 alltjämt i tjänst, varför dels familjens fortbestånd är tryggad for lång tid framöver, dels också det finns full anledning att hoppas på många nya och goda tävlingshästar från denna goda familj.

Stofamilj 21-25 - CLEO, BJÖRNSTORP, OLIVELUGN, ZOLLA & TONNY
FAMILJ 21 – CLEO

Familj 21 – Cleo-familjen – härstammar från det hannoveranska stoet Cleo 856 f 1908 e Colorado (Beberbeek) u Witte e Weissenburg – Pathfinder xx – Schwarxwald – Y. Mambrino, vilket som föl importerades av Hannoveranska Fölbolaget” och inköptes av Arvid Nilsson, Köpinge, Ramlösa brunn, hos vilken hon förblev till 1916, då hon såldes till Fritz von Horn, Mariebo, Örkelljunga, som i sin tur 1920 sålde henne till godsägare Gösta Liedberg, Altskog, Högestad. Cleos fader, Beberbeckhingsten Colorado, var fallen e Optimus, en hingst som spelat en mycket stor roll i såväl den tyska som den svenska varmblodsaveln, undan ett mycket förnämligt sto, Ceder, vars urmoder var angloarab. Colorado fick efter hand ett så högt anseende i Hanno­ver, att avelsledningen där till och med uppmanade uppfödarna att inte sälja några avkomlingar efter honom. Sverige lyckades emellertid komma över ett antal stoföl, vilka så gott som undantagslöst varit mycket värdefulla för vår avel.

Cleo var enligt Hodder Stjernswärd ”ett mycket ädelt sto med ett gott skelett, en mycket bra bog med lång, väl utvecklad manke och harmoniskt benat”. Hon var premierad A, erövrade 1. pris vid lantbruksmötet i Malmö 1917 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka Giletta 2135 f 1920 e Brodda-hingsten Holofernes skulle komma att bli den egentliga stammodern för familjen.

Giletta, som var ett skimmelsto, såldes först till remont till Kronprinsens husarer, varifrån hon genom Remonteringsstyrelsens förmedling 1927 togs ut till avelssto och såldes till den kände uppfödaren Lars Nilsson, Vombs södergård, Veberöd, hos vilken hon förblev till sin död 1939. Hon var premierad A, erövrade 1. pris och hederspris för familj vid distriktslantbruksmötet i Malmö 1937 och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 4 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen skimmelhingsten

Likör 149 f 1933 e Eros, tillhörde Flyinge, dödad 1946, fader till hingsten Regulator (5) 211 f 1938 u Triessa 2074 e Tribun, 15 stambokförda ston och 50 remonter och/eller ackordshästar.

Av Gilettas 4 döttrar, vilka tillsammans lämnade 12 stambokförda ston, blevo Ulla 2424 f 1930 e Ukas och Giletta II 3636 f 1939 e Ruster de enda, som skulle verksamt bidra till familjens fortbestånd.

Ulla, som förblev hos Lars Nilsson till sin död 1952, var kanske familjens mest framstående avelssto. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1948 och lämnade 16 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 1 till ridhäst, 1 exporterades till Finland och 6 blevo stambokförda ston, av vilka tvillingarna Humania 3463 och Ulania 3464 f 1938 (se nedan) vore de enda, som skulle komma att bidra till familjens utveckling. Ulla är det enda sto, som jag träffat på i min utredning, som lämnat 3 föl samma år i det att Mentania 3867 e Mentor också föddes 1938! 3 av Ullas remonter blevo pristagare i medelsvår klass dressyr respektive hoppning.

Giletta II (se ovan) förblev hos Lars Nilsson t o m 1944 och såldes till Anders Mårde, Vombs Norregård, där hon stannade till 1948, då hon såldes vidare till Wille Persson, Villbo, Svenstorp. Där förblev hon emellertid endast 1 år och kom via 4 år hos den kände uppfödaren Otto Wennström, Vemmerlövsgården, Skånes Vemmerlöv till sist till Sten Nilsson, Brandstadholm, Vollsjö. Hon var premierad A och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto) och 1 direkt stambokfört sto. Den f d remonten, Indra 6014 f 1951 e Cordova, lämnade 2 alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar.

Humania och Ulania förvärvades av Axel Persson, Almarkaröd, Hörby, och om hur det gick till berättar här hans son, docent Ove Persson:

”Det hela började våren 1941, när jag satt i min lilla studentlya och med måttlig framgång försökte koncentrera mig på tentamensläsning i biologi. Jag kopplade av en stund med Turgenjevs novellsamling ”En jägares dagbok”, där jag just fördjupat mig i en berättelse om en man, som ägt och för­lorat en häst, som betydde mer än någonting annat i livet för honom. Då knackade det plötsligt på fönstret och utanför stod min far, som cyklat de fyra milen från Almarkaröd till Lund. Han frågade om jag ville följa med till ett remontuppköp i Veberöd, och han behövde verkligen inte fråga mer än en gång, så vi cyklade iväg till Veberöd, där man bl. a visade de redan då i uppfödarkretsar kända tvillingdöttrarna efter Humanist – Humania och Ulania – och både min far och jag blev stormförtjusta i de små, högädla märrarna. När de så inte blevo godkända till remonter på grund av att deras exakt lika mankhöjd var någon centimeter under det stadgade måttet köpte far dem av Lars Nilsson, som gav oss allvarliga och välmenta förmaningar att vara aktsamma om dem, då de var sent utvecklade och ansågs vara ömtåliga (senare skulle det dock visa sig, att de var väl så tuffa!). Bl. a fick vi lova att inte rida eller köra dem för tidigt, och det löftet höll vi.

De var inte enäggstvillingar och följaktligen inte genetiskt lika, men trots detta var de bortsett från olikheterna i färg och temperament mycket lika varandra till exteriören. De var torra, korrekta, gracila utan att vara klena och hade eleganta rörelser och fin hållning. Båda, men kanske i synnerhet Ulania, hade visst tycke av oriental. Humania var brun men Ulania skimmel, vilket på den tiden var ganska ovanligt i Sverige. Båda tvillingarna var livaktiga, men Ulania var direkt sprallig dock utan att någonsin vara elak eller oregerlig. Humania blev under sina sista år något envis och lynnig, och om hon fick en ryttare, som hon ansåg sig kunna rå på, så försökte hon utnyttja detta – och lyckades också ibland med det!


Anm. Ovanstående foto, som är det enda existerande av tvillingarna, är fotograferat ur en bok”Vi och våra hästar”, som gavs ut i Sundsvall 1947.

Båda var otroligt hårda, sega och säkra på foten och skulle sanno­likt ha hävdat sig väl i terrängtävlingar, men tyvärr blev det aldrig något av med tävlandet, ty det var långt mellan Almarkaröd och Ringsjöortens Ryttarförening, och Hörbyortens Ryttarförening kom till långt senare, och dessutom användes ju båda stona till avel. De lämnade ganska många avkomlingar, och Humania, som var tursammast i aveln, erhöll Avelsföreningens hedersplakett. En avkomling till Ulania, som på grund av ett ärr på höger bak (vilket senare försvann nästan helt) inte blev godkänt till remont, såldes till en cirkus, där han uppträdde solo i frihetsdressyr under namnet ”det ungerska fullblodet Boy”, och hans tränare, en Mr. Steffins, yttrade om honom att han var ”a marvellous horse, extremely intelligent”.

Ulania blev ”min” häst. Ganska tidigt bleknade hennes skimmelfärg så att hon blev nästan vit. I mitt minne kvarstår hon som ”min ungdoms vita sagohäst”, och vi upplevde otaliga lyckliga dagar av lekfullt kamratskap och djupt samförstånd.

För närvarande har jag i min ägo 2 ättlingar efter Ulania i rätt nedstigande led. Det är Iris 8046 f 1964 e Immer och Cinderella ännu ej stambokförd f 1968 e Urbino. Båda är goda hästar, som alltid fått goda vitsord vid premieringarna, men innerst inne tycker jag nog att ingen kan mäta sig med sin stammoder Ulania, min ungdoms vita sagohäst!”

Humania förblev på Almarkaröd till sin död 1956. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 4 blevo stambokförda ston, av vilka Pia 6113 f 1953 och Nirana 7155 f 1954 båda e Niger lämnade var sin stambokförda alltjämt i tjänst varande dotter, och en beskällare, nämligen

Jordan 368 f 1952 e Niger, tillhörde Flyinge, dödad 1956 utan stamboksangiven avkomma.

Ulania blev också kvar på Almarkaröd till dess hon på grund av kro­nisk hälta på veterinärens inrådan dödades 1953. Ove Persson har berättat att tvillingsystern Humania blev så illa berörd av systerns död, att det tog nästan ett helt år ”innan hon blev häst igen” Hon var, som Ove Persson här ovan berättat, inte lika tursam i aveln som systern och lämnade endast 5 avkomlingar, av vilka dottern Loreley 4835 f 1943 e Largo lämnat en alltjämt i tjänst varande stambokförd dotter, vilken i sin tur har hittills lämnat 2 stambokförda döttrar.

De tidigare nämnda hingstarna Jordan och Likör är familjens enda.

Tävlingsmässigt har familjen bidragit med 13 pristagare, varav dock ingen i svår klass. 11 av pristagarna är hoppare och 2 dressyrhästar,

Av familjens 38 medlemmar är 7 för närvarande i tjänst, samtliga dock hittills utan stambokförd avkomma, varför familjen tillsvidare måste anses befinna sig i farozonen.

FAMILJ 22 – BJÖRNSTORP

Familj 22 – Björnstorps-familjen – har sin upprinnelse i ett av de verkligt stora avelsdistrikten, nämligen Harjagers härad, vars befolkning har en gammal, kvalificerad hästkultur (se familj 5). Det tidigast stambokförda stoet i familjen var Iduna 1159 f 1911 e Illinois u Kari e Camillo – Excelsior.

Iduna, som var premierad A, föddes hos Anders Svensson, Björnstorp, Dösjöbro och övertogs vid hans frånfälle av hans hustru Anna. Stamboksupp­gifter saknas för åren 1935 – 1938, då Iduna dog och hade då lämnat 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 5 blevo stambokförda ston, varav Adina 1828 f 1918 e Avepal och Kickan 2540 e Kyffhäuser blevo de mest betydelsefulla för familjens utveckling.

Adina förblev hos Anna Svensson till sin död 1937. Hon var premierad AB och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, Aldine 2364 f 1929 e Alderath, Kalla 2489 f 1931 e Kyffhäuser och Kyra 2975 f 1935 e Kyffhäuser (se nedan), vilka alla bidrog till familjens vidare utveckling,

Kickan förvärvades av Axel O. Grahm, Karlaby gård, Gyllebo och förblev hos honom till 1951, då hon dödades. Hon var ett framstående avelssto, premierad A, fick avelsdiplom, erövrade 1. pris på lantbruksmötet i Ystad 1936 och 2. pris i distriktslantbruksmötet i Malmö 1937 och fick Statens förärvningspremie 1948. Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav Kalla 3183 f 1936 e Garant lämnade 2 stambokförda döttrar, vilka dock i sin tur inte fick någon stambokförd avkomma.

Aldine (se ovan) förvärvades av den kände uppfödaren Gunnar Andersson, Bostället, Kyrkheddinge och förblev hos honom till sin död 1951. Hon var premierad A, erövrade 2. pris vid lantbruksmötet i Lund 1945, fick Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 16 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz) och 6 blevo stambokförda ston, varav Cloudia 2702 f 1933 e Cloudbank xx, och Adine 5502 f 1950 e Magnet Kyff (se nedan) blevo de enda, som skulle komma att bidra till familjens fortbestånd.

Kalla 2489 (se ovan) förblev hos Anna Svensson t o m 1944, då hon såldes till Jöns A. Johansson, Björnstorp, hos vilken hon förblev i varje fall fram till 1952, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1949 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 till Statspolisen, 2 till ridhästar och 2 blevo avelsston, Lussi 3849 f 1940 e Lux och Solna, ej stambokförd, f 1949 e Sapeur (se nedan).

Kyra (se ovan) förvärvades av J.A. Arvidsson, Hög, Västanhög och förblev hos honom till sin död 1953. Hon var liksom modern premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1950 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 5 blevo avelsston, varav 4 stambokfördes. Endast 2 av döttrarna lämnade stambokförd avkomma, nämligen Ky 4566 f 1943 e Lux och Kyra II 4796 f 1944 e Pansar (se nedan).

Cloudia (se ovan) såldes till Nils Jönsson, nr 22, Veberöd, hos vil­ken hon stannade t o m 1939, då hon förvärvades av Ernst Pehrssons sterb­hus, Stenby gård, Tomelilla. Hon dödades 1946 och hade då lämnat 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, vilka dock icke lämnade någon stambokförd avkomma. En av hennes avkomlingar var den gode dressyr-hästen Åskmolnet f 1943 e Janus.

Adine (se ovan), som av okänd anledning dödades vid 7 års ålder, tillhörde först Allan Hansson, Alfåkra, Rinkaby och därefter Carl Persson, Horna nr 5, Åhus. Hon lämnade endast 3 avkomlingar, av vilka 2 blevo stambokförda ston, vilka i sin tur lämnade 2 alltjämt i tjänst varande avelsston.

Lussi (se ovan) tillhörde Alfred Olsson, Kullagården, Norrvidinge t o m 1951 och därefter hans son Gunnar också på Kullagården. Hon var premierad A och lämnade fram till 1957, då hon dog, 11 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 1 blev stambokfört sto, Flickan 5059 f 1944 e Sapeur, som lämnade 2 avelsston, vilka i sin tur lämnat alltjämt tjänstgörande döttrar. Den till ridhäst sålda avkomlingen var den gode dressyrhästen Gold King f 1945 e Sapeur.

Solna (se ovan) stambokfördes ej, varför några detaljuppgifter om henne icke gått att uppbringa. Enligt stambok XXII, avd III ”Uppgifter beträffande avkomlingar till avgångna ston” lämnade hon dock hos Christina Assarsson, Färingehus, Fjälkinge dottern Rosita Nova f 1954 e Novarro (se nedan).

Ky (se ovan), som såldes till Hans E. Jeppsson, nr 8, Barsebäck, var ett förstklassigt avelssto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, er­övrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945, 3. pris enskilt och 1. pris i grupp på rikslantbruksmötet 1946 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Fokky 6106 f 1957 e Fokker, som emellertid icke lämnade någon stambokförd avkomma.

Kyra II (se ovan) tillhörde Stig Grönvall, Sperlinge gård, Hittarp t o m 1953 och kom därefter till Ingeborg Hamilton, Hjelmsäter, Råbäck. Under åren 1954-1957 tävlade hon med pris i lättare hoppning som bästa resultat och sattes därefter åter in i aveln. Hon blev 25 år gammal och premierade A, fick hederspris på lantbruksmötet i Skara 1957, Statens förärvningspremie 1964 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 till ridhäst och 4 blevo avelsston, varav 2 stambokfördes.

Rosita Nova (se ovan) tillhörde som ovan nämnts Christina Assarsson, hos vilken hon dog redan som 4-åring efter att ha lämnat en dotter, Cherie 6803 f 1958 e Kathal, som i sin tur hittills lämnat 2 alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, Malou 7925 f 1966 e Polarstern och Mon Amie 9474 f 1970 e Ouvertyr.

Familjen har inga hingstar.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig väl med 24 pristagare, varav 2 i svår klass, nämligen de ovannämnda Åskmolnet och Gold King. De flesta pristagarna återfinnas eljest på hoppnings- och fälttävlanssidan.

Av familjens 52 medlemmar är för närvarande endast 8 i tjänst, och då flera av dem är ganska ålderstigna utan att ha lämnat någon stambokförd avkomma måste familjens framtid bedömas som ganska osäker.

FAMILJ 23 – OLIVELUGN

Familj 23 – Olivelugns-familjen – är en stor familj, som ligger på femte plats bland familjerna med 115 medlemmar. Den kommer liksom familj 22 från Harjagers härad och härstammar från Constancia 1728 f 1917 e Colinor II – Erlkönig – Gardi – Junior,som tillhörde den sista importen av ”Hannoveranska Fölbolaget”, innan det likviderades 1918. Fadern Colinor II härstammade i andra led från Beberbeck-hingsten Colorado. Erlkönig var ostpreussare medan både Gardi och Junior var hannoveranare.

Constancia, som var premierad A, tillhörde L.P. Hansson, Virketorp, Eslöv fram till 1923, då hon såldes till August Nilsson, Olivelugn, Rinne­bäck för att sedermera övertagas av hans son, den framstående uppfödaren Franz Nilsson. Hon var enligt Hodder Stjernswärd ”ett lågt, brunt sto, 155 cm högt, kraftigt byggt, hårt, mycket produktivt och med god förärvning”. Hon lämnade 14 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 6 blevo stambokförda ston, varav Corona 2316 f 1928 och Tora 2454 f 1930 e Umberto blevo de mest betydelsefulla för familjens utveckling.

Corona förblev på Olivelugn till dess hon vid 24 års ålder togs ur aveln. Hon var liksom modern, premierad A, erövrade 2. pris vid lantbruksmötet i Lund 1945 och fick Statens förärvningspremie 1947. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav äldsta dottern, Cheri 2552 f 1930 e Schotte (se nedan) skulle komma att bli familjens näst efter mormodern Constancia mest betydelsefulla sto.

Tora förvärvades av Erland Andersson, Lugnet, Ljungbyhed, där hon blev stammoder för en gren av familjen, som alltjämt finns kvar på Lugnet. Hon var också premierad A, erhöll avelsdiplom och erövrade 1. pris och hederspris i familj på lantbruksmötet i Helsingborg 1943. Hon dog redan 1945 och hade då endast lämnat 7 levande avkomlingar, av vilka 5 blevo stambokförda ston, varav endast Julie 3478 f 1937 e Jussuf och Natora 4165 f 1941 e No­varro (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Cheri (se ovan) förblev hos Franz Nilsson t o m 1951, då hon såldes till den kände och framgångsrike uppfödaren Thorsten Ingvarsson, Katrine­torp, Kulladal, hos vilken hon förblev till sin död 1962, 30 år gammal. Som redan framhållits skulle hon komma att bli ett av familjens bästa avelsston, premierades A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris vid lantbruksmötet i Lund 1945, 1. pris och hederspris med avkomma vid hästutställningen i Malmö 1953 och erhöll Statens förärvningspremie 1948. Trots att hon hade 3 döda föl, kastade 2 gånger och gick gall fem gånger läm­nade hon 15 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 1 exporterades till Danmark och 8 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 18 avelsston, varav 14 hittills stambokförts. Av de många döttrarna blevo Menuett 4821 f 1945 e Pansar och Erica 5008 f 1946 e Eros (se nedan) de mest betydelsefulla även om de andra också lämnade än i dag tjänstgörande avkomma.

Julia (se ovan) förvärvades av den kände hästuppfödaren Alfred Wil­helmsson, Lunds ladugårdsmark, hos vilken hon förblev till sin död 1951. Hon var premierad A och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 till ridhäst och 3 blevo stambokförda ston. Hon fick ytterligare ett stoföl, som avsågs till avelssto, Julinette f 1943 e Sorrento. Hon var ytterst lovande, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris vid lantbruksmötet i Lund 1945, 1. pris och hederspris enskilt och i grupp vid rikslantbruksmötet 1946 och fick G. af Petersons hederspris 1946, Ty­värr förolyckades hon 1947 och det kom därför att bli den yngre systern, Juliette 5512 f 1950 likaledes e Sorrento, som skulle komma att få svara för familjens vidare utveckling (se nedan).

Natora (se ovan) kom via R. Boltenstern, Fjärrestads gård, Vallåkra 1947 tillbaka till Erland Andersson, hos vilken hon sedan förblev till 1961, då hon dödades. Hon var liksom modern och systern premierad A, er­övrade 1. pris och hederspris enskilt och i familj med modern vid lant­bruksmötet i Helsingborg 1943 och lämnade 12 avkomlingar, varav 4 stoföl, men Erland Andersson behöll bara 1 till avelssto, nämligen Tora III 6559 f 1957 e Corso (se nedan). Av de övriga såldes 5 till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 1 exporterades till Danmark, 1 till Norge, 1 såldes till ridhäst och 2 förolyckades.

Menuett (se ovan) såldes till Ulf Nermark, Petersberg, Båstad, hos vilken hon stannade t o m 1953, då hon förvärvades av Lars Johansson, Bergsgård, Kvibille. Trots att hon var premierad A var hon väl knappast något riktigt bra avelssto, eftersom hon gick gall inte mindre än 7 gånger på 11 år. Av hennes 5 avkomlingar såldes en hingstföl Grenadier f 1949 e Daladier xx till Flyinge, men kastrerades och såldes 1952 till ridhäst, 1 såldes till remont men blev senare stambokfört sto medan de återstående 3 stambokfördes redan från början. Av döttrarna blevo Aloe 5688 f 1951 och Aime 6050 f 1952 båda e Applejack xx (se nedan) av stor betydelse för familjens utveckling.

Erica (se ovan) förblev hos Franz Nilsson till 1952, då hon på auktion inköptes av den framstående uppfödaren Ingvar Henriksson, Hemmestorp, Staffanstorp, som ärvt sitt hästintresse från farfadern Jöns Henriksson och fadern Berndt Henriksson, vilka bedrivit uppfödning av varmblodiga hästar från slutet av 1800-talet. Hon var ett lovande avelssto, erhöll avelsdiplom och erövrade 1. pris och hederspris vid lantbruksmötena i Husie 1949 och Malmö 1953. Som 3-åring hade hon fått G. af Petersens hederspris. Tyvärr dog hon redan vid 7 års ålder och hade då lämnat 3 avkomlingar, av vilka dottern Edelweiss 5530 f 1950 e Heinfried (se nedan) kom att bli av stor betydelse för familjen.

Juliette (se ovan) kom via 2 ägare 1962 till Gunnar Ekander, Vanninge gård, Kvarnby, men lämnade hos honom endast 2 föl och dödades 1967. Allt som allt hade hon 10 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 2 såldes till ridhästar och 2 blevo stambokförda alltjämt i tjänst varande ston, vilka tillsammans hittills läm­nat 5 avelsston, varav 4 stambokförts.

Tora III (se ovan), som alltjämt är i tjänst hos Erland Andersson på Lugnet, har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 1 blivit en alltjämt i tjänst varande stambokfört sto, Tora IV 7787 f 1966 e Toreador, och en beskällare, nämligen den ytterst lovande sonen till den tyvärr alltför tidigt bortgångne Rote Boldt.

Torboldt 514 f 1971, tillhör Erland Andersson. Med tanke på de många goda hoppare, som fadern Rote Boldt producerade under sin korta livstid, får man hoppas att också sonen förärver hoppningsanlagen till sina avkomlingar.

Aloe (se ovan), som föddes hos Ulf Nermark, förvärvades av den framstående uppfödaren, godsägare Olle Olsson, Tyllered, Tvååker och bidrog till att göra familjen bofast i Halland. Hon var premierad A, erhöll Sta­tens förärvningspremie 1964 och Halländsk Hästavelsförenings avelspris 1967. Hon dog 1970 och hade då lämnat 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 2 till ridhästar och 3 blevo stambokförda ston, varav Anette 6173 f 1957 e Juan och Amacita 7237 f 1963 e Cosmos xx (se nedan) bidragit till familjens vidare utveckling med hittills 8 avelsston, av vilka 6 stambokförts.

Aime (se ovan) förblev hos Ulf Nermark, hos vilken hon fram till 1972 lämnat 8 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont och exporterats till Schweiz, 1 exporterats till Danmark och 2 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, vilka hittills lämnat 3 stambokförda döttrar.

Edelweiss (se ovan) såldes till Martin Mårtensson, St. Harrie, Käv­linge och förblev hos honom till sin död 1964. Hon var premierad A men visade sig inte så lyckad i aveln, då hon gick gall 5 gånger och fick 1 föl dött. Hon lämnade därför endast 4 levande avkomlingar, av vilka 1 såldes till stamdraghäst och 3 blevo stambokförda ston, varav särskilt Efrodite 6211 f 1957 e Frondeur (se nedan) blev av stor betydelse. Se foto av Efrodite å nästa sida.

Anette (se ovan) förblev hos Olle Olsson t o m 1973, då hon såldes till Christer Larsson, Torstorp, Rolfstorp. Hon är väl kanske den bästa av Aloes döttrar, premierad A, erhöll Halländsk Hästavelsföreningens avelspris 1972 och Statens förärvningspremie samma år. Hon har hittills lämnat 11 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 6 blivit stambokförda ston alltjämt i tjänst och en beskällare, nämligen Vagant f 1973 e Vagabond, exporterad 1976 till det schweiziska statsstuteriet Avenches. Remonten, Unik f 1962 e Nimrod vann 1973 svenska juniormästerskapet i hoppning.


Efrodite 6211 f 1957 e Frondeur

Armacita som alltjämt är i tjänst hos Olle Olsson, är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 1 sålts till Hovstallet, 2 till ridhästar och 2 blivit hittills icke stambokförda ston i tjänst i Tyllered. Den äldsta av dessa, Annika f 1971 e Immer fick Halländsk Hästavelsförenings hederspris för bästa 2-årssto i länet 1972 och samma förenings vandringspris för bästa 3-års­sto 1974 och placerade sig samma år på 7. plats på Elmia.

Efrodite (se ovan), som fötts hos Martin Mårtensson, förvärvades av Ingvar Henriksson, som därigenom återförde Ericas dotterdotter till Hemmestorp. Hon är ett lågbent, fuxigt sto med goda rörelser, gott temperament och god nedärvningsförmåga. Hon är premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris på Mila 1964, fick G. af Petersens hederspris 1960 och Statens förärvningspremie 1970. Hon är alltjämt verksam i aveln med sin 12 avkomma, ett hingstföl e German, vid sidan. Jag låter här Ingvar Henriksson berätta vidare: ”Hon har lämnat 3 godkända hingstar, nämligen

Chagall 455 f 1966 e Utrillo, tillhör Flyinge, fader till hingsten Iran (5) 533 f 1972 u Irja 7508 e Jarramas och 4 stambokförda ston, och

Vageur f 1968 e Vagabond, exporterad till Danmark och placerad som nr 1 vid hingstpremieringen i Naestved 1971, samt

Ibsen 526 f 1972 e Brabant, tillhör Flyinge.”


Chagall 455 f 1966 e Utrillo

Jag låter Ingvar Henriksson fortsätta sin berättelse: ”Av hennes döttrar må nämnas Eliza f 1963 e Dragos, som 3-åring tilldelad avelsdiplom och G. af Petersons hederspris, såld till Danmark och där moder till bl a hingsten Elizar e Unikum. I min egen ägo finns hennes döttrar Sofi 8006 f 1965 e Sombrero, Variette 8007 f 1967 e Vagabond (också hon tilldelad avelsdiplom, det Petersénska hederspriset och 1. pris på Elmia 1970) och Elaine f 1971 e Lansiär, ännu ej stambokförd, tillde­lad avelsdiplom, erövrade 2. pris vid 3-årspremieringen på Flyinge och 6. pris -å Elmia. Av Efrodites övriga avkomma må nämnas en valack e Lansiär f 1969, som 3-åring placerad på I. plats på Elmia. Efrodite erhöll ”Hästväns” förärvningspris på Flyingedagen 1970 och Statens förärvnings­premie 1970″.

I förhållande till familjens storlek har dess betydelse i tävlingssammanhang varit förhållandevis ringa med 40 pristagare, varav endast 2 i svår klass, nämligen dressyrhästen Miss Patrik f 1940 e Lord Patrik xx u Constancias dotter Carioca 2999 e Kyffhäuser och hopparen Copyright f 1958 e Hurricane xx u Cheri 2552 (se ovan). Huvuddelen av pristagarna äro hoppehästar.

Av familjens 115 medlemmar är alltjämt 70 i tjänst, varför dess fortbestånd är säkert tryggat och förutsättningar finnas för ytterligare tillskott av tävlingshästar.

FAMILJ 24 – ZOLLA

Familj 24 – Zolla-familjen – härstammar från det skånska stoet Zolla 474 f 1890 e Hohenzollern u Laura e Samhaft, som föddes hos och tillhörde Kristen Andersson, S. Sandby. Fadern Hohenzollern e Julius – Süd var en god exponent för dåtidens hannoveranare, kraftig, med bred bakdel men ändå ädel och med goda rörelser. Morfadern Samhaft var en skimmelhingst född på Flyinge e originalaraben Halim ox u Flyingestoet Adalgisa e Simeon II – Starkotter I – Partisan xx.

Zolla var ett fuxigt, elegant och ädelt sto, som fram till 1912, då hon dog, lämnade avkomma varje år utom 2 eller tillsammans 16 stycken, av vilka 2 såldes till remonter, 6 privat och 4 blevo stambokförda ston, av vilka Posia 443 f 1899 e Poseidon, Carola 473 f 1900 e Carrousel xx och Lona 786 f 1904 e Le Cygne xx lämnade stambokförd avkomma.

Posia förvärvades av Nils E. Månsson, Revingeby och lämnade hos honom innan hon dog vid 10 års ålder 5 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 2 blevo stambokförda ston, varav endast Cygnie 442 f 1905 e Le Cygne xx (se nedan) skulle komma att bidra till familjens utveckling, och en beskällare, nämligen

Japos f 1909 e Janitschar, tillhörde Strömsholm, dödad 1927, fader till 5 stambokförda ston och okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Carola (se ovan) förblev hos Kristen Andersson till sin död 1914. Hon lämnade endast 3 levande föl, vilka samtliga blevo stambokförda ston, varav endast Cattina 1462 f 1914 e Attino (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Lona (se ovan) tillhörde Nils Andersson, Flyinge. Hon var premierad A och lämnade fram till 1923 efter vilket år uppgifter om henne saknas – 10 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Kansas 1585 f 1915 e Dalnacrag xx och tillhörigt Claes Wachtmeister på Knutstorp lämnade stoavkomma – 4 stycken, varav dock ingen behölls för fortsatt avel.

Cygnia (se ovan) förblev hos Nils Månsson i varje fall fram till 1923 – efter vilket år uppgifter saknas jämväl om henne – och lämnade 11 avkomlingar (varav 6 ston), av vilka 6 såldes till remonter och endast 1 blev stambokfört sto, Lydia 1957 f 1922 e Lojal (se nedan).

Cattina (se ovan) förblev hos Kristen Andersson men dog redan vid 8 års ålder. Hon var premierad A, erövrade hederspris i Malmö 1917 och Kronprinsens hederspris i Malmö 1918. Hon lämnade endast 2 avkomlingar, av vilka 1 blev stambokfört sto, Styria 1820 f 1919 e Styrius (se nedan).

Lydia (se ovan) stannade hos Nils Månsson till sin död 1939. Hon var premierad A och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 till Statspolisen, 3 blevo stambokförda ston, varav endast Triola 2303 f 1927 e Tribun (se nedan) lämnade stambokförd avkomma, och en beskällare, nämligen

Gaspar f 1928 e Tribun, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1932 och såld utan stamboksangiven avkomma.

Styria (se ovan) såldes till Anton Persson, Skarnberga, S. Sandby, där hon förblev till sin död 1939. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, vilka lämnade var sitt stambokfört sto, men dessa i sin tur blev utan stambokförda döttrar.

Triola (se ovan) förblev hos Nils Månsson till 1947, då hon dödades efter att ha gått gall 3 år i rad. Hon var premierad A, erövrade hederspris i Malmö 1929 och 1930, erhöll Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans endast lämnade 2 stambokförda döttrar, av vilka Trissi 4574 f 1944 e Eros genom dottern Odina 5888 f 1955 e Odeon hittills bidragit till familjens utveckling genom en stambokförd dotter.

De tidigare nämnda hingstarna Gaspar och Japos är familjens enda.

Tävlingsmässigt sett har familjen lämnat 10 pristagare, vilket med hänsyn till familjens ringa medlemsantal inte är något dåligt antal, men av pristagarna ha endast 2 placerat sig i medelsvår klass.

Av familjens 30 medlemmar finns för närvarande endast Odinas dotter Pomona 7347 f 1964 i tjänst. Hon har hittills lämnat 3 avkomlingar, varav 2 stoföl e Gaspari, men ingen av dessa har hittills stambokförts och risken för att familjen skall dö ut är överhängande.

FAMILJ 25 – TONNY

Familj 25 – Tonny-familjen – hör till en av Ölands äldre, inhemska stostammar med Ottenbyhingstar som fäder. Stammodern Tonny 78 RÄ II f 1895 e Satrap u Arna e Arnaud – Zefir – Baron föddes hos Alfred Pettersson L. Dalby och förvärvades av N.O. Andersson, Gettlinge, Degerhamn, som senare sålde henne till Knut Nilsson, Gettlinge. Utmärkta hingstar såsom Fleuron xx, Kattenau, Jorus, Siegerman, Corsänger, Sonnensänger, Ingiald och Pergamon har använts för avel inom familjen, och många goda avelsston och remonter blevo resultatet. Tyvärr var det just på Öland, som man såg mest pessimistiskt på varmblodsavelns framtid, varför man mera satsade på att sälja remonter än på att hålla familjen vid liv. 90 remonter har kommit från denna familj, vilket motsvarar 450 % av antalet familjemed­lemmar, och familjen toppar också överlägset den procentuella remontlistan.

Tonny, som dog 1919 vid 24 års ålder, lämnade 17 avkomlingar men uppgifter saknas för åren 1910 och 1913. Av avkomlingarna såldes 7 till remonter medan endast 2 av hennes 6 döttrar blevo stambokförda ston, varav endast Flora 52 RÄ III f 1906 e Fleuron xx kom att bidra till familjens fortbestånd.

Flora behölls av Knut Nilsson till 1929, då hon dödades. Hon var premierad AB och lämnade 18 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Flora II 1858 RÄc f 1917 e Jorus lämnade stambokförd avkomma.

Flora II, som också behölls av Knut Nilsson, visade sig inte vara något särskilt bra avelssto. Hon dödades 1940 och hade då varit ur aveln i 5 år och gått gall 4 gånger. Hon lämnade endast 6 levande avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, Tonny 2627 f 1932 och Arna 3520 f 1938 båda e Sonnensänger.

Tonny 2627 blev också kvar på Gettlinge till 1950, då hon dödades efter att ha gått gall 2 år i rad. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1948 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Inga 3701 f 1939 e Ingiald och Flora 4456 f 1943 e Pergamon (se nedan).

Arna behölls liksom systern på Gettlinge, där hon dog 1957. Hon var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 14 avkomlingar (varav 5 ston), av vilka 12 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och endast 1 behölls till avelssto, Java 5077 f 1946 e Jafet (se nedan).

Inga (se ovan) förblev också på Gettlinge till 1952, då hon dödades. Hon var premierad A, erövrade 2. pris enskilt och 1. pris i grupp på distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Jaffa 4944 f 1944 e Jafet, som dock icke läm­nade någon stambokförd avkomma.

Flora (se ovan) blev något av en vandringspokal. Hon tillhörde Edvin Backroth, Ryd, Glömminge 1947 – 1950, Bengt Nordborg, Botorp, Vassmolösa 1951 – 1952, Bernhard Johansson, Bjärby, Kastlösa 1953 – 1954 för att till sist hamna hos Herman Johansson, Lunda, Kastlösa, hos vilken hon efter att ha lämnat 2 levande föl gick gall 3 år i rad och dödades. Hon lämnade sammanlagt 9 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Dansös 6455 f 1953 e Dansör (se nedan).

Java (se ovan) stannade på Gettlinge t o m 1958, då hon förvärvades av bröderna Knutsson, Gettlinge. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, fick Statens förärvningspremie 1960 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Flora 6596 f 1960 e Diogenes (se nedan).

Dansös (se ovan), som förvärvades av Erik Wernald, Furudal, Mullsjö lämnade endast 2 avkomlingar, av vilka Duchesse 7278 f 1963 e Gaspari hittills lämnat en stambokförd dotter.

Flora (se ovan) är alltjämt i tjänst hos bröderna Knutsson på Gettlinge och har hittills lämnat 2 stambokförda alltjämt i tjänst va­rande döttrar.

Familjen har inga hingstar.

Tävlingsmässigt har familjen bidragit med 8 pristagare, vilket med hänsyn till det ringa antalet familjemedlemmar inte får betraktas som dåligt, men av pristagarna har endast 1 placerat sig i medelsvår klass.

Av familjens 21 medlemmar är för närvarande endast 5 i tjänst och familjens fortbestånd kan väl inte anses helt säkrat.

Stofamilj 26-30 - FLERONA, REVINGE, VEGA, FLEURENTIA & ASTRID
FAMILJ 26 – FLERONA

 Familj 26 – Flerona-familjen – är ytterligare ett exempel på de många goda familjerna från Harjagers härad. Den härstammar från stoet Flerona 322 f 1901 e Flenheim u Nelette Han III 1966 e Nord – Jubal – Alhambra – Melampus – Ajax, som importerades av ”Hannoveranska Fölbolaget” och förvärvades av den framstående hästkarlen Sven August Svensson, Arvidsborg, Kävlinge. Hennes härstamning var synnerligen god. Fader Flenheim f 1886 i Hannover e Flick (grundare av Flick-linjen) var en stor och mäktig hingst, beskällare vid kungl. hingstdepån i Celle, som satt in en del söner och döttrar i aveln. Modern Nelette hade bl. a. erhållit 1. pris på Wanderaus­stellung i Halle.

Flerona var säkert ett av de bästa ston, som i början av seklet im­porterades från Hannover, och hon erövrade 1. pris på utställningarna i Eslöv och Helsingborg 1903 samt fick avelsdiplom 1904. Tyvärr dog hon re­dan vid 11 års ålder och hade då endast lämnat 5 avkomlingar, vilka dock alla var av god klass. En av dem blev stambokfört sto, Pia Monica 849 f 1907 e Styrax xx, och 2 beskällare, nämligen

Polhem f 1906 e Fulcher xx, tillhörde Flyinge, kastrerad 1910 utan stamboksangiven avkomma, och den framstående remontproducenten

Sans Reproche f 1910 e Hopbine xx, tillhörde Flyinge till 1926 och därefter Strömsholm, dödad 1929, fader till hingstarna Panter f 1915 u Tona 401 e Hermes, Sabel (5) f 1914 u Venus 321 e Belisair (= major Bertil Sandströms världsberömda dressyrhäst), Sanzur f 1914 e Surrogate 449 e Azur, Solon f 1917 u Miss Kata 924 e Kapabel och Sucker f 1914 u Scania 320 e Schlucker, 16 stambokförda ston och ett okänt, men säkert ganska stort antal eleganta remonter och/eller ackordshästar.

Pia Monica var ett förstklassigt avelssto, som förblev hos Sven August Svensson till sin död 1922. Hon var premierad A och erövrade så gott som alla den tidens utmärkelser. Hon erhöll avelsdiplom, erövrade Kronprinsens hederspris i Malmö 1910, Malmö hästutställnings stora pris 1911, 1. pris och hederspris vid jubileumslantbruksmötet i Malmö 1914 och 1. pris vid utställningen i Eslöv. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 privat, 1 blev stambokfört sto, Pia Monica II 1872 f 1921 e Ruster, och en beskällare, nämligen en av vårt lands bästa remontproducenter

Vatel f 1920 e Ruster, tillhörde Flyinge, dödad 1940, fader till 16 stambokförda ston och ett okänt med säkert mycket stort antal remonter och/eller ackordshästar.

Pia Monica II, som också behölls av Sven August Svensson, var liksom modern premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspris i Malmö 1924, 1. pris och hederspris på lantbruksmötena i Landskrona 1929 och Stockholm 1930. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 2 till ridhästar, 4 blevo stambokförda ston, varav endast Ultima 2365 f 1929 e Umberto och Hiawatha 2439 f 1930 e He xx lämnade stambokförd avkomma, och 2 beskällare, nämligen

Piemonte 198 f 1937 e He xx, tillhörde Flyinge, dödad 1950, fader till 9 stambokförda ston och 38 remonter och/eller ackordshästar, och

Ruter 219 f 1938 e He xx, tillhörde Strömsholm, dödad 1951, fader till 9 stambokförda ston och 90 remonter och/eller ackordshästar.

Ruter 219 f 1938 e He xx

 Ultima förvärvades av den framstående uppfödaren Ernst Jönsson, Slätåker, Dagstorp, som vi redan träffat på i samband med familj 13, och förblev hos honom till 1949, då hon dödades efter att ha gått gall 3 år i rad. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade I. pris och hederspris på Flyinge 1932, 2. pris på distriktslantbruksmötet i Malmö 1937 och fick Sta­tens förärvningspremie 1948. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Finland) och 2 blevo stambokförda ston, Ulla 3292 f 1936 e He xx och Ulrica 4383 f 1942 e Lux (se nedan).

Hiawatha såldes till Gunnar Svensson, Esperöd, Stehag, hos vilken hon förblev till 1939, då hon såldes till ridhäst efter att ha lämnat döda föl 3 år i rad och gått gall det fjärde. Hon lämnade därför endast 2 avkomlingar, av vilka endast Flerona 3017 f 1935 e Florett (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Ulla (se ovan) behölls av Ernst Jönsson men dog redan 1945 vid 9 års ålder. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och fick G. af Petersons hederspris 1939. Hon lämnade 4 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, som dock icke lämnade stambokförd avkomma.

Ulrica, som också behölls på Slätåker, var premierad A, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945, 1. pris på rikslant­bruksmötet 1946 och fick Statens förärvningspremie 1946. Hon lämnade 8 levande avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz och 1 senare blev stambokfört sto) och 1 direkt blev stambokfört sto. Ingen av döttrarna lämnade emellertid någon stambokförd avkomma, men en av remonterna blev den goda dressyrhästen Salome f 1947 e Valhall.

Flerona (se ovan) förvärvades av Nils Nilsson, Trulstorp, N. Rörum, som 1944 sålde henne till den kände uppfödaren Gösta Billing, Nolheden, Stenstorp, som emellertid icke fick någon glädje av henne, då hon första året lämnade ett dött föl och därefter gick gall 3 år i rad, varpå hon såldes till ridhäst. Hon lämnade därför endast 3 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, Fleurette 4705 f 1943 och Effenda 4826 f 1944 båda e Effendi.

Fleurette förblev på Nolheden, dit hon förvärvats samtidigt med modern, till 1948, då hon förvärvades av en av Närkes främste uppfödare, lantmästare Stig Nordkvist, Parisdal, Örebro, hos vilken hon förblev till 1954, då hon dödades. Hon var relativt liten till växten men ytterst färgstark, hård och duglig i arbetet men måhända en smula folkilsken. Hon var premierad AB och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, däribland hennes enda 2 stoföl. En av remonterna var Anders Gernandts storhoppare Valör f 1951 e Santiago, en bred, lång och stark häst, vilken redan som föl visade stor gålust. Han var svår att rida in, men togs om hand av Gustaf Nyblaeus på Ridskolan, som gjorde häst av honom.

Effenda, som övertogs av Nils Nilssons son Karl, kom att bli den, som räddade familjens existens. Hon var premierad A, fick Statens förärvnings­premie 1958 och lämnade fram till sin död 1966 15 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till Statspo­lisen och 5 blevo stambokförda ston, varav 4 alltjämt är i tjänst, och av vilka Floretta II 6720 f 1961 e Corso hittills lämnat 2 stambokförda döttrar. En av remonterna är storhopparen Abd el Krim f 1963 e Jovial.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Piemonte, Polhem, Ruter, Sans Reproche och Vatel.

Tävlingsmässigt har familjen bidragit med 9 pristagare, varav 2 pla­cerat sig i medelsvår och 4 i svår klass. Av de senare är Abd el Krim, Salome och Valör redan nämnda och den fjärde är dressyrhästen Fineman f 1931 e Haffner u Ila 3059 e Indigo. Arvsanlagen har fördelat sig lika på hoppning och dressyr.

Av familjens 23 medlemmar är endast 7 alltjämt i tjänst och det föreligger viss risk för att familjen skall kunna försvinna.

FAMILJ 27 – REVINGE

 Familj 27 – Revinge-familjen – är en välkänd familj från Torna härad, ett område där varmblodsaveln haft sina ivrigaste utövare, och varifrån också familjerna 5 (Hoby), 19 (Lutmilla) och 21 (Cleo) stammar. Som stammödrar räknas tre systrar e Titus – Numa Pompilius – Voyant – Starkotter II, vilket är en god härstamning. Titus var född i Mecklenburg av Julius-hingstlinje och importerades till Flyinge 1900. Numa Pompilius var född i Hannover och son till Adeptus xx och importerad till Flyinge 1894. Voyant var anglonormand född i Frankrike och importerad till Flyinge 1881. Modern, som var fallen efter Flyingehingsten Starkotter II, var enligt uppgift ett vackert skimmelsto, som inköpts på Sjöbo marknad av Kerstin Andersson, Revinge, där de tre systrarna Tita 479 f 1901, Titania 1075 f 1911 och Tina 1407 f 1913 föddes.

Tita förvärvades av Johan Larsson, nr 18, S. Sandby, hos vilken hon förblev till sin död 1923. Hon var premierad A och lämnade 15 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, av vilka Altia 1256 f 1913 e Alessandro xx (se nedan) blev den enda, som skulle föra familjen vidare. Tita lämnade också en beskällare, nämligen

Ulm f 1919 e Languard xx, tillhörde Flyinge, kastrerad 1923 utan stamboksangiven avkomma.

Titania förvärvades av den kände uppfödaren Anders Nilsson, Revinge, Revingeby, som också ägde en annan Starkotter II-gren, nämligen efter Lojal – Poseidon – Champion – Starkotter II. Hon var ett mycket produktivt sto, premierad A, som lämnade 14 avkomlingar, innan hon dog vid 26 års ålder. Av avkomlingarna såldes 9 till remonter och 2 blevo stambokförda ston, av vilka Titania II 2863 f 1934 e Invit (se nedan) blev av betydelse för familjens fortbestånd.

Tina förblev hos Kerstin Andersson i varje fall till 1930, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon var premierad A och lämnade enligt befintliga stamboksuppgifter 7 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, av vilka endast äldsta dottern Schattina 1833 f 1920 e Schwabliso lämnade stambokförd avkomma, varav Ketty 2433 f 1930 e Kyffhäuser har alltjämt i tjänst varande ättlingar.

Altia (se ovan) förblev hos Johan Larsson i varje fall till 1927, då stamboksuppgifterna om henne upphör. Hon var premierad A, erövrade hederspris i Malmö 1916 och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev avelssto, Ulla 2129 f 1923 e Utrecht (se nedan).

Titania II (se ovan) såldes till Gotthard Jönsson, Revinge nr 8, Revingeby och förblev hos honom till sin död 1946. Hon var premierad A och lämnade 5 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Titania III 4016 f 1941 e Largo (se nedan) blev av betydelse.

Ulla (se ovan) behölls av Johan Larsson fram till 1939, då hon dog. Hon var premierad A och erhöll hederspris i Malmö 1926, men var trots detta knappast något framstående avelssto, då hon endast lämnade 5 avkomlingar av vilka 2 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans producerade 5 stambokförda döttrar, vilka i sin tur dock icke lämnade någon stambokförd avkomma. Dotterdottern Giuditta 4382 f 1943 e Osram blev dock moder till en av våra tidigare storhoppare, Tor Burmans Rouquade f 1947 e Lidas, som bl. a. representerade Sverige på Ryttarolympiaden i Stockholm 1956.

Major Tor Burman på Rouquade

 Titania III (se ovan) behölls av Gotthard Jönsson och var ett ytterst lovande avelssto, premierad AB, erhöll avelsdiplom och G. af Petersåns hederspris 1944 men dog knall och fall 1948, då hon hade lämnat 4 avkomlingar, av vilka 3 sålts till remonter (varav 2 exporterats till Schweiz) och ett stambokfört sto, Tanja 5309 f 1947 e Arabesk, som blev moder till bl. a. 2 avelsston, vilka i sin tur hittills lämnat 3 alltjämt i tjänst varande stambokförda döttrar.

Utöver den tidigare nämnde Ulm har familjen inga hingstar. Tävlingsmässigt hör familjen inte till de starkare med undantag för ovannämnde Rouquade.

Av familjens 42 medlemmar är 7 alltjämt i tjänst, och då 6 av dessa är mycket unga synes det i varje fall för närvarande icke föreligga någon risk för att familjen skall försvinna.

FAMILJ 28 – VEGA

 Familj 28 – Vega-familjen – har med undantag för stammodern Vega 307 f 1905 e Nabob – Frode – Mastif undan ett sto av den s.k. Virke-rasen, haft sitt hemvist i Färs härad, ett område där lantbrukarna sedan urminnes tider haft hästen i blodet. Trots dålig kvalitet på jordmånen har området stora, naturliga betesmarker, vilka lämpa sig väl för att skapa torra, hårda och rörliga hästar.

Vega föddes hos Nils Olsson, Ö. Karaby, Marieholm i Onsjö härad. Hon dog redan vid 6 års ålder och hade då lämnat endast 1 avkomling, nämligen Sortie 1006 f 1910 e Warius.

Sortie förvärvades av Johannes Jönsson, Heingetorp, Lövestad och förblev hos honom till 1923, då hon såldes till Nils Olsson, Hörr, Sjöbo i Färs härad. Hon var premierad A och förblev i tjänst i varje fall fram till och med 1927, efter vilket år uppgifter om henne saknas. Hon läm­nade 8 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston, varav Cyranda 1686 f 1915 e Homer och Avanta 2022 f 1924 e Avanti blev av betydelse för familjens vidare utveckling, samt 1 beskällare, nämligen den gode remontalstraren

Bridge f 1923 e Avanti, tillhörde Flyinge, dödad 1943, fader till hingsten Gavott f 1928 u Rulette 1918 e Rustar, 29 stambokförda ston och ett okänt, men säkert ganska stort antal remonter och/eller ackordshästar.

Cyranda, som var premierad AB och erhöll avelsdiplom, kom via Johan­nes Persson, Eggelstad, Lövestad till Johan Olsson, Brandstad, Vollsjö, där hon förblev till sin död 1931. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 3 blevo stambokförde ston, vilka tillsammans lämnade 2 stambokförda döttrar. Dessa i sin tur lämnade dock ingen stambokförd avkomma.

Avanta behölls av Nils Olsson och visade sig vara ett gott fölsto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris i Tomelilla 1927, 2. pris vid lantbruksmötet i Eslöv 1934, fick Statens förärvningspremie 1946 och lämnade fram till sin död 1948 16 avkomlingar, av vilka 11 såldes till remonter (varav 1 senare blev avelssto), 1 till Statspolisen, 1 till Flyinge (såld vidare till remont), 1 till ridhäst och 2 blevo avelsston, av vilka Wasta 2426 f 1929 e Vatel blev av avgörande betydelse för familjens utveckling.

Wasta förvärvades av Hans Nilsson, nr 24, Veberöd och visade sig vara ett förstklassigt avelssto. Hon var liksom modern premierad A, er­övrade 1. pris och hederspris vid hästutställningarna på Flyinge 1932 och 1935 och även vid distriktslantbruksmötet i Malmö 1937 och fick Statens förärvningspremie 1947. Hon blev 25 år gammal och lämnade 15 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 1 till Statspolisen och 6 blevo stambokförda ston. Trots de många döttrarna blev det dock endast den yngsta, Anette 6015 f 1949 e Largo, som skulle komma att bli av betydelse för familjen.

Anette, som först sålts till remont, förvärvades av Kerstin Nilsson, Valhall, Skälderviken och förblev hos henne till sin död 1969. Hon var premierad A och lämnade under åren 1960 – 1967 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 2 till ridhästar och de återstående 3 blevo stambokförda ston, vilka alltjämt är i tjänst och hittills tillsammans ha läm­nat 3 stambokförda döttrar.

Familjen har inga hingstar utöver den ovan nämnde Bridge.

I tävlingshänseende har familjen bidragit med 7 pristagare varav dock ingen i svår klass. Avanti, Warius och Nabob ha förärvt god hoppförmåga, och tre av pristagarna, vilka liksom övriga pristagare äro hoppehästar, ha placerat sig i medelsvår klass.

Av familjens 28 medlemmar är 8 alltjämt i tjänst, och då de flesta är förhållandevis unga verkar det i varje fall för tillfället inte vara någon överhängande risk för att familjen skall dö ut.

FAMILJ 29 – FLEURENTIA

 Familj 29 – Fleurentia-familjen – härstammar från Fleurentia 167 RÄ III f 1906 e Fleuron xx u Halima e Hannibal – Vespetro. Hon var född hos A. Olsson, L. Smedby, Ölands Smedby, som sålde henne till Daniel Nilsson, Mörbylilla, Ventlinge, där hon förblev till dess hon 1921 såldes ur aveln. Hon var ett utmärkt fölsto, premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, av vilka endast äldsta dottern Svea 127 RÄ III f 1911 e Walter lämnade stambokförd avkomling och således fick svara för familjens vidare utveckling och fortbestånd.

Svea, som såldes till den kände uppfödaren Thure Nordborg, Degerhamn, hos vilken hon förblev till sin död 1936. Hon visade sig liksom modern vara ett utmärkt avelssto, premierad AB och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston. Även i detta fall var det bara den ena av döttrarna, som lämnade stambokförd avkomma, nämligen Sonja 2628 f 1932 e Sonnensänger.

Sonja behölls av Thure Nordborg och visade sig vara ett ytterst värdefullt avelssto. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1948 och lämnade fram till 1955, då hon dog, 14 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 6 blevo stambokförda ston. Av dessa blev det Inga-Lill 3883 f 1939 e Ingiald och Pergola 4675 f 1942 e Pergamon, som skulle komma att svara för fa­miljens vidare utveckling medan Percy 4887 f 1945 e Pergamon blev en be­tydelsefull hingstmoder.

Inga-Lill förvärvades av den intresserade och framgångsrike uppfödaren Bengt Norberg, Pagelsborg, Kullåkra i Blekinge och förblev hos honom till sin död 1958. Hon var ett av den tidens mest framträdande avelsston, premierades A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris enskilt och kollek­tivt vid distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942 och fick Statens för­ärvningspremie 1957. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz och 1 till Norge), 2 blevo stambokförda ston, av vilka Hera 6402 f 1958 e Herzog (se nedan) blev den, som skulle föra familjen vidare, och en beskällare, nämligen

Cordova 304 f 1945 e Mentor, tillhörde Flyinge, Statens förärvnings­premie 1956, dödad 1958, fader till 8 stambokförda ston och 46 remonter och/eller ackordshästar.

Pergola förblev hos Thure Nordborg fram till 1957, då hon dödades. Hon infriade knappast de förväntningar ägaren haft på henne som Sonjas dotter, ty hon lämnade 1 dödfött föl och gick gall 6 gånger. Hon läm­nade därför endast 5 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Hamida 5675 f 1951 e Hamid (se nedan).

 Inga-Lill 3883 e Ingiald

 Percy behölls också av Thure Nordborg. Hon var premierad A och erhöll avelsdiplom men infriade inte heller förväntningarna. Hon gick gall sammanlagt 4 gånger, och sedan hon 1958 kastat dödades hon. Hon hade då lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 blev beskällare, nämligen den utmärkte

Idealist 356 f 1951 e Hamid, tillhörde Strömsholm till 1956 och därefter Flyinge, dödad 1970, fader till hingsten Parnass 468 f 1966 u Parella 6423 e Papaver, 74 stambokförda ston och 79 remonter och/eller ackordshästar. 

 Idealist 356 f 1951 e Hamid

 Hera (se ovan) förblev hos Bengt Norberg till 1964, då hon såldes till Eva Olofsson, Hultäng, Växjö, där hon alltjämt är i tjänst. Hon är premierad A. och har enligt nu tillgängliga stamboksuppgifter hittills läm­nat 5 avkomlingar, av vilka 2 sålts till remonter (varav 1 exporterats till Schweiz), 1 till ridhäst och 2 blivit stambokförda ston, varav Petite Fleur 8773 f 1962 e Fokker hittills lämnat 3 stoföl, vilka alla kommer att sättas in i aveln.

Hamida (se ovan) såldes 1956 av Thure Nordborg till Lennart Smith, Åkersberg, Töreboda, som 1962 sålde henne vidare till bröderna Börjesson, Frökullen, Skövde, där hon förblev till sin död 1970. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 förolyckades, 14 såldes till ridhäst och 4 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, vilka hittills lämnat 3 avelsston, varav en stambokförts.

Några hingstar utöver de tidigare nämnda Cordova och Idealist finns ej.

Tävlingsmässigt sett har familjen endast lämnat 4 pristagare, vilkas bästa resultat är ett 4. pris i medelsvår fälttävlan.

Familjens ringa medlemsantal – 26 stycken – beror i hög grad på den remontförsäljning, som skedde under de för uppfödarna ovissa åren, åtminstone då på Öland. 10 familjemedlemmar, varav 3 ännu icke stambokförts, är alltjämt i tjänst, och då 9 av dessa är mycket unga torde familjens fortbestånd väl för närvarande anses tryggat.

FAMILJ 30 – ASTRID

 Familj 30 – Astrid-familjen – har som stammoder Astrid 922 f 1907 e Lorberg – Poseidon – Favorit – Bastant. Hennes härstamning var god. Fadern Lorberg f 1902 i Hannover var liksom Lorval, som var fader till många av våra statshingstar i början av seklet, fallen e Beberbeck-hingsten Lorbeer och med mycket förnämt möderne av gammal hannoveransk stam med inblandning av ostpreussare och mycket fullblod. Lorberg var dock utseendemässigt sett inte särskilt framstående. Morfadern Poseidon var född 1893 i Hannover e Agent – Säd – Stark och Bastant av gammal svensk halvblodsras f 1853 på Flyinge e Morianen – Othello.

Astrid, som föddes hos och tillhörde Anders Åkesson, Staffanstorp, var ett korrekt och ganska kraftigt sto. Hon var premierad A, erövrade 1. pris på hästutställningen i Malmö 1911 och lämnade fram till 1930, då hon såldes, 14 avkomlingar, varav 8 ston. Men den rådande oron för varmblodsavelns framtid gjorde, att 11 av avkomlingarna såldes till remonter medan endast 1 behölls till avelssto, Clairy 1139 f 1913 e Couleur, en Warren Hastings xx-son, som kom att sätta sin prägel på hela familjen.

Clairy, som förvärvades av August Jacobsson, Hemmestorp, Kyrkheddinge, var ett utmärkt avelssto med god nedärvningsförmåga. Hon var premierad A, erövrade 1. pris på hästutställningen i Malmö 1916 och lämnade, innan hon dog 1936, 16 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston, varav endast Trinett 2371 f 1929 e Tribun skulle komma att bidra till familjens vidare utbildning, och en beskällare, nämligen

Galon f 1928 e Tribun, tillhörde Flyinge, död 1937, fader till 7 stambokförda ston och ett okänt antal remonter och/eller ackordshästar.

Trinett tillhörde Karl Nilsson, Laröd, Helsingborg t o m 1939, då hon såldes till Nils-Hugo Wellbro, Larödsgården. Hon var premierad A men motsvarade väl knappast förväntningarna, då hon gick gall 6 gånger och en­dast lämnade 4 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 3 blevo stambokförda ston, varav de båda äldsta Darling 2982 f 1934 e Danger xx och Danny 2991 f 1935 likaledes e Danger xx.

Darling förvärvades av Rudolf Delin, Bjärnarp, Axelvold , hos vilken hon förblev till sin död 1957. Hon var ett utmärkt avelssto, premierad A, fick Statens förärvningspremie 1950 och lämnade 16 avkomlingar, av vilka hela 11 stycken såldes till remonter (varav 1 senare blev avelssto), 1 till ridhäst och 3 direkt blevo stambokförda ston. Av döttrarna var det endast den tidigare remonten, Canasta 6255 f 1952 e Drabant (se nedan) som lämnade stambokförd avkomma. En av remonterna var Olle Barkanders gode terrängritts- och fälttävlanshäst Dan f 1951 e Drabant, vilken icke skall förväxlas med Greger Lewenhaupts storhoppare Dan, som var fallen e Tokajer u Ukasina 3016 e Ukas. Se foto av Dan.

 
Major Olle Barkander på Dan f 1951 e Drabant, segrare i NM i fälttävlan i Köpenhamn 1962

Danny (se ovan) hade tre ägare, innan hon 1945 förvärvades av Gunnar Stensson, Signestorp, Kattarp, hos vilken hon förblev till 1950, då hon dödades. Hon var premierad AB, erhöll avelsdiplom och lämnade allt som allt 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Diana 4848 f 1945 e Reval (se nedan).

Canasta (se ovan), som ju sålts till remont, fick Otto Nilsson, Tost­arp, Asarum som fodervärd men förolyckades redan 1964, då hon verkat i aveln i 4 år, och lämnade endast 3 avkomlingar, av vilka 2 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, av vilka Carmencita 7398 f 1963 e Faruk hittills lämnat 1 stambokförd dotter.

Diana (se ovan) tillhörde Åke Wieden, Kattarp 1948 – 1949, därefter Wera Elfverson, Mölle 1950 och kom så till sist till Helge Larsson, Hellerö egendom, Edsbruk, där hon förblev till sin död 1968.  Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1964 och lämnade 15 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz) och 2 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Familjen har inga hingstar utöver den redan nämnde Galon.

Familjen är ett markant offer för den så ofta påpekade oron för varm­blodsavelns framtid, och med 69 remonter på de 16 första familjemedlemmarna ligger den procentuellt sett på andra plats efter familj 25.

Tävlingsmässigt sett har familjen hävdat sig väl med 12 pristagare, varav 2 i svår klass, nämligen förutom den redan nämnde Dan också hoppe­hästen Negus f 1940 e Nogat u Clairys dotter Clara 2418 e Dante. Hoppanlagen har varit de dominerande och samtliga pristagare ha tagit sina placeringar i hoppning, en av dem dessutom i fälttävlan.

Av familjens 22 medlemmar är för närvarande endast 5 i tjänst, men då de alla är ganska unga finns det trots allt vissa förutsättningar för att familjen skall komma att bestå.

Stofamilj 31-35 - ELMARINA, BLONDINE, VARIA, ERBFRAU & ULLA
FAMILJ 31 – ELMARINA

Familj 31 – Elmarina-familjen – har som stammoder det ostpreussiska stoet Elmarina 877 f 1907 e Senator u Elma Ost.V 4836 e. Condor – Salomon – Carnation xx. Hennes härstamning var god. Fadern Senator var av gammal Weedern-stam och född på detta stuteri, som var det största privatägda i Ostpreussen. Han segrade 1899 i en löpning för som 3-åringar förvärvade statshingstar. Han var fallen e Sulla, en Beberbeck-hingst som kammarherre von Haffner på Brodda tyckte mycket om. Både Senator och Sulla tjänstgjorde som beskällare på den kungliga hingstdepån Gudwallen. Elmarinas moder härstammade också från Weedern-hingstarna Condor – Moltke.

Elmarina, som tillhörde Nils Arvidsson, Allarp, Södervidinge, var ett litet sto av högädel typ med gott temperament, vilket också nedärvts. Hon dog vid 20 års ålder, men stamboken har endast uppgifter för de 8 år, un­der vilka hon lämnade sina 8 avkomlingar. Av dessa såldes 2 till remonter och 2 blevo stambokförda ston, av vilka endast yngsta dottern, Anita 2004 f 1923 e Attino lämnade stambokförd avkomma.

Anita, som ägdes av Nils Arvidssons söner, var ett förstklassigt sto, premierad A, erövrade hederspris på hästutställningen i Malmö 1926 och fick Statens Förärvningspremie 1946. Hon blev 25 år gammal och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 5 blevo stambokförda ston, varav Aja 3152 f 1936 e Kyffhäuser, Ally 3282 f 1937 e Kyffhäuser, Aina 3612 f 1939 e Lux och Amajka 3812 f 1940 e Lux framgångsrikt skulle sörja för familjers utveckling.

Aja, som såldes till Gudrun Nilsson, Södervidinge, var premierad AB, erhöll avelsdiplom och lämnade fram till 1948 – efter vilket år hon gick gall 3 år och togs ur aveln – 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Luci 5253 f 1945 e Lux lämnade stambokförd avkomma (se nedan).

Ally förblev på Allarp till sin död 1957. Hon var liksom modern pre­mierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1950 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, Altea 5158 f 1944 e Lux (se nedan) och 2 beskällare, nämligen

Fallada 327 f 1948 e Valhall, tillhörde Flyinge, kastrerad 1953 och såld till ridhäst, som vilken han 1956 placerade sig i medelsvår hoppning, fader till 4 remonter och/eller ackordshästar, och

Heimdal 349 f 1950 e Heinfried, tillhörde Flyinge, Statens förärv­ningspremie 1960, dödad 1966, fader till hingstarna Ravello (F. 3) 405 f 1959 u Ilona 4771 e Onkel och Ultimus (41) 427 f 1962 u Alli II 5823 e Afghan, 55 stambokförda ston och 73 remonter och/eller ackordshästar. Han var en mycket god hingst med bra skelett, mycket goda rörelser, god hoppförmåga och gott lynne.

Av Allys avkomlingar voro fyra pristagare, nämligen förutom ovannämnde Orleans också 3 dressyrhästar, varav generalmajor Sven Collianders utomordentliga Lux f 1941 e Lux var den mest framgångsrike.

Aina, som förvärvades av Nils Hugo Hansson, nr 5, Lackalänga, var premierad A, fick Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 4 blevo stambokförda ston, varav en­dast Astra 4393 f 1943 e Egal och Erna 5304 f 1948 e Eros (se nedan) läm­nade stambokförd avkomma.

Amajka såldes till den framstående uppfödaren John Hansson, V. Hoby, L. Harrie, hos vilken hon förblev till sin död 1957. Hon var ett högele­gant sto, premierad A, erhöll avelsdiplom, fick Statens förärvningspremie 1954 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 2 till Statspolisen och 2 blevo stambokförda ston, Pansy 4560 f 1944 e Pansar och Fresia 5879 f 1955 e Frondeur (se nedan). John Hanssons son Torsten berättar följande om en av Amajkas avkomlingar: ”Min första ridhäst e Frondeur, som var född 1954, kasserades av remontkommittén på grund av sin storlek. Han döptes till Oden, och vi två tävlade mycket i dressyr. Han hade mycket bra gångarter och ett gudomligt lynne. Åren 1959-1965 vann vi de flesta lantliga ryttarklasserna LA och MB2.” Se bild av Amajka med dotter och dotterdotter!

Luci (se ovan) fick uppleva inte mindre än 4 ägare, innan hon 1962 hamnade på sin slutstation hos Bo Nyman, Skärlinge, Sorunda. Hon var pre­mierad A och lämnade fram till 1965, då hon såldes till ridhäst, 10 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Izarra 6188 f 1957 e Tokajer (se nedan) lämnade stambokförda avkomlingar.

Astra (se ovan) såldes till Hans A. Nilsson, Annehäll, Norrvidinge, hos vilken hon förblev till sin död 1957. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 3. pris enskilt och 1. pris i grupp vid rikslant­bruksmötet 1946 och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 2 blevo stambokförda ston, varav Florry 5895 f 1955 e Fokker (se nedan) blev av betydelse för familjens utveckling.

Erna (se ovan) behölls av Nils Hugo Hansson till 1961, då hon dödades efter att ha gått gall 2 år i rad. Hon var premierad A, erövrade 1. pris på hästutställningen i Malmö 1953 och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav en exporterades till Schweiz) och 3 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 2 stambokförda alltjämt tjänstgörande döttrar.

Pansy (se ovan), som förblev hos John Hansson, var ett avelssto av bästa märke med gott djup, utmärkta gångarter och gott lynne, men dog tyvärr redan vid 14 års ålder. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade G. af Peterséns hederspris 1947, 1. pris och hederspris enskilt och 1. pris med avkomlingar på hästutställningen i Malmö 1953. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 3 exporterades till Schweiz), 2 till Statspolisen och två blevo stambokförda ston, Ersy 5515 f 1949 e Eros och Balette 5627 f 1951 e Barbarossa (se nedan), av vilka särskilt den förstnämnda blev av stor betydelse för familjens utveckling.

 
Från höger: Amajka 3812 e Lux med dottern Pansy 4560 e Pansar och dotterdottern Ersy 5515 e Eros.

Fresia (se ovan) blev liksom systern kvar på V. Hoby till 1970, då hon dog. Hon var ett litet, elegant sto med ädelt huvud och vacker hals och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 ex­porterades till Schweiz) och 2 blevo stambokförda ston, Toccata 6330 f 1959 e Tokajer och Sofie 7519 f 1965 e Sombrero (se nedan).

Izarra (se ovan) förvärvades av Karl-Erik Samuelsson, Dalbobeta, Väderstad, där hon alltjämt tjänstgör. Hon är premierad A och har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 2 sålts till ridhästar och 3 blivit stambokförda alltjämt i tjänst varande stambokförda ston. En av ridhästarna är dressyrhästen Aragorn f 1965 e Nepal, som 1975 segrat i svår dressyr.

Florry (se ovan) behölls av Hans A. Nilsson till 1970, då hon dödades. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 3 blevo stambokförda ston, varav 2 alltjämt är i tjänst.

Ersy förblev på V. Hoby till sin död 1974. Hon får väl anses ha varit ett av familjens bästa ston, lågbent, korrekt, med mycket goda gångarter och god förärvning. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, fick G. af Peterséns hederspris 1952, erövrade 1. pris på hästutställningen i Malmö 1953, hederspris och stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönkö­ping 1959 och fick Statens förärvningspremie 1966. Hon lämnade 16 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 3 blevo stambokförda alltjämt tjänstgörande ston och en beskällare, nämligen

Logik 379 f 1954 e Frondeur, tillhörde Flyinge, exporterad 1968 till Finland, fader till 53 stambokförda ston och 22 remonter och/eller ackordshästar.

Balette (se ovan) behölls också på V. Hoby men dog redan 1958, då hon hade lämnat 3 avkomlingar, av vilka 1 såldes till Statspolisen och en blev beskällare, nämligen

Nixon 393 f 1956 e Frondeur, tillhörde Flyinge, dödad 1959, fader till 3 stambokförda ston och 4 remonter och/eller ackordshästar.

Toccata (se ovan), som tillhörde den utsökta V. Hoby-stammen, dog tyvärr redan 1972 endast 13 år gammal. Hon var ett långlinjigt, elegant sto med vackert huvud och lätta och vägvinnande rörelser, och alla hen­nes avkomlingar kännetecknas av elegans, mycket bra rörelser och gott lynne. Hon var premierad A, erövrade 2. pris på Mila 1964 och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 exporterades till USA, 1 till Danmark och 3 blevo i tjänst varande stambokförda ston, varav Uarda 8633 f 1968 e Unikum erövrade 2. pris på Elmia 1971 och lämnat 3 föl, vilka enligt Torsten Hansson alla ser mycket lovande ut.

Sofie (se ovan) är liksom Uarda hos Torsten Hansson på V. Hoby och han beskriver henne på följande sätt: ”Sofie är ett djupt, korrekt sto med kraftiga ledgångar. Hon har inte haft mer än 5 avkomlingar ännu, men samtliga är korrekta och välbenta och med den utmärkta gång, som är så väl konsoliderad inom familjen. Hennes första föl, en valack e Bajkal placerade sig som nr 3 på Elmia 1972 och har exporterats till Schweiz. Jag är glad över att äga två sådana ston som Uarda och Sofie!”

 
Uarda 8633 f 1968 e Unikum

 Familjen har inga hingstar utöver de tidigare nämnda Fallada, Heimdal, Logik och Nixon.

Tävlingsmässigt sett har familjen hävdat sig väl med 22 pristagare, varav de ovannämnda Lux och Aragorn i svår klass. Av övriga återfinns 8 stycken i medelsvår klass. Arvsanlagen har fördelats sig ganska lika på dressyr och hoppning, för 10 av pristagarna är dressyrhästar.

Av familjens 51 medlemmar är 25 alltjämt i tjänst, och man kan därför även i fortsättningen räkna med värdefulla tillskott av tävlingshästar från denna familj, vars fortbestånd får anses vara helt tryggat.

FAMILJ 32 – BLONDINE

 Familj 32 – Blondine-familjen – stammar från det hos Olof Persson, Asstorp, Trollenäs födda stoet Blondine 1037 f 1908 e Nitro – Voyant – Saunterer. Fadern Nitro (4) var en svart hingst född på Widtsköfle e Nimbus u Betula 625 e Sarastro följaktligen av rent ostpreussiskt ston, av vilka kanske Blondine har spelat den största rollen.

Blondine förblev hos Olof Persson fram till 1925, då hon dog.  Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 hingst exporterades till Tyskland, 2 blevo stambokförda ston, varav endast Asta 1910 f 1921 e Jauer (se nedan) lämnade stambokförd avkomma, och 2 beskällare, nämligen

Tempo f 1918 e Jauer, tillhörde Flyinge, kastrerad 1924 och såld till Hovstallet utan stamboksangiven avkomma, och

Ungherr f 1919 e Jauer, tillhörde Flyinge till 1924 och därefter Strömsholm, utslagen utan stamboksangiven avkomma.

Nita 1261 f 1913 e Nitro u Volga e Voyant torde vara helsyster till Blondine, då även hon föddes hos Olof Persson, men eftersom Blondines moder inte finns omnämnd i stamböckerna får detta vara ett antagande. Hon förvärvades av A.J. Nilsson, Svenshög, Lund, som därefter sålde henne till Jöns Åkesson, Hyllinge, Björnstorp, hos vilken hon förblev till sin död 1934. Hon var premierad AB och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Runa 1518 RÄ III f 1922 e Ruster (se nedan). En av Nitas remonter var den gode hopparen Nalle Puh f 1928 e Tribun med segrar i medelsvår hoppning och lätt fälttävlan.

Asta (se ovan), som var premierad A, tillhörde Otto Garmer, Asstorp, Trollenäs och lämnade fram till sin död vid 20 års ålder 9 avkomlingar, men hade dessutom 2 gånger fött döda tvillingar, gått gall 3 gånger och kastat 1 gång. Av avkomlingarna såldes 4 till remonter och 4 blevo stambokförda ston, varav främst Vera 2431 f 1929 e Styrius, Blondina 2875 f 1933 e Bridge och Diana 4590 f 1938 e Husar (se nedan) bidrog till familjens utveckling.

Runa (se ovan) förvärvades av den framstående remontuppfödaren G.V. Borgman, Kungsör och lämnade fram till sin död 1936 8 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Coruna 1909 Räc f 1929 e Coriamus (se nedan) blev av betydelse.

Vera (se ovan) förblev på Asstorp till 1942, då hon såldes till Yngve Ungesson, Berghus, Trolleholm, hos vilken hon i varje fall förblev till 1948, då hon togs ur aveln. Hon var premierad AB, fick avelsdiplom och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Stina 3300 f 1937 e Boston (se nedan).

Blondina (se ovan) kom via ett par ägare så småningom till den framstående uppfödaren Arvid Pehrsson, Tulesbo, Bjärsjölagård, hos vilken hon förblev till sin död 1951. Hon var premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav Blondia 3416 f 1938 e Husar och Blondie 5431 f 1949 e Varolio (se nedan) bidrog till familjens fortbestånd. En av remonterna var den gode hopparen Baccarat f 1942 e Fondus.

Diana (se ovan) såldes till Nils Nilsson, Elvkullen, Eslöv och läm­nade hos honom 7 avkomlingar, av vilka, 6 såldes till remonter, varav 1 senare blev avelssto, Mona 6287 f 1949 e Volfram (se nedan), som blev av betydelse för familjens utveckling.

Coruna (se ovan) kom via J.H. Betjemenn, Dahlby, Bettna och Erik Olofsson, Dömestad, Norrköping så småningom till Martin Edman, Hageby gård, Norrköping, där hon stannade till sin död 1950. Hon var premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 2 till ridhästar, 1 blev stambokfört sto, Runa 3939 f 1940 e Ikaros (se nedan) och 2 beskällare, nämligen

Monark 165 f 1934 e Rustik, tillhörde Flyinge, kastrerad 1938 och såld till ridhäst, tävlade 1945 – 1947 med bl. a. seger i lätt dressyr under namnet Peder II, fader till 2 remonter och/eller ackordshästar, och

Oravais 186 f 1936 e Hamlet, tillhörde Flyinge, kastrerad 1940 utan stamboksangiven avkomma.

Stina (se ovan) hade fem ägare, innan hon så småningom hamnade hos Gustav Göransson, Hedeskoga annex, Ystad. Hon var premierad A, fick Sta­tens förärvningspremie 1953 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 5 sål­des till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav Ulla 5303 f 1948 e Ullman (se nedan) blev av betydelse för familjen.

Blondia (se ovan) kom efter ett kortare mellanspel hos Anders Kris­tensson, Stävieby till Hans Walter Persson, Möllerup, Skivarp, hos vil­ken hon förblev till sin död 1959. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 till ridhäst och 5 blevo stambokförda ston, av vilka Resia 4599 f 1944 e Regensburg, Celsia 5906 f 1954 e Celsius och Seno-Rita 6384 f 1957 e Irak genom sina sammanlagt 6 avelsston, varav 5 stambokförts, skapat en viss trygghet för familjens fortbestånd.

Blondie (se ovan) tillhörde Eric Persson, Skartofta gård, Skartofta t o m 1954, Ragnar Håkansson, Alesta 12, Bjärsjölagård 1955 – 1957 och återköptes därefter av Arvid Pehrsson, Tulesbo gård, där hon var född. Hon lämnade sammanlagt endast 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till ridhäst och 1 blev stambokfört sto, Hoppsan 6732 f 1961 e Polarstern, som lämnade avelsstoet Moppsan, vilket i sin tur fick dottern Balett 9150 f 1970 e Urbino, innan hon 1971 exporterades till Norge.

Mona (se ovan), som först såldes till remont, kom 1964 in i aveln hos Sten Johansson, Strandäng, Kinna, hos vilken hon – innan hon dog 1971 – lämnade 4 alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, vilka i sin tur hittills producerat 3 stambokförda döttrar.

Ulla (se ovan) kom efter 2 ägare till Einar Johansson, Högseröd nr 4, Löberöd, där hon alltjämt är i tjänst. Hon är premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1964 och har hittills lämnat 16 avkomlingar, av vilka 4 sålts till remonter (varav 1 senare blev Ulli 6403 f 1953 e Salvator) och 1 direkt stambokfört sto, Silvana 7501 f 1964 e Pompa (se nedan).

Ulli, som förblev i armens ägo, fick Arne Palmberg, Stilleryd, Karlshamn till fodervärd och har hos honom hittills lämnat 11 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 3 till ridhästar, 1 till Statspolisen och 3 blivit stambokförda alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Silvana (se ovan) förblev hos Einar Johansson t o m 1967, såldes så till Gunnar Henriksson, Hygns gård, Bäckhammar åren 1968 – 1969, därefter till Gustav Johansson, Karl-Andersgården, Grästorp 1970 och tillhör nu Hans Billing, Holmetorp, Skara. Hon har hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 blivit beskällare, nämligen

Parant 510 f 1971 e Ciceron, tillhör Bo Andersson, Åsaka, Trollhättan.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Monark, Oravais, Parant, Tempo och Ungherr.

I tävlingshänseende har familjen hävdat sig väl med 24 pristagare, varav ovannämnde Baccarat i svår klass. Förärvningen visar huvudsakligen anlag för hoppning och endast 1 dressyrhäst återfinns bland pristagarna.

Av familjens 56 medlemmar är 31 alltjämt i tjänst, varför det är gott sörjt för familjens fortsatta existens

Tillägg

Sedan ovanstående färdigskrivits har jag fått kännedom om att fa­miljen fått ytterligare 1 beskällare, nämligen

Jazz f 1973 e Cyrano u Tango 8335 e Utrillo, tillhör Flyinge, tjänstgör för första gången 1976.

FAMILJ 33 -VARIA

 Familj 33 – Varia-familjen – kommer liksom så många andra goda familjer från Harjagers härad. Stammodern Varia 1212 f 1911 e Warius – Illinois – Dominus föddes hos och tillhörde Nils Håkansson, Kristineberg, Norrvidinge. Hennes härstamning var mycket god. Fadern Warius (11) var fallen e Warren Hastings xx u Passionsblume Han. III 3021 e Pathfinder xx – Weissenburg – Salow xx – Coburg. Illinois var en hannoveransk hingst e Julius – Elias, som importerades som föl till Flyinge, och Dominus var skvadronshingst vid Fjärrestads skvadron, stationerad på Dagstorp och beskriven som en kraftig hingst av gammal skånsk stam.

Varia förblev på Kristineberg till 1934, då hon dödades efter att ha gått gall fyra år i rad. Hon var premierad A, prisbelönades vid jubileumslantbruksmötet i Malmö 1914, där hon gick i 3-årsgruppen från Malmöhus län, och lämnade genom lyckad parning med Agrar, Attino och Utrecht 3 stambokförda ston, av vilka Ullan 2485 f 1928 e Utrecht blev av största betydelse för familjens utveckling och fortbestånd. Varia måste ha haft en god för­ärvningsförmåga, när hon lyckades med såväl i typ som i blodshänseende så olika hingstar. Utöver de 3 avelsstona lämnade hon 7 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter.

Ullan förvärvades av den framstående uppfödaren Alfred Wilhelmsson, Lunds ladugårdsmark, som vi tidigare träffat i samband med familj 23. Hon får nästan betraktas som familjens verkliga stammoder eftersom det enbart var genom henne, som familjen utvecklades. Hon var premierad A, erövrade 1. pris och hederspris med avkomma vid lantbruksmötena i Lund 1945 och Kristianstad 1947 (se bilden) och fick Statens förärvningspremie 1947. Hon dog 1949 vid 21 års ålder och hade då lämnat 12 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 privat och 7 blevo avelsston, varav 6 stambokfördes, och 1 beskällare, nämligen den gode, men tyvärr alltför tidigt bortgångne

Ruthven 220 f 1938 e Magnet Kyff, tillhörde Flyinge, störtad 1951, fader till 18 stambokförda ston och 53 remonter och/eller ackordshästar.

Av Ullans döttrar blevo Ullinette 3663 f 1939 e Niger och Barbarett 5336 f 1948 e Barbarossa de som skulle komma att få den största betydelsen för familjen.

Den icke stambokförda dottern, Ullvi f 1944 e Tuxen, sattes aldrig in i aveln på grund av hennes oerhörda hoppkapacitet. Hon inköptes 1951 av den finska olympiakommittén för deltagande i OS men förolyckades under träningen.

 Segrande familjegrupp vid lantbruksmötena i Lund 1945 och Kristianstad 1947.
Från vänster: Ullan 2485 e Utrecht med föl Ulrika 4810 e Talisman, Sibylla 3438 e Savonarola xx med hingstföl e Ritual,
Ullinette 3663 med Thalia 4973 e Talisman, Ullvie 1-årigt sto e Tuxen och Flyingehingsten Ruthven e Magnet Kyff.

Ullinette, som förvärvades av Åke Åkesson, Vismarlöv, Klågerup, förblev hos honom till sin död 1953. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris vid lantbruksmötet i Lund 1945 och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter, 1 blev stambokfört sto, Thalia 4973 f 1945 e Talisman, och 1 beskällare, nämligen

Erasmus 322 f 1947 e Arianus, tillhörde Flyinge, kastrerad 1952, fader till 1 stambokfört sto och 6 remonter och/eller ackordhästar.

Barbarett (se ovan), som 1963 övertogs av Alfred Wilhelmssons son Inge Wilhelmsson, förblev på Lunds ladugårdsmark till 1968, då hon dödades. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1965 och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 5 till ridhästar och 2 blevo stambokförda ston, av vilka Baroness 7564 f 1965 e Toddhurst xx (se nedan) är av betydelse för familjen.

Thalia (se ovan), som var premierad A, hade 3 olika ägare, innan hon 1952 förvärvades av Oscar Månsson, Stabbarp, Eslöv, hos vilken hon förblev till sin död 1967. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till Statspolisen och 3 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, av vilka Maritza 6218 f 1958 e Biarritz (se nedan) är av betydelse.

Baroness (se ovan) är i tjänst hos Inge Wilhelmsson. Genom hennes fader Toddhurst xx har stammen, vars utmärkande drag är goda hoppanlag, gott lynne och starka och torra ben, tillförts ädelhet och elegans. Hon har hittills lämnat 4 stoföl, av vilka Barbie f 1972 e Emalj erhöll avelsdiplom vid 3-årspremieringen på Flyinge 1975. Alla hennes döttrar kommer att sättas in i aveln och därigenom bidra till familjens fortbestånd.

Maritza (se ovan), som behållits av Oscar Månsson, är premierad A och har hittills lämnat 8 avkomlingar, av vilka 3 sålts till remonter (varav 1 exporterats till Schweiz) och 3 blivit stambokförda ston, av vilka den äldsta, Marita 7540 f 1965 e Magnat hittills lämnat 1 stambokförd dotter.

Utöver de redan nämnda hingstarna Erasmus och Ruthven hör till fa­miljen ytterligare 1 beskällare, nämligen den gode remontproducenten

Santiago 228 f 1939 e Nagel u Varias dotterdotter Cleo 2992 e Ebonit, tillhörde Strömsholm, Statens förärvningspremie 1952, dödad 1955, fader till 18 stambokförda ston och 100 remonter och/eller ackordshästar.

Santiago 228 f 1939 e Nagel

Tävlingsmässigt sett ligger familjen procentuellt på andra plats efter familj 40 med 21 pristagare, varav 1 i svår klass, nämligen hoppe­hästen Warrigal f 1943 e Onkel u Varias dotterdotter Venus 3615 e Invit. En annan god hoppare var Tonki f 1959 e Tokajer u Barbarett, som i slutet av 1960- och början av I970-talet framgångsrikt härjade i prislistorna i lätt och medelsvår hoppning.  Även om hoppanlagen synas ha varit domine­rande är dock 7 av pristagarna dressyrhästar.

Av familjens 32 medlemmar är 10 alltjämt i tjänst, och då flertalet av dem är unga synes det icke vara någon risk just nu för att familjen skall försvinna.

FAMILJ 34 – ERBFRAU

Familj 34 – Erbfrau-familjen – är en Widtsköflefamilj, som härstammar från Erbfrau 1695 f 1916 e Erbfeind x – Blumenhändler – Phoenix. Hon var född i Stallupönen i Ostpreussen och importerades till Widtsköfle av godsägare Rudolf Stjernswärd. Hennes härstamning var föga imponerande, då såväl Blumenhändler som Phoenix var tämligen okända hingstar, medan fadern Erbfeinde x däremot, som var född 1904 i Neustadt a.d. Dosse e Dziaf Amir u Erbtante e Eltmann xx och var beskällare på den kungliga hingstdepån i Gudwallen, lämnade en hel del avkomlingar, vilka satt spår efter sig i den ostpreussiska aveln.

Erbfrau var ett ganska massivt sto med god förärvningsförmåga. Hon var premierad A och lämnade fram till 1940, då hon dog 24 år gammal, 16 avkomlingar, av vilka 10 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen den utmärkte remontalstraren

Pergamon 197 f 1937 e Humanist, tillhörde Strömsholm, Statens pris till hingst, född av privat uppfödare 1949, dödad 1955, fader till hingst­arna Corso (14) 305 f 1945 u Miss Sonette 3896 e Jafet, Daffodil (10) 307 f 1946 u Flora 1727 RÄb e Yngve I och Welf (10) 265 f 1942, helbroder till Daffodil, 29 stambokförda ston och 175 remonter och/eller ackordshästar.

Av Erbfraus 4 döttrar, vilka tillsammans lämnade 9 stambokförda döttrar, blevo Erbtante 2451 f 1928 e Attino, Alva 2605 f 1925 e Avepal och Erbse 2907 f 1934 e Humanist betydelsefulla för familjens vidare utveckling.

Erbtante premierades A men motsvarade inte Widtsköfles förväntningar och dödades 1947. Hon hade då lämnat 7 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Erbfolge 4876 f 1945 e Largo (se nedan).

Alva såldes till Per Johnsson, Gärds Köpinge, som sålde henne till Norge 1938, då hon lämnat 3 avkomlingar, av vilka ett blev stambokfört sto, Gami 3329 f 1937 e Gamäng (se nedan). En av de båda andra var storhopparen Attrapp i 1942 e Hubertus.

Erbse, som var den bästa i syskonskaran, förblev på Widtsköfle, pre­mierades A, erhöll Statens förärvningspremie 1948 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 5 blevo stambokförda ston, varav Erla 5065 f 1945 e Largo (se nedan) blev av vital betydelse för familjens fortbestånd, och 2 framstående beskällare, nämligen

Tagetes 234 f 1940 e Lage, tillhörde Flyinge, dödad 1951, fader till hingsten Faruk (F. 2) 328 f 1948 u Duenna 3977 e Largo, 9 stambokförda ston och 27 remonter och/eller ackordshästar, och

Hanau 346 f 1950 e Anno, tillhörde Strömsholm, exporterad till Finland 1962, fader till 9 stambokförda ston och 26 remonter och/eller ackordshästar.

Erbfolge (se ovan), som också behölls på Widtsköfle, var ett utmärkt sto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspris enskilt och i familj vid lantbruksmötet i Rinkaby 1957 och fick Statens förärvningspremie 1957. Hon dog vid 20 års ålder och hade då lämnat 14 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston, varav 2 alltjämt är i tjänst, och av vilka Erbfreundin hittills lämnat 1 stambokfört sto och 1 beskällare, nämligen Gulliver 494 f 1970 e Lansiär, tillhör Flyinge, och 1 beskällare, nämligen

Juan 370 f 1952 e Varolio, tillhörde Flyinge, Statens förärvningspremie 1965, exporterad till Norge 1968, fader till 55 stambokförda ston och 42 remonter och/eller ackordshästar.

 Juan 370 f 1952 e Varolio

Gami (se ovan) förvärvades av Per Johnsson, Solhill, Gärds Köpinge, som emellertid av någon anledning avlivade henne redan vid 5 års ålder, då hon lämnat 2 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev ett för familjen betydelsefullt stambokfört sto, Laila 4012 f 1941 e Lage (se nedan).

Erla (se ovan) kom efter två korta mellanspel hos andra ägare 1952 till den framstående uppfödaren och hästkännaren, nämndeman Torkel Bjarnholt, Åsums Norregård, Åsumtorp, hos vilken hon förblev till sin död 1963. Hon var premierad A, erhöll hederspris vid lantbruksmötet i Rinkaby 1957, och fick Statens förärvningspremie 1960. Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 2 blevo stambokförda ston, varav Verla 6752 f 1961 och Nutria 7470 f 1963 båda e Varolio (se nedan) blevo betydelsefulla, och en beskällare, nämligen

Ulex 426 f 1962 e Varolio, tillhörde Flyinge, exporterad till Danmark 1969, fader till hingsten Dukat (5) 466 f 1967 u Galanta 5917 e Gallas, 5 stambokförda ston och 2 remonter och/eller ackordshästar.

En av remonterna var Varro II f 1952 e Varolio, som under sin ägare och ryttare Per Erik Cedermark vann svenskt mästerskap i hoppning 1964, och som alltjämt njuter sitt otium på Bränntomt i Brandstorp söder om Hjo.

Per Erik Cedermerk  Varro II f 1952 e Varolio

 

Laila (so ovan), som förvärvades av Thure Larsson, Bruksgården, Sve­dala, var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris på lantbruksmötet i Lund 1945 och fick Statens förärvningspremie 1954. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, Lalita 6006 f 1952 e Niger och Larina 5788 f 1953 (se nedan)

Verla (se ovan) behölls av Torkel Bjarnholt, hos vilken hon alltjämt är verksam. Hon är premierad A och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 2 exporterats till Schweiz, 1 sålts till remont, 1 till ridhäst och 1 blivit stambokfört sto, Vakita 8711 f 1968 e Astronaut.

Nutria (se ovan) såldes till Martin Schenholm, Bjälbrunna stuteri, Norrköping, hos vilken hon förblev till 1970, då hon såldes till Lars Parmler, Clarebergs ridskola, Hisings Kärra. Hon har hittills lämnat 2 avkomlingar, av vilka Grynet 8552 f 1968 e Nepal tjänstgör på Bjälbrunna. Nutria har under åren 1971-1975 placerat sig i lätt och medelsvår hoppning.

Lalita (se ovan) tillhörde Anders Liljerup, Holsljunga t o m 1959, då hon såldes till Inge Svärd, Billingevång, där hon förblev åren 1960-1967, varefter hon hamnade hos sin nuvarande ägare David Santesson, Västergård, Röstånga, där hon hittills endast lämnat 1 avkomling, ett stoföl e Rote Boldt. Hon har hittills sammanlagt lämnat 8 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont och exporterats till Schweiz, 3 sålts till ridhästar och 2 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Larina (se ovan) tillhörde Thure Larsson, nr 1, Dalby t o m 1962, då han sålda henne till Allan Nilsson, Solvik, Sjöbo, där hon verkade till sin död 1970. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 3 privat och 2 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Några hingstar utöver de redan nämnda Gulliver, Hanau, Juan, Pergamon, Tagetes och Ulex tillhör inte familjen.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig väl med 22 pristagare, varav 3 i svår klass, nämligen förutom redan nämnda Attrapp och Varro II också hopparen Magnum II f 1960 e Juan u Lalita 6006 e Niger (se ovan). Anlagen för hoppning ha varit dominerande, och endast 1 av pristagarna är dressyrhäst.

Av familjens 42 medlemmar är 20 alltjämt i tjänst, vilket gör att familjens fortbestånd kan anses tryggat för en god tid framöver, ävensom att man kan räkna med ytterligare tillskott av goda tävlingshästar.

FAMILJ 35 – ULLA

Familj 35 – Ulla-familjen – är den enda gotländska familjen även om stammodern Cyrsan 1027 RÄ III f 1912 e Cyveton u Inis e Galant – Eolus kom från fastlandet.

Cyrsan föddes hos K. Sundquist, Könserum, Forsaström och såldes till lantbrukare A. Hägg, Källunge, Gotland, hos vilken hon förblev t o m 1918, då hon såldes till den framstående och skicklige remontuppfödaren, godsägare G.V. Borgman, Kungsör. Hon var premierad A och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter. De båda övriga, vilka voro födda hos Hägg, stannade där, och av dem blev den äldsta stambokfört sto, Allis 1457 RÄ III f 1917 e Alsund.

Allis förvärvades av Hjalmar Johansson, Tings, Kräklingbo. Hon användes emellertid endast en gång i aveln och lämnade då dottern Alsy 1688 RÄa f 1924 e Pikör.

Alsy kom efter ett par ägare till Martin Hagvall, Jaxarve i Rone, Antsarve, hos vilken hon förblev till sin död 1949. Hon var inte något särskilt framstående avelssto, då hon gick gall eller kastade 9 gånger. Hon lämnade emellertid 6 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Ulla 3258 f 1936 e Svante lämnade stambokförd avkomma.

Ulla, som förvärvades av den välkände uppfödaren Bertil Bolin, Ring­ome, Alva i Hemse, hade en god härstamning. Fadern Svante, som var helbror till Ruster, var liksom Ullas morfar Pikör en hård och god hingst med utmärkt temperament. Alsund tillhörde Adeptus xx hingstlinje och Cyve­ton var fallen e Le Cygne xx med det goda mödernet Marathon – Qu’en-dira­t-on. Galant och Eolus var båda födda på Ottenby, och bådas stammödrar var fullblodsston. Ulla var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1953 och lämnade fram till 1958, då hon togs ur aveln, 12 avkomlingar, av vilka 3 blevo stambokförda ston och 2 goda beskällare, nämligen

Ullman 246 f 1941 e Hamlet, tillhörde Flyinge, störtad 1954 efter ett olycksfall, fader till 13 stambokförda ston och 47 remonter och/eller ackordshästar, och

Helmuth 350 f 1950 e Bohème xx, tillhörde Flyinge, dödad 1964, fader till hingstarna Magnifique (F. 2) 409 f 1960 u Aleta 5531 e Alcasar och Raimondo 404 f 1959 u Silva 4857 e Niger, 23 stambokförda ston och 30 remonter och/eller ackordshästar.

Av Ullas döttrar, vilka tillsammans producerade 12 avelsston, av vilka 11 hittills stambokförts, var Hamly 4955 f 1943 e Hamlet och speciellt Ullmi 5816 f 1953 e Mistral xx av stor betydelse för familjens fortbestånd.  En av avkomlingarna var den framstående hopparen Ullvia f 1949 e Bohème xx. Hon avsågs ursprungligen till avelssto, men visade sådana hoppanlag, att hon i stället helt användes för hoppning med otaliga placeringar i medelsvår och svår klass under åren 1956 – 1963.

 Ulla 3258 f 1936 e Svante

Hamly (se ovan) förvärvades av Lars Jakobsson, Bopparve i Eksta, Stjärnerve och lämnade hos honom 5 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 2 blevo stambokförda ston, varav Harriet 5957 f 1955 e Harras (se nedan) blev av betydelse.

Ullmi, som förblev hos Bertil Bolin, var väl familjens mest framstående sto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade – innan hon förolyckades 1970 – 9 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 1 till ridhäst och 7 blevo alltjämt i tjänst varande avelsston, varav hittills 6 stambokförts. Den näst äldsta dottern, Daga 6470 f 1958 e Dragos är moder till hingsten

Dawson 442 f 1964 e Drabant, tillhör Margareta och Gusten Sturesson, Staffanstorp, Laholm, fader till 46 stambokförda ston och 3 remonter och/ eller ackordshästar.

Harriet (se ovan) förblev hos Lars Jakobsson på Bopparve till sin död 1970 och hade då lämnat 4 avkomlingar, av vilka 2 blevo avelsston, varav 1 stambokförts, Harita 7105 f 1962 e Drabant (se nedan), och en beskällare nämligen den utmärkte

Vagabond 433 f 1963 e Drabant, tillhör Flyinge, fader till hingstarna Diamant 463 f 1967 u Lena 7138 e Lansiär, Filipin 478 f 1969 u Lena 7138 e Lansiär, Fridolin 482 f 1969 u Solette 7358 e Lansiär och Warrigal (A.9) f 1973 u Westa II 8684 e Hurricane xx, 32 stambokförda ston och 7 remonter och/eller ackordshästar.

 Vagabond 433 f 1963 e Drabant

Harita (se ovan) är alltjämt i tjänst på Bopparve. Hon är premierad A och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 2 blivit stambokförda ston och en beskällare, nämligen

Galant 486 f 1970 e Jovial, tillhör Flyinge.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Dawson, Galant, Helmuth, Ullman och Vagabond.

I tävlingshänseende har familjen bidragit med 9 pristagare, varav den förut nämnda Ullvia i svår klass. Samtliga pristagare har tagit sina pris i hoppning.

Av familjens 41 medlemmar är 25 alltjämt i tjänst, vilket innebär att familjens fortbestånd är tryggat.

Stofamilj 36-40 - AMURATHA, KLARA, JUDIT, LORIA & SLÄARÖD
FAMILJ 36 – AMURATHA

Familj 36 – Amuratha-familjen – härstammar från gråskimmelstoet Amuratha 2126 f 1926 i Hannover e Amos u Hekla Han.VI 8430 e Hartguss xx Jasperding – Cadet – Nording.  Hon var sannolikt det bästa av de 10 ston, som 1929 importerades från Hannover, och hennes härstamning var mycket god. Fader Amos ansågs vara Celles bästa Amuratha II-ättling och var mycket populär bland de hannoveranska uppfödarna. Han hade arabens goda egenskaper – lättföddhet, ett vackert och uttrycksfullt huvud med stora ögon i föreningen med hannoveranens kraftiga skelett och utmärkta gång. Amurathas moder Hekla var fallen e Hartguss xx, som var en Caius­son från Graditz.

Amuratha förvärvades av Oscar Ohlsson, Löberöd och kom via två andra ägare så småningom till den framstående uppfödaren Emil Olsson, Elsagården, Blentarp, där hon förblev till sin död 1946. Hon var ett förstklassigt avelssto, premierad A, erhöll hederspris i Flyinge 1930 och vid lantbruks-mötena i Eslöv 1934 och Ystad 1936, 1. pris enskilt och 2. pris för familj vid lantbruksmötet i Malmö 1937. Hon lämnade i allt 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 till ridhäst, 3 blevo stambokförda ston och en beskällare, nämligen

Master 160 f 1934 e Indigo, tillhörde Flyinge, kastrerad 1938 och såld till ridhäst, som vilken han blev pristagare i medelsvår dressyr under namnet Claes, fader till 2 stambokförda ston och 8 remonter och/eller ackordshästar.

När Amuratha importerades var hon dräktig med Celle-hingsten Dekorum, som tillhörde Devil’s Owns xx hingstlinje, och resultatet blev Amora 2413 f 1930, som skulle bli en betydelsefull hingstmoder. Av de båda övriga var det endast Ramona 2720 £ 1932 e Ruster, som lämnade stambokförd avkomma, Amuratha vansläktades inte i Sverige, där hon parades klokt med goda hingstar såsom Ruster, Indigo, Eros och Niger. I det sistnämnda fallet var det en märklig släktskapsparning, eftersom han var hennes dotterson u Amora!

Amora förvärvades av Tage Pehrsson, Staelsbo gård, Halmstad, hos vilken hon förblev till 1944, då hon togs ur aveln efter att inte ha läm­nat någon avkomma sedan 1941. Hon föreföll att vara ett lovande avelssto, premierad A, erövrade 2. pris på lantbruksmötet i Eslöv 1934 och 3. pris på distriktslantbruksmötet i Malmö 1937, men motsvarade väl knappast för­väntningarna, då hon endast lämnade 5 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 1 blev beskällare, nämligen den mycket nyttige

Niger 177 f 1935 e Eros, tillhörde Flyinge, Statens pris till hingst, född hos privat uppfödare 1949, dödad 1955, fader till hingsten Lansiär f 1954 u Florina 3322 e Florett, 36 stambokförda ston och 148 remonter och/eller ackordshästar.


Niger 177 f 1935 e Eros

Ramona förblev hos Emil Olsson på Elsagården till sin död 1950. Hon var ett förstklassigt sto, som väl förärvde moderns goda egenskaper, och som är stammoder för familjens samtliga efter henne kommande medlemmar. Hon var premierad A, erövrade 2. pris enskilt och med avkomma vid lantbruksmötet i Lund 1945, fick Statens förärvningspremie 1948 och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter och 5 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans producerade 14 remonter och 13 stambokförda ston. Av döttrarna var Jeanette 3182 f 1936 e Jambos, Monica 4227 f 1941 e Eros, Rosmari 4595 f 1944 e Eros och Rossti 5513 f 1948 e Nagel de mest betydelsefulla.

Jeanette var äldst i syskonskaran och får väl betraktas som den bästa av dem. Hon förvärvades av den framstående hästuppfödaren Valter Åkers, Bäckaskogs Kungsgård, Bäckaskog och stannade hos honom till sin död 1956. Hon var premierad A, erövrade 2. pris vid lantbruksmötet i Lund 1945, fick Statens förärvningspremie 1951 och lämnade 12 avkomlingar av vilka 6 såldes till remonter (varav 1 senare blev Dolly 6926 f 1952 e Röde Orm xx), 1 till ridhäst och 5 direkt sattes in i aveln och stambokfördes. Av döttrarna blevo Carmen 5344 f 1948 e Hamlet, nyssnämnda Dolly och Banette 6154 f 1955 e Barbarossa (se nedan) de mest betydelsefulla.

Monica, som förvärvades av R. Rausing, Simonstorps säteri, Blentarp, motsvarade väl inte riktigt förväntningarna och försvann ur aveln 1951. Hon hade då lämnat 3 avkomlingar, av vilka Fleur 5529 f 1947 e Janus (se nedan) genom sina döttrar kom att få mycket stor betydelse för familjens utveckling och fortbestånd.

Rosmari förblev hos Emil Olsson t o m 1950, då hon såldes till Gottfrid Nilsson, Gluggstorp, Tågarp, där hon stannade t o m 1961, då hon till slut hamnade hos Barbro Johnsson, Dorishäll, Vallåkra. Hon var pre­mierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärvningspremie 1965 men lämnade endast 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, en till ridhäst och två blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, Tit-Bit II 6908 f 1960 e Jovial och Ramona II 6907 e Afghan, vilka tillsammans hittills lämnat 5 stambokförda döttrar.

Rossti förvärvades av Bendt Erlandsson, Röddinge boställe, Sjöbo och verkade hos honom till 1972. Hon var premierad A och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont, 1 till ridhäst och 4 blevo stambokförda ston, vilka enligt befintliga stamboksuppgifter alltjämt är i tjänst, och vilka hittills har producerat 13 avelsston, av vilka 12 har stambokförts. Av döttrarna är det Rosita 5875 f 1954 e Sorrento (se nedan), som hittills visat sig mest betydelsefull.


Jeantte 3182 e Jambos

Carmen (se ovan) kom efter ett kort mellanspel hos en annan ägare till Stig Persson, Grantinge, Hässleholm, hos vilken hon förblev till dess hon 1969 togs ur aveln. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade hederspris på lantbruksmötet i Rinkaby 1957, liten medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959, 1. pris och hederspris på Mila 1964 och fick Statens förärvningspremie 1963. Hon lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst och 3 blevo stambokförda ston varav Carmencita 6134 f 1957 e Barbarossa och Carola 6389 f 1959 e Varolio (se nedan) haft viss bety­delse.

Dolly (se ovan) förvärvades av Edvin Nilsson, Björkebo, Vollsjö, hos vilken hon alltjämt tjänstgör. Hon såldes först till remont och kom därför först 1965 in i aveln och har hittills lämnat 6 avkomlingar av vilka 2 blivit stambokförda ston. En av avkomlingarna är den lovande hopparen Fayer Rex f 1968 e Utrillo.

Banette köptes av och är alltjämt i tjänst hos Göran Wildt-Persson, Bokeholm, Näsum. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom och erövrade 2. pris på Mila 1964. Hon har hittills lämnat 10 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 2 till ridhästar och 4 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston. En av ridhästarna är den gode hopparen Farro f 1963 e Faruk, som dessutom segrat i lätt dressyr.

Fleur (se ovan) förvärvades av Erik Magnusson, nr 21, Veberöd, som 1958 sålde henne till Stockholms Superfosfat AB, Aske gård, Bro, där hon var åren 1959 – 1963, varefter hon – efter 1 år hos Christina Gustafsson, Jacobsbergs säteri, Björnlunda – slutgiltigt hamnade hos Ingeborg Dobson, Ekerö, där hon förblev till sin död 1971. Hon var premierad A och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 4 blevo stambokförda ston, varav de 3 äldsta Flaury 5890 f 1954 e Faruk, Florette 5966 f 1955 och Flaura 6193 f 1957 båda e Faruk (se nedan) blevo av mycket stor bety­delse för familjens vidare utveckling.

Rosita (se ovan) kom efter ett par mellanhänder till Håkan Olsson, Ivarstorps gård, Sjöbo, där hon fortfarande är i tjänst. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 10 avkomlingar, av vilka 2 sålts till ridhästar och 6 blivit stambokförda ston, av vilka Nirose 6489 f 1969 e Nixon (se nedan) hittills visat sig vara den mest produktiva.

Carmencita (se ovan), som tillhörde Rolf Andersson, Kärrfästerna, Vittskövle t o m 1970, är nu i tjänst hos Nils Erik Persson, Degeberga. Hon är premierad A, erövrade 1. pris på Mila 1964 och har hittills lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont till Schweiz och 3 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Carola förvärvades av och är alltjämt verksam hos Stig Persson, Grantinge gård, Hässleholm. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom, eröv­rade 1. pris på Mila 1964 och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 1 exporterats till Danmark, 2 blivit avelsston, varav 1 hittills stambokförts, och 1 beskällare, nämligen

Fineman 480 f 1969 e Astronaut, tillhörde Flyinge, såld i februari 1976 till Ole Wienecke, Skive, Danmark.

Flaury (se ovan) tillhörde Gert Magnusson, Hörr nr 6, Sjöbo t o m 1964, då hon såldes till Harry Griping, Andrarum, Lövestad, där hon för blev till 1975, då hon efter 2 års behandling för en livmoderinfektion måste avlivas. Hon var ett mäktigt sto med bra djup och manke, hasor och skenor, elegant med god hållning och gott lynne. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, G. af Peterséns hederspris 1957, hederspris och stor medalj som bästa sto i sin klass på rikslantbruksmötet i Jönköping1959. 1. pris och hederspris på Mila 1964 och fick Statens förärvningspremie 1969. Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 3 sålts till ridhästar (bland dem storhopparen Gosh f 1963 e Nepal, se bilden), 5 blivit stambokförda ston, varav Florry 6736 f 1961 och Fanny 7376 f 1962 båda e Nepal hittills läm­nat 6 avelsston, av vilka 5 stambokförts, och en beskällare, nämligen

Raff 452 f 1965 e Rousseau, tillhör Sigrid Rudbeek, Almudden, Vrena, fader till 3 stambokförda ston.

 
”Jana” Wannius på Gosh f 1963 e Nepal

Florette (se ovan) förvärvades av Adèle Edwards, Ugglarp nr 3, Trelle­borg, där hon verkade till 1974, då hon på grund av sjukdom måste avlivas. Hon var relativt liten till växten med ädelt utseende och gott lynne, var premierad A, erhöll avelsdiplom och Statens förärvningspremie 1969. Hon lämnade 11 avkomlingar, av vilka 2 sålts till remonter (varav 1 exporteras till Schweiz), 4 sålts privat och 4 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, vilka hittills lämnat 4 stambokförda döttrar. Bland de privatägda hästarna återfinns den lovande dressyrhästen Noroc f 1967 e Vagabond, som segrat i medelsvår klass.

Flaura (se ovan) förvärvades av Christina Gustafsson, Jacobsbergs säteri, Björnlunda, som under ett år ägt modern Fleur. Flaura, som alltjämt är i tjänst, är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 9 avkomlingar, av vilka 1 sålts till Statspolisen, 1 till ridhäst och 2 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Nirose (se ovan) är alltjämt i tjänst hos Berndt Erlandsson, är pre­mierad A och har hittills lämnat 8 avkomlingar, av vilka 1 sålts till re­mont till Schweiz och 3 blivit stambokförda ston, varav Nijara 7379 f 1964 e Jarramas intill nu lämnat 1 stambokförd dotter och 1 beskällare, nämligen

Händel 507 f 1971 e Jovial, tillhör Flyinge.

Familjen har inga hingstar utöver de här ovan redan nämnda.

Tävlingsmässigt har familjen hävdat sig mycket väl med 34 pristagare, varav 3 i svår klass, nämligen förutom de redan nämnda Farro och Gosh också hopparen Orient (ex Orson) f 1945 e Salvator u Jeanettes äldsta dotter Ninette 3988 e Niger.

Av familjens 98 medlemmar är 81 alltjämt i tjänst, och man kan därför räkna med att familjen såväl kommer att öka i storlek som också lämna ytterligare goda tillskott till tävlingshästarna.

FAMILJ 37 – KLARA

Familj 37 – Klara-familjen – kommer liksom familj 12 från Villands härad, vars förutsättningar för varmblodsavel framhållits i samband med denna familj. Som stammoder anges det svarta stoet Kampa 257 f 1902 e Kampanj u Sara e Sarastro – Belisair, vilket ägdes av en av häradets många duktiga uppfödare vid sekelskiftet Nils Nilsson, Horna. Hon dog emellertid redan vid 10 års ålder och hade då endast lämnat 5 avkomlingar, av vilka 2 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Håkan f 1908 e Hohenzollern, tillhörde Nils Nilsson, kastrerad 1914 utan stamboksangiven avkomma.

Kampas avkomlingar ha dock icke haft någon betydelse för familjens utveckling, varför stoet Klara 828 f 1906 med samma härstamning och ägare – och därför förmodligen Kampas helsyster även om detta icke framgår av stamboken – har fått ge familjen dess namn. Hennes härstamning var god, ty alla tre hingstarna i antavlan var framstående beskällare. Sarastro, som också var svart till färgen, var född i Ostpreussen och importerades 1885 till Widtsköfle, där han tjänstgjorde till 1898, då han såldes till Trolle-Ljungby med tanke på att han där skulle åstadkomma svarta hästar till det enligt vissa bestämmelser obligatoriska svarta spannet.

Klara, som var ett för sin trakt typiskt sto, var premierad A och lämnade fram till 1927 – efter vilket år uppgifter om henne saknas – 11 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 1 senare blev stambokfört sto) och 2 direkt sattes in i aveln som stambokförda ston. Av döttrarna blevo Ada 1526 f 1915 e Avanti och Klara II 2348 f 1926 e Rankendorf (den f d remonten) av grundläggande betydelse för familjens utveckling.

Ada, som liksom modern var premierad A, förblev hos Nils Nilsson och lämnade fram till och med 1929 även här saknas uppgifter för de följande åren – 8 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 1 blev ett förstklassigt avelssto, Rolla 2404 f 1929 e Rustar (se nedan). En av remonterna var en av familjens 2 pristagare i svår klass hopparen Andora f 1924 e Andor.

Klara II stannade till en början hos familjen Nilsson men såldes 1944 till Paller Nilsson, nr 16, Horna, hos vilken hon förblev till sin död 1947. Hon var också premierad A och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 1 behölls till avelssto, Kickan 5057 f 1945 e Hamlet (se nedan).

Rolla (se ovan) övertogs av Nils Nilssons systerson Nils Persson, Bokeholm, som i sin tur överlämnade henne till sonen, den välkände upp­födare Bonde Wildt-Persson också i Bokeholm, hos vilken hon förblev till sin död 1949. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 16 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 ex­porterades till Schweiz), 1 till Hovstallet och 4 blevo stambokförda ston, varav Lorry 3882 f 1940 e Lehar, Magna 4451 f 1943 e Magnet Kyff och Hansa 4634 f 1944 e Hamlet (se nedan) blevo av stor betydelse för familjen.

Kickan (se ovan) förblev hos Paller Nilsson t o m 1957, då hon såldes till Carl Persson, Horna nr 5, Åhus, där hon förblev tills 1965, då hon såldes igen, denna gång till Jan Lindblad, Kumlatofta, Blentarp. Hon gick emellertid gall 1966 och avlivades då. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1962 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 senare blev Kickan 6111 f 1953 e Barbarossa, se nedan) och 5 direkt blevo stambokförda ston, vilka tillsammans med Kickan 6111 producerade 14 alltjämt i tjänst varande avelsston, varav 12 hittills stambokförts.

Lorry (se ovan), som var premierad A, förvärvades av Lorentz Lundgren, Frälsegården, Listerby och övertogs senare av hans son Arvid, hos vilken hon förblev till sin död 1958. Hon var premierad A men lämnade en­dast 6 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 1 blev ett för familjen betydelsefullt avelssto, Heddy 5227 f 1944 e Hamlet (se nedan).

Magna (se ovan) behölls av Bonde Wildt-Persson till 1957, då hon avlivades efter att ha gått gall 2 år i rad. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris enskilt och 1. pris i grupp vid rikslant­bruksmötet 1946, fick Statens förärvningspremie 1956 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz och 1 senare blev Svea 8144 f 1953 e Onkel, som hittills lämnat 1 stambokförd dotter) och 1 beskällare, nämligen den framgångsrike huvud­beskällaren

Magnat 383 f 1955 e Barbarossa, tillhörde Flyinge, exporterad 1968 till Danmark, fader till hingsten Trafalgar (F. 1) 419 f 1961 u Kamilla 5501 e Heristal, 58 stambokförda ston och 56 remonter och/eller ackordshästar. Se bild.

Hansa (se ovan), som inköptes av Oscar Fredriksson, Åraslöv nr 4, Vinslöv, dog redan vid 7 års ålder. Hon var premierad AB, erövrade 2. pris på lantbruksmötet i Hässleholm 1951 och lämnade 4 avkomlingar, av vilka 1 såldes till Statspolisen och 2 blevo stambokförda ston, varav särskilt Lyana 5547 f 1950 e Lux (se nedan) blev av betydelse för familjens fortbestånd.

Kickan 6111 (se ovan) såldes ju först till remont och kom därefter som avelssto till Hugo Kullenberg, Hjerup nr 2, Lund, där hon alltjämt är verksam. Hon har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 5 blivit avelsston. varav 4 hittills stambokförts, och vilka har lämnat 3 stambokförda döttrar.

 
Magnat 383 f 1955 e Barbarossa

Heddy (se ovan) förblev hos Arvid Lundgren på Frälsegården till sin död vid 2 års ålder. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspre­mie 1958 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 4 blevo stambokförda ston, vilka hittills lämnat 3 avelsston, varav 2 stambokförts.

Lyana (se ovan) stannade hos Oscar Fredriksson t o m 1957, varpå hon såldes till Karl Erik Sjögren, Vanneberga, Vinslöv, som 1962 i sin tur sålde henne till Kerstin Persson, Bystorp, Jungskola i Västergötland, hos vilken hon förblev till sin död 1966. Hon var premierad A, erhöll hederspris på lantbruksmötet i Rinkaby 1957 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz) och 5 blevo stambokförda ston, vilka hittills lämnat 5 i tjänst varande stambokförda döttrar. En av avkomlingarna är Fagott f 1963 e Faruk med ett flertal pla­ceringar i svår hoppning.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Håkan och Magnat. I tävlingshänseende har familjen bidragit med 23 pristagare, varav i svår klass de redan nämnda Fagott och Andora. Alla pristagare med undan­tag för 3 är hoppare.

Av familjens 79 medlemmar är 45 alltjämt i tjänst, och dess fortbestånd kan med säkerhet bedömas såsom tryggat.

FAMILJ 38 – JUDIT

Familj 38 Judit-familjen – har vi – som så mycket annat inom svensk varmblodsavel – doktor Arvid Aaby-Ericsson att tacka för. Redan som barn väcktes hans intresse för de arabiska hästarna och väl också en undermedveten önskan, att en gång själv få pröva arabblodet i varmblodsaveln. I mitten av 1800-talet var orientaliska hingstar ingalunda ovanliga här i landet, och familjerna 1 (Zaida) och 24 (Zolla) ha ju araber i antavlan. I alla länder hade erfarenheten visat, att vi i arabblodet har de egenskaper, vilka är av fundamental betydelse för såväl lantbruks – som arméhästen – hårdhet och förnöjsamhet, lättföddhet, gott temperament och lång livslängd. Doktor Aaby – Ericsson ville få in arabiskt blod i sina avelsston på Gåvetrop, och vid ett tillfälligt besök i Ungern fick han tag på hingsten Nigro f 1932 e Shagya U11-16 ox u Bango e Shannon – Jussuf I ox Osman Pascha ox Mister xx. 1936 anträdde Nigro tillsammans med 4 stycken på den ungerska pustan inköpta arabston den långa resan till Sverige. Han nedärvde sig synnerligen väl, och hans avkomlingar har kraftiga och väl ansatta hasleder, bra ledgångar och korrekta benställningar. Hans trevliga halsansättning gick också i arv.

Judit 2925 f 1931 e Mersuch I ox u Hanna e Gazal ox u 6 Obajan e O’Bajan ox, som är familjens stammoder, intog en särställning bland de fyra importerade arabstona, och hennes härstamning med så många rena arabhingstar i antavlan gör, att hon nog får anses som arab. Internationellt sett är ju beteckningen ”arabiskt blod”. Hon var mycket ädel, något gracil, men torr och elegant med arabens vackra huvud och hals. Hon var premierad A, eröv­rade 2. pris i familjegrupp vid distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942, 1. pris på lantbruksmötet i Växjö samma år och 1. pris och hederspris i familjegrupp på rikslantbruksmötet 1946. Hon dog 1948 och hade då lämnat 9 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Finland), 4 stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen den elegante

Nerox 207 f 1938 e Nigro, tillhörde Arvid Aaby – Ericsson, Gåvetorp, Alvesta, 3. pris på lantbruksmötet i Norrköping 1942, 1. pris på rikslant­bruksmötet 1946, exporterad 1948 till Tyskland, där han i många år tjänstgjorde i Hannover och användes som s k specialhingst, återköpt till Sverige 1959 och tillhörig Maud Kuylenstierna, Horshaga, Skara, dödad 1961, fader till hingsten Visibel 268 f 1942 u Havanna 3364 e Humanist, 16 stambokförda ston och 29 remonter och/eller ackordshästar.

Av Judits döttrar blevo Nadja 3953 f 1940 e Nigro, Nadetscha 4087 f 1941 e Nigro och speciellt Eroica 4682 f 1944 e Eros av betydelse för familjens vidare utveckling.

Nadja förvärvades av Louis de Geer, Stora Wäsby, Upplands-Väsby och Robert Ljunglöf, Beateberg, Rö men såldes 1949 till Mary Stephens, Torne, där hon förblev till sin död 1957. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris vid distriktslantbruksmötet i Norrköping 1942, 2. pris enskilt och 1. pris och hederspris i familjen med modern på rikslantbruksmötet 1946. Hon lämnade 10 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 exporterades till Danmark, 3 blevo stambokförda ston, varav Minerva 5804 f 1951 e Milex (se nedan) blev den mest betydelsefulla, och 1 beskällare, nämligen

Achmed 298 f 1945 e Jago, tillhörde Hanna Ljunglöf, Beateberg, Rö, dödad 1951 utan stamboksangiven avkomma.

Judit 2925 f 1931 e Mersuch I ox

Nadetscha behölls på Gåvetorp men såldes redan som 5-åring till statsstuteriet i Polen. Hon hade då erövrat 2. pris enskilt och 1. pris och hederspris i familj med modern på rikslantbruksmötet 1946. Hon var moder till 2 avkomlingar varav 1 stambokfört sto, Senorita 5119 f 1945 e Sapeur (se nedan).

Eroica var till skillnad från modern, som var äppelvit, gråskimmel. Hon förblev på Gåvetorp t o m 1956, då hon förvärvades av Mary Stephens, Torne, hos vilken hon förblev till sin död 1963. Hon var ett förstklassigt avelssto, premierad A, erövrade 1. pris och hederspris i familj med modern på rikslantbruksmötet 1946 och fick Statens förärvningspremie 1955. Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 1 exporte­rades till Västtyskland), 4 blevo stambokförda ston, varav Dannika 7010 f 1961 e Daily Mall xx hittills lämnat 3 avelsston, och 2 beskällare, näm­ligen

Negresco 334 f 1948 e Nigro, bestickande vacker med en underbart ”genomskinlig” vit färg, tillhörig Mary Stephens, Torne, död 1969, fader till 17 stambokförda ston och 11 remonter och/eller ackordshästar, och den förstklassiga

Immer 359 f 1951 e Immer voran, tillhörde Flyinge, död 1974, fader till hingsten Filosof (F. 4) 479 f 1969 u Gakenda IV 5889 e Salvator, 137 stambokförda ston och 57 remonter och/eller ackordshästar.

Immer 359 f 1951 e Teer voran

Minerva (se ovan), som var premierad A, förblev hos Mary Stephens t o m 1969, då hon förvärvades av Ture Andersson, Sätaröd, Tollarp. Hon har enligt tillgängliga stamboksuppgifter fram till 1972 lämnat 14 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 4 till ridhästar, 1 exporterats till USA (Hellos f 1957 e Jagar ox, pristagare i svår dressyr) och 4 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, av vilka Diemitra 6949 f 1962 e Dietmar hittills lämnat 2 stambokförda döttrar.

Senorita (se ovan) förvärvades av Walfrid Eckers, Stora Sjögestad, Gullberg, där hon förblev i varje fall till 1953, då hon enligt stambok XVIII, avd III skulle ha utgått ur aveln. Hon hade då lämnat 3 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter. Hon måste emellertid ha blivit såld till Karl-Erik Danielsson i Skänninge, ty senare stamböcker talar om, att Senorita i varje fall blivit moder till den alltjämt i tjänst varande Sorita 7069 f 1960 e Mozart, som hittills lämnat 1 i tjänst varande stambokfört sto, och 1 beskällare, nämligen

Tizian 417 f 1961 e Mozart, tillhörde Flyinge, exporterad till Danmark 1965, fader till 3 stambokförda ston och 2 remonter och/eller ackords-hästar.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Achmed, Immer, Negresco, Nerox och Tizian.

Tävlingsmässigt sett har familjen kvantitativt hävdat sig ganska väl med 11 pristagare, varav den tidigare nämnde Helios i svår klass, men kvalitativt har det varit litet sämre med endast 1 pristagare i medelsvår klass, nämligen hopparen Dionn f 1951 e Desiderio xx u Judits dotter Diana 5126 e Jago. 4 av pristagarna är dressyrhästar, återstoden hoppehästar.

Av familjen 26 medlemmar är 17 alltjämt i tjänst, varför man verkligen får hoppas, att denna ”arabfamilj” måtte få bestå om inte annat som ett äreminne över Arvid Aaby-Ericsson!

FAMILJ 39 – LORIA

Familj 39 – Loria-familjen – kommer liksom familj 5 (Hoby) från Torna härad men från Veberöd i dess östra del. Stammoder – utan att ha gett fa­miljen dess namn – är stoet Thora 963 f 1906 e Loin u Marta e Martin – Qu-en-dira-t-on tillhörigt lantbrukare Nils Jönsson, Veberöd, som 1920 sålde henne till Hans Nilsson, nr 24, Veberöd. Hennes härstamning var god. Fadern Loin, som tillhörde C.G. Nordström, Vombs Nygård, Veberöd, var född i Hannover 1898 e fullblodshingsten Loisir xx. Han var en högädel hingst, som producerade tretton stambokförda ston och ett stort antal remonter. Morfadern Martin, som var son till Kampanj u ett sto e en Sövdeborgshingst, verkade endast åren 1893-1895 och har ingen stambokförd avkomma. Qu-en­dira-t-on var född 1872 i Hannover och importerades till Strömsholm 1875 men överflyttades 1877 till Ottenby och 1879 till Flyinge.

Thora verkade endast ett par år hos Hans Nilsson, då hon dog 1922. Hon hade då lämnat 12 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, familjens namngiverska Loria 1834 f 1919 e Loribob, som var son till den gode hannoveranske hingsten Lorius.

Loria, som följde med modern till Hans Nilsson, lämnade först 5 föl med Ukas och därefter 4 föl med den ostpreussiske hingsten Umsturz, som importerades av H. Hartz i Malmö och skänktes till Flyinge, och som förärvde sig synnerligen väl med Veberödstona. Av de av avkomlingarna såldes 4 till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Ursi 2581 f 1932 e Umsturz blev av betydelse för familjens utveckling och fortbestånd.

Ursi, som blev kvar hos familjen Nilsson till dess hon vid 25 års ålder togs ur aveln, var ett framstående avelssto, vars avkomma enligt Hodder Stjernswärd ” samtliga var framstående individer, likformiga, korrekta med gott lynne och av en i allo önskvärd modell”. Särskilt passande blev hennes parning med Eros. Hon var givetvis premierad A, erövrade 2. pris enskilt och 1. pris och hederspris med familj med avkomma på lant­bruksmötet i Lund 1945 och fick Statens förärvningspremie 1948. Hon läm­nade 13 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 6 blevo stambokförda ston, varav Eris 3502 f 1937, Ulla 3492 f 1938 och Maj 3833 f 1944 alla e Eros (se nedan) blevo av betydelse, samt 2 beskällare, nämligen

Orange 185 f 1936 e Juarez, tillhörde Strömsholm, dödad 1943, fader till 9 stambokförda ston och 8 remonter och/eller ackordshästar, och

Universum 251 f 1941 e Eros, tillhörde Flyinge, Statens förärvnings­premie 1954, dödad 1956, fader till hingsten Durban 318 f 1946 u Sylvia 3860 e Largo, 17 stambokförda ston och 73 remonter och/eller ackordshästar.

Eris (se ovan), som förvärvades av Eric Persson, Trelleborgs gård, Fågeltofta, var premierad A, erhöll avelsdiplom och erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Lund 1945. Trots detta motsvarade hon väl knappast sin ägares förväntningar, då hon gick gall 7 gånger och kastade 1 gång. Hon lämnade därigenom endast 6 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 3 blevo stambokförda ston, varav särskilt Triesse 5448 f 1943 e Tripolis (se nedan) blev av stor betydelse för fa­miljens vidare utveckling.

Ulla (se ovan) förvärvades av Anton Jönsson, Vemmerlövs gård, Gyllebo och förblev hos honom till sin död 1952. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 3. pris på lantbruksmötet i Lund 1945 och lämnade 6 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 2 blevo stambokförda ston, varav endast Yrsa 4643 f 1942 e Largo blev av betydelse, och en beskällare, nämligen den framstående

Dragos 316 f 1946 e den tyvärr alltför tidigt bortgångne Taktik, som var Onkels bäste son, tillhörde Flyinge, Statens förärvningspremie 1957, dödad 1964, fader till hingsten Pegasus 424 f 1962 u Lonicera 6229 e Alcasar, 21 stambokförda ston och 52 remonter och/eller ackordshästar.


Dragos 316 f 1946 e Taktik

Maj (se ovan) förblev hos Edvard Nilsson, Veberöd till sin död 1962. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötena, i Helsingborg 1943 och Lund 1945, fick Statens förärv­ningspremie 1958 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter 1 till Statspolisen och 2 blevo nu verkande stambokförda ston.

Triesse (se ovan) tillhörde Holger Nordin, Immadal, Fågeltofta till 1955, då hon såldes till Harald Erlandsson, Hjälmaröd, Vitaby, i vars familj hon förblev till 1968, då hon såldes till Johan Andersson, Skrubbe­boda gård, Olofström. Där stannade hon i varje fall till 1972, då hon var dräktig med en newforesthingst.  Sedan såldes hon, och hennes forne ägare vet inte var hon finns! Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 2 till ridhäst och 2 blevo avelsston, varav 1 hittills stambokförts. En av remonterna är den gode dressyrhästen Scharol f 1960 e Gaspari, som segrat flera gånger i medelsvår klass, och som under sin duktiga ryttarinna Vivi Wahlgren vunnit svenskt juniormästerskap i dressyr, och som genom sin 3. placering vid nordiska juniormästerskapen blev bästa svenska deltagare. Av döttrarna har Tiara 6244 f 1958 e Gaspari (se nedan) visat sig vara ett värdefullt avelssto.

Tiara förvärvades av och är alltjämt i tjänst hos den kände uppfö­daren Ewe Johnsson, Skönadal, Borrby. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 2 sålts till ridhästar, vilka båda återfinnas bland pristagarna, och 3 blivit stambokförda ston, vilka tillsammans hittills lämnat 4 stambokförda döttrar, varav Sunshine 7373 f 1964 e Jarramas bidragit med 3 stycken.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Dragos, Orange och Universum.

I tävlingshänseende har familjen endast bidragit med 8 pristagare, vilket dock inte är så dåligt med hänsyn till familjens låga medlemsantal. En pristagare har den i svår klass, nämligen Arabella 5964 f 1951 e Arabesk u Eris 3502 e Eros (se ovan), som tävlade i hoppning åren 1961-1968 och därunder också hann bli moder till 2 stambokförda döttrar.

Av familjens 36 medlemmar är 18 alltjämt i tjänst, varför det inte föreligger någon risk för att familjen skall dö ut.

FAMILJ 40 – SLÄARÖD

Familj 40 – Släaröds-familjen – kommer från den framstående uppfödar­familjen Pohl, Släaröd, Röstånga. Ursprungsmodern Judith var född 1898 e den hannoveranske hingsten Jesuit e Judan – Zampa, som importerades till Strömsholm 1893. Hon såldes ursprungligen till remont och kom till Herre­vadsklosters remontdepå, där hon emellertid kasserades på grund av en kot­skada. Hon inköptes då av Per Pohl på Släaröd, där hon sedan förblev till sin död vid 20 års ålder. Enligt Per Pohls son Sixten, som alltjämt fram­gångsrikt fullföljer familjens uppfödartraditioner, lämnade hon 4-5 föl, av vilka ett var avelsstoet Gurli f 1904 e Flyingehingsten Yngve e Oliphant u det ostpreussiska stoet Siri S.S.ll 352 e Inselkönig. Även Gurli lämnade 4 – 5 avkomlingar, bland dem Inga 1936 f 1917 e den från Tyskland till Flyinge importerade fullblodshingsten Ingo xx e Hannibal.

Inga förvärvades av Tean Persson, Allarp, Skäralid och förblev hos honom till sin död 1931. Hon var premierad AB och lämnade 7 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, Judith 1990 f 1922 e Styge, Ingalill 2273 f 1926 e Wollin och Ingalisa 2455 f 1930 e Ingraban, vilka alla skulle bli av stor betydelse för familjens fortbestånd.

Judith 1990, som först sålts till remont, godkändes för avelsbruk på ett remontmöte i Röstånga, och inköptes då av Sixten Pohl, som gav henne namn efter stammodern. Hennes fader Styge var fallen e den utmärkte anglo­normandiske fullblodshingsten Styrax xx. Genom skickligt utnyttjande av lämpliga hingstar såsom Styge, Effendi, Novarro, Drabant och Jovial m.fl. har familjen blivit väl konsoliderad med lämpligt blod, och individerna ha visat en ganska stor likformighet. Sixten Pohl har med sin goda blick för varmblodsaveln och för att finna lämpliga köpare för sina hästar under de senaste decennierna fört fram familjen till en överlägset ledande plats inom tävlingssportens olika grenar. Så gott som alla hans hästar har en naturlig balans och hoppglädje, vilket kanske delvis kan bero på motion i ungdomsåren i skogs- och omväxlande terräng. Som gammal naturvän ger han sina hästar vackra blomsternamn, oftast med faderns begynnelsebokstav, vil­ket är ett gott stöd för minnet. Judith, som dödades 1942, lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, Efrosyne 3043 f 1933 och Edelweiss f 1935 båda e Effendi,

Ingalill såldes till bröderna Bondesson, Härsnäs, Röstånga och förblev hos dem till sin död 1941. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, varav Fatima 5225 f 1935 e Hubertus (se nedan) blev av betydelse för familjens utveckling.

Ingalisa förblev hos Tean Persson men dog redan vid 8 års ålder. Hon hade då lämnat 3 avkomlingar, vilka alla blevo stambokförda ston, varav Josefina 3340 f 1937 e Jussuf blev den enda av betydelse för fa­miljens fortbestånd (se nedan).

Efrosyne (se ovan), som dog av fosterfång 1951, då hon kastade sitt nionde föl, var premierad A och lämnade alltså 8 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Näckros 4021 f 1941 och Nattskatta 5055 f 1946 båda e Novarro, vilka emellertid icke skulle komma att bli av betydelse för familjens utveckling. Men redan här möter vi de första bevisen på familjens hoppanlag, i det av 2 av hennes avkomlingar blevo pristagare i svår klass, nämligen Rex f 1945 e Tirpitz och så yngsta dottern Nattskatta.

Edelweiss (se ovan) – Efrosynes helsyster – får väl betraktas som familjens första stora stjärna. Hon var givetvis premierad A, erövrade 3. pris enskilt och 2. pris med avkomma på hästutställningen i Malmö 1953, 1. pris och utställningen stora pris med avkomma på lantbruksmötet i Ängelholm 1954 och fick Statens förärvningspremie 1950. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 3 senare blevo stambokförda ston) och 3 redan från början stambokförda ston. 6 av avkomlingarna blevo pristagare i hoppning, därav 4 i svår klass, nämligen Eskapad 5934 f 1945 e Novarro, Faq f 1946 e Tokajer, Orchidee 6983 f 1953 e Drabant och Orient I f 1957 e Jovial. Av döttrarna, vilka tillsammans hittills producerat 10 avelsston, av vilka 8 stambokförts, blev Nejlika 4664 f 1943 e Novarro (se nedan) familjens nästa stora stjärnskott medan av de övriga vilka hittills producerat 5 avelsston, varav 4 stambokförts, förutom ovannämnda Orchidee och Eskapad även Daggkåpa 6972 f 1951 och Duneurte 7137 f 1955 båda e Drabant med framgång tävlat i hoppning.

 
Ulla Håkansson på Ajax f 1957 e Jovial u Nejlika 4664

 
Siri Pohl med Edelweiss 3042 e Effendi och Dahlia 7284 e Drabant

Josefina (se ovan) behölls på Allarp men dog liksom modern ung och lämnade endast 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, Nilla 4662 f 1941 och Nutsa 4618 f 1944 båda e Nagel, vilka i sin tur lämnade var sin stambokförda dotter, som tillsammans lämnade 4 alltjämt i tjänst varande stambokförda ston.

Nejlika (se ovan), som givetvis också behölls på Släaröd, var pre­mierad A, erövrade 2. pris på hästutställningen i Malmö 1953, 1. pris och hederspris enskilt samt 2. pris med avkomma på lantbruksmötet i Ängelholm 1954, 1. pris och hederspris enskilt och i familj med avkomma på lantbruksmötet i Rinkaby 1957 och fick Statens förärvningspremie 1958. Hon lämnade 13 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 ex­porterades till Schweiz), 2 såldes till ridhästar, 5 blevo avelsston, varav 4 stambokförts, och 1 beskällare, nämligen den ytterst lovande men tyvärr alltför tidigt bortgångne

Rote Boldt 425 f 1962 e Humboldt, tillhörde Sixten Pohl, pristagare i svår hoppning, störtad 1975, fader till hingsten Torboldt 514 f 1968 u Tora III 6559 e Corso, 26 stambokförda ston och ett okänt antal re­monter och/eller ackordshästar. Se foto.

Även hos Nejlika förärvs de goda hoppanlagen även om hennes mest berömda avkomma var den världsberömda dressyrhästen Ajax f 1957 e Jovial, som under sin skickliga ryttarinna Ulla Håkanson for land och rike runt och firade triumfer, och vilken 19 år gammal sändes till svensk representant till OS i Montreal, där han dock kort efter ankomsten insjuknade och trots ett intensivt arbete av fyra veterinärer inte kunde räddas till livet. Nämnas bör dock att Ajax började sin tävlingsbana både som hoppe- ­och dressyrhäst och var pristagare i svår hoppning fram till 1967, då hans hoppningskarriär resulterade i ett nordiskt mästerskap. Det föreföll då, som om Ajax tyckte, att han hade gjort sitt, ty några månader senare vägrade han plötsligt att hoppa. Ulla Håkansson insåg detta och beslöt sig för att rida dressyr i stället. Genom långvarigt och tålmodigt arbete blev Ajax den dressyrhäst av världsklass, som han var ända till sin död. Otaliga segrar i svår dressyr, 5 svenska och 3 nordiska mästerskap, en sjätteplacering individuellt och ett lagbrons vid OS 1972 är onekli­gen talande siffror!

Förutom Rote Boldt och Ajax hade Nejlika ytterligare 5 pristagare, varav en i svår hoppning nämligen det icke stambokförda avelsstoet Jungfrulin f 1958 e Jovial, och 2 i medelsvår hoppning. Av Nejlikas döttrar, vilka tillsammans producerade 7 avelsston, varav 6 stambokförts, var Duvkulla 6321 f 1951 e Drabant den mest framstående.

 
Rote Boldt 425 f 1962 e Humboldt

Duvkulla (se ovan) såldes till Erik Andersson, Västra kvarn, Skälder­viken, hos vilken hon stannade till 1959, då hon förvärvades av Marianne Bengtsson, Eslöv. Hon tävlade i hoppning åren 1960 – 1962 och tog ett antal priser i lätt klass och sattes därefter åter in i aveln. Hon var pre­mierad A, erhöll avelsdiplom och Statens förärvningspremie 1968. Hon har enligt tillgängliga stamboksuppgifter lämnat 10 avkomlingar, av vilka 1 exporterats till Danmark och 5 blivit avelsston, varav 4 stambokförts. Den icke stambokförda dottern är Urtica f 1966 e Utrillo, som erövrade 2. pris på Elmia 1969 och därefter samma år exporterades till Schweiz. En av hennes avkomlingar är Ulla Håkanssons nya, framgångsrika dressyrhäst Elymus f 1968 e Utrillo, som placerade sig i svår klass 1975, och som man hoppas skall bli en värdig efterträdare till Ajax. De 4 stambokförda döttrarna ha hittills producerat 2 stambokförda ston.

Familjen har icke någon hingst utöver Rote Boldt.

Tävlingsmässigt är familjen, som tidigare nämnts, procentuellt vida överlägsen alla andra familjer med 46 pristagare, varav 11 i svår klass. Ett mycket stort antal har också placerat sig i tävlingar anordnade av SLRC och dess medlemsföreningar. Utöver de tidigare nämnda pristagarna i svår klass Ajax, Elymus, Escapad, Faq, Jungfrulin, Nattskatta, Orchidee, Orient I, Rex och Rote Boldt har vi också hopparen Esquire f 1963 e Gaspari u Edelweissdottern Eskapad 5934 e Novarro. Även om hoppanlagen varit de dominerande, så har förutom Ajax och Elymus ytterligare sex pristagare tillhört dressyrklassen.

Av de 60 familjemedlemmarna är 34 alltjämt i tjänst, och det är glädjande att kunna fastställa, att det finns mycket stor anledning att räkna med ytterligare många goda tävlingshästar från denna förstklassiga familj.

Stofamilj 41-45 - LORIA, LORA, JUTA, ALVA & HULEGÅRD
FAMILJ 41 – LORIA

Familj 42 – Loria-familjen – har som stammoder stoet Loria 1150 f 1911 e Lorius Mierendorf – Hyperion – Mante tillhörigt Otto Olsson, Nötarp, Höör. Hennes härstamning var god. Fadern Lorius f 1904 i Hannover var den bäste av de Lorval-hingstar, som importerades till Flyinge, och hans produkter blevo utmärkta remonter med god hoppförmåga. Morfadern Mierendorf f 1890 i Mecklenburg och Hyperion f 1885 i Hannover e Flies importerades till Flyinge 1893 resp 1888 och visade sig båda lämna starka och hårda remonter. Mierendorf-hästarna var dessutom ganska snabba. Marta e Maxif – Ypsilanti var född på 1860-talet och skvadronshingst på skånska husarregementet.

Loria, som förblev hos Otto Olsson till sin död 1934, var premierad A och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 2 blevo stambokförda ston, varav dock endast yngsta dottern, Alli 2385 f 1927 e Alster, lämnade stambokförd avkomma.

Alli, som var fallen e Solid-sonen Alster, vilket innebar släkt­skapsavel på Lorius och Mierendorf, förvärvades av den kände uppfödaren Jesper Carlsson, Tibbaröd, Röstånga, vars ston alltid var välplacerade och erhöll höga utmärkelser på utställningar och premieringar. Framstående hingstar såsom Novarro, Jago, Effendi, Dohna II, Heimdal, Niarchos m.fl. ha alltid stått till förfogande på hingststationen i Röstånga. Alli dog emellertid redan vid 11 års ålder och hade då endast lämnat 4 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 1 blev stambokfört sto, Jalli 3601 f 1938 e Jago, vars uppgift det alltså blev att föra familjen vidare.

Jalli behölls av Jesper Carlsson men blev liksom modern inte gamma], ty 1948, samma år som hon premierades A, måste hon av någon anledning avlivas. Hon hade då lämnat 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 3 blevo goda avelsston, Rolla 4397 f 1943 e Robust, Nella 4790 f 1944 e Nagel och Nova 4791 f 1945 e Novarro, vilka tillsammans producerade 12 avelsston, varav 10 stambokfördes.

Rolla, som förvärvades av Helge Nyberg, Östenstorp, S. Rörum, dog liksom modern ung vid endast 9 års ålder och hade då lämnat 4 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter (varav 1 senare blev avelssto, Vera 6947 f 1951 e Drabant, moder till ett alltjämt i tjänst varande stambokfört sto) och 2 redan från början stambokförda ston, Novaja 5323 f 1947 e Novarro och Novea 5429 f 1948 e Novarro (se nedan).

Nella förblev hos Jesper Carlsson på Tibbaröd till sin död 1961. Hon var premierad A och fick Statens förärvningspremie 1959. Hon lämnade 9 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 3 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst och 4 blevo avelsston, varav 3 stambokförts. Den enda av de stambokförda döttrarna, som lämnade stambokförd avkomma, var Della 5741 f 1952 e Drabant (se nedan). Den andra stambokförda dottern, Kalla 6504 f 1960 e Heimdal, som är i tjänst hos Kjell-Eric Hofvendahl, Marielunds gård, Mörarp, har hittills lämnat en icke stambokförd dotter Helle f 1972 e Cosmos xx.

Nova stannade också hos Jesper Carlsson och blev väl kanske den bästa av Jallis döttrar. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, G. af Petersens hederspris 1948 och Statens förärvningspremie 1957. Hon blev 20 år gammal och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst, 5 blevo avelsston, varav 4 stambokfördes, och 1 beskällare, nämligen den utmärkte

Harras 348 f 1950 e Alcasar, tillhörde Strömsholm till 1956, därefter Flyinge, såld 1967 till Ewe Johnsson, Skönadal, Borrby, premierad A, Statens förärvningspremie 1963, fader till hingsten Optimist (15) 443 f 1963 u Salome 5789 e Corso, 72 stambokförda ston och 25 remonter och/ eller ackordshästar.

 
Harras 348 f 1950 e Alcasar

Av Novas döttrar producerade Alli II 5823 f 1954 e Afghan och Dixi 5874 f 1955 e Daohna II (se nedan) tillsammans 4 stambokförda ston, medan Nicolina 7012 f 1962 e Niarchos lämnade 1 stambokförd dotter, innan hon togs ur aveln och blev tävlingshäst med ett flertal segrar i svår hoppning.

Novaja (se ovan) förblev hos Helge Nyberg på Östenstorp fram till sin död 1964. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1962 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och exporte­rades till Schweiz, 5 blevo avelsston, varav Nirosa 6934 f 1962 e Niarchos (se nedan) hittills visat sig vara den bästa, och 1 beskällare, nämligen

Markant 384 f 1955 e Volfram, tillhörde Flyinge, exporterad 1960 till England, fader till 8 stambokförda ston och 13 remonter och/eller ackordshästar.

Novea (se ovan) förblev också på Östenstorp till sin död 1967. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1963 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och exporterades till Schweiz, 1 såldes till ridhäst och 4 blevo stambokförda ston, varav de båda äldsta, Dravéa 6031 f 1955 e Drabant och Kastanja 6245 f 1958 e Immer (se nedan) kom att betyda mest för familjens utveckling.

Novea 5429 f 1948 e Novarro

Delia (se ovan) förvärvades av Renate Smedberg, Nackarps gård, Röstånga, där hon alltjämt tjänstgör. Hon är premierad A och har hittills lämnat 8 avkomlingar, varav 1 exporterats till Danmark och 3 blivit alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, vilka lämnat 3 stambokförda döttrar.

Alli II (se ovan), som förblev hos Jesper Carlsson, var ett framstående avelssto. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, belönades med stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959, erövrade 2. pris på Mila 1964 och fick Statens förärvningspremie 1965. Hon lämnade 8 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och exporterades till Schweiz, 1 exporterades till Mexiko, 2 blevo stambokförda ston och 2 beskällare nämligen

Ultimus 427 f 1962 e Heimdal, tillhörde Flyinge, exporterad till Danmark 1960, fader till 15 stambokförda ston och 2 remonter och/eller ackordshästar, och

Callaghan 460 f 1967 e Urbino, tillhör Erik Söderman, Ramsjö, Ramsjöstrand, fader till 2 stambokförda ston.

Dixi (se ovan) är alltjämt i tjänst på Tibbaröd och är liksom systern ett framstående sto, premierad A, har fått avelsdiplom, G. af Petersons hederspris 1958 och stor medalj på rikslantbruksmötet i Jönköping 1959. Hon har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 1 till ridhäst och 2 blivit stambokförda ston, varav Nina 7047 f 1961 e Niarchos hittills lämnat 2 stambokförda döttrar.

Nirosa (se ovan) är alltjämt i tjänst hos Helge Nyberg, Fogdarp, Höör. Hon är premierad A och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 1 sålts till ridhäst, den gode hopparen Boyfriend f 1967 e Stratos xx, 3 blivit avelsston, varav La Strada 8675 f 1969 e Lansiär hittills lämnat 3 hingstföl och Exsita f 1972 e Excellens, som skall stambokföras 1976 lämnat 1 stoföl e Torboldt. Det tredje stoet Strasia f 1966 e Stratos xx har dödats. Nirosa började tävla 1971 och har över 100-talet placeringar i hoppning inom SLRC och championtiteln såväl 1974 som 1975. Även La Strada har tävlat inom SLRC med bl a en 2. placering.

Dravéa (se ovan) förvärvades av Åke Andersson, Olofström, hos vilken hon endast lämnade 5 avkomlingar, av vilka 1 såldes till ridhäst, Inferno f 1960 e Barbarossa pristagare i svår dressyr, 3 blevo stambokförda ston och 1 beskällare, nämligen

Braque 449 f 1965 e Kosack, tillhörde Flyinge, kastrerad 1969 utan stamboksangiven avkomma.

Kastanja (se ovan), som förvärvades av Gudrun Jönsson, Kastanjegården Löderup, där hon alltjämt är verksam, är väl Noveas bästa dotter. Hon är premierad A, fick Statens förärvningspremie 1970 och har hittills lämnat 11 avkomlingar, av vilka 2 sålts till remonter (varav 1 exporterats till Schweiz), 2 till ridhästar, 1 till Statspolisen, 1 exporterats till Danmark och 4 blivit avelsston, varav 3 hittills stambokförts.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Braque, Callaghan, Harras, Markant och Ultimus.

I tävlingshänseende har familjen hävdat sig ganska väl med 20 pristagare, varav 2 i svår klass, de tidigare nämnda Nicolina och Inferno.

Av familjens 58 medlemmar är 43 alltjämt i tjänst, varför dess fortbestånd är tryggat för avsevärd tid framöver.

FAMILJ 42 – LORA

Familj 42 – Lora-familjen – har som stammoder Lora 387 f 1903 e Lorval u Judista Han. III 2217 e Julianus – Nord – Zampa, som importerades av ”Hannoveranska Fölbolaget” och förvärvades av den framstående uppfödaren Bonde Nilsson, Mossagården, Fjälkinge.

Lora, som var ett kraftigt och ädelt sto, förblev på Mossagården till 1915, då hon enligt stamboken ”såldes till utlandet”. Hon hade då lämnat 7 avkomlingar, av vilka 1 såldes till remont och 1 blev stambokfört sto, Alva 1527 f 1915 e Avanti.

Alva förblev också på Mossagården till 1932, då hon dog. Hon var pre­mierad A och lämnade 13 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 2 blevo stambokförda ston, Ravala 2301 f 1925 e Ranken­dorf och Sylfid 2601 f 1932, vilka båda blev av stor betydelse för fa­miljens utveckling.

Ravala tillhörde Pehr Göransson, Ljungagård, Högestad och Bonde Nilsson t o m 1939, Gertrud Borg, St. Juleboda, Maglehem 1940 och kom så till slut till Sigurd Strand St. Juleboda, hos vilken hon förblev till 1942, då hon dog. Hon var premierad A och lämnade 10 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter och 4 blevo avelsston, varav 3 stambokfördes. De 3 äldsta lämnade var sin dotter, vilka alltjämt ha ättlingar i tjänst.

Sylfid blev i ännu högre grad än systern av grundläggande betydelse för familjens utveckling och fortbestånd. Hon förvärvades av Erik W. Nilsson, Månsagården, Gualöv och förblev hos honom till 1949, då hon dog. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvnings-premie 1948 och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Magna 4051 f 1941 och Magnolia 4650 f 1943 båda e Magnet Kyff.

Magna, som var premierad A, förvärvades av Knut Knutsson, Knutsgård, Gualöv, hos vilken hon lämnade 9 avkomlingar, innan hon 1955 dödades av ett åskslag. Av avkomlingarna såldes 7 till remonter medan de återstående 2 blevo stambokförda ston, vilka båda döptes till Tösen, ett fel som ty­värr begås av alltför många uppfödare. Om inte fantasin räcker till för olika namn, eller om man av traditions- eller känsloskäl vill bevara ett namn, böra individerna skiljas åt genom numrering, då det annars kan uppstå besvärliga misstag vid studerandet av en familjs antavla, om samma namn förekommer på flera ställen. Tösen 5444 f 1949 e Lux, lämnade en icke stambokförd dotter, Barbara f 1953 e Barbarossa, vilken i sin tur produ­cerat 3 stambokförda alltjämt i tjänst varande döttrar. Tösen 6140 f 1953 e Onkel lämnade dottern Pia 9556 f 1962 e Helmuth, som inte sattes in i aveln förrän 1974, men som kanske kan komma att bidraga till familjens utveckling.

Magnolia, som behölls på Månsagården, var den bättre av Sylfids båda döttrar. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris enskilt och i grupp på rikslantbruksmötet 1946, fick hederspris på lantbruksmötet i Rinkaby 1957 och Statens förärvningspremie 1959. Hon förolyckades vid 24 års ålder och hade då lämnat 12 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 3 till ridhästar och 2 blevo stambokförda ston, varav speciellt Luma 5352 f 1948 e Lux blev av stor betydelse för familjen. Den andra dottern, Tamara 7268 f 1957 e Drabant, tävlade åren 1962 – 1963 framgångsrikt i dressyr och har därefter hittills lämnat 2 stambokförda, alltjämt i tjänst varande döttrar, varav Carita 7850 f 1965 e Caracas under åren 1969 – 1975 tävlat i dressyr med ett flertal segrar såväl i lätt som i medelsvår klass. En av ridhästarna, Timur Lenk f 1963 e Juan blev pristagare i svår dressyr.

Luma (se ovan), som förvärvades av den kände uppfödaren Evert Abra­hamsson, Ö. Elleholm, Mörrum, får räknas till ett av familjens bästa ston. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, fick hederspris på lantbruksmötet i Karlshamn 1964 och Statens förärvningspremie 1962. Hon lämnade fram till 1972, då hon ”pensionerades”, 13 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter, 4 till ridhästar och 5 blev stambokförda ston, vilka tillsammans hittills producerat 12 avelsston, varav 11 blivit stambokförda, och av vilka Cherie 6980 f 1961 e Negresco hittills lämnat 3 stambokförda i tjänst varande döttrar. De 3 äldsta stambokförda döttrarna, Lucci 5926 f 1954 e Barbarossa (stamboken anger Onkel, vilket är fel!), Sylfid 6023 f 1955 e Barbarossa och Lill 6158 f 1956 e Hermon och även Lynn 6396 f 1959 e Herzog blevo det de, som kom att betyda mest för familjens fortsatta utveckling.

Lucci, som förvärvades av den intresserade uppfödaren Arne Palmberg, Stilleryd, Karlshamn, där hon alltjämt är i tjänst, är liksom modern ett framstående sto med god framåtanda och vackra rörelser, och som tar god hand om sina föl. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom, silvermedalj på lantbruksmötet i Karlshamn 1964 och Statens förärvnings-premie 1969. Hon har hittills lämnat 11 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 4 till ridhästar, 3 blivit stambokförda ston och en beskällare, nämligen

Verdi 434 f 1963 e Varolio, tillhörde Flyinge, exporterad till Danmark 1973, fader till 21 stambokförda ston och 2 remonter och/eller ackordshästar.

Sylfid, som är premierad A och har fått avelsdiplom, förvärvades av Karl-Erik Nilsson, Mossagården, Fjälkinge, dit stammen därigenom kom tillbaka. Hon har hittills lämnat 8 avkomlingar, av vilka 1 exporterats till Norge, 2 sålts till ridhästar och 3 blivit stambokförda ston, av vilka Juliette 6969 f 1961 e Juan i sin tur lämnat två och Sonette 8087 f 1967 e Safari 1 stambokförda döttrar.

Lill hade tre ägare, innan hon 1966 hamnade hos Ingvar Nilsson, Lomm­arp, Vinslöv, hos vilken hon alltjämt är i tjänst. Hon är premierad A och har hittills lämnat 10 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont och ex­porterats till Schweiz, 1 sålts till Statspolisen, 6 blivit i tjänst va­rande avelsston, varav 5 stambokförts, och en beskällare, nämligen

Gastronom 489 f 1970 e Lansiär, tillhörde Flyinge, kastrerad och såld 1974 utan stamboksangiven avkomma.

Lynn är alltjämt i tjänst hos Evert och Gunilla Abrahamsson på Elle­halm. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom, erövrade silvermedalj på lantbruksmötet i Karlshamn 1964 och har lämnat föl varje år utom 1974, då hon kastade. Av hennes 11 avkomlingar har 2 sålts till remonter, 1 exporte­rats till Danmark och 2 sålts till ridhästar. En av dessa är Lansad f 1966 e Crown Point xx, som började som hoppehäst med placeringar ända upp i svår klass, men som sedan skolats om och 1975 under den duktiga ryttarinnan Eva-Karin Oskarsson tog en första, en andra och två tredjeplaceringar i svår dressyr.

 Lynn 6396 f 1959 e Herzog

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Gastronom och Verdi.

Tävlingsmässigt sett har familjen hävdat sig väl med 32 pristagare, varav 3 i svår klass, nämligen förutom de båda nämnda Timur Lenk och Lansad också hopparen Hugin I f 1944 e Hubertus u Gamina 3191 e Gamäng. Hoppningsanlagen ha synbarligen förärvts väl, för av övriga pristagare har 11 placerat sig i medelsvår hoppning. 5 pristagare finns i dressyr och förutom Timur Lenk och Lansad verkar Sven Littorins Carita (se ovan) vara mycket lovande.

Av familjens 74 medlemmar är 53 alltjämt i tjänst, och det finns därför goda utsikter för ytterligare goda tillskott till tävlingshästarna från denna livskraftiga familj.

 
Eva-Karin Oscarsson på Lansad f 1966 e Crown Point

FAMILJ 43 – JUTA

Familj 43 – Juta-familjen – har sitt ursprung i Ostpreussen genom det svarta stoet Juta 1095 f 1908 e Hilmar – Niederwald – Cecil Craven xxDuduck – Eriwan, som importerades födelseåret till Widtsköfle. I likhet med vad fallet var med andra ston utlämnades hon efter några år till Nils Olsson, nr 14, Degeberga på villkor, att hon skulle betäckas årligen, och att de 2 första fölen skulle överlämnas till stuteriet, varefter hon skulle övergå i Olssons ägo, ett förfarande som var ganska vanligt i Ost­preussen.

Juta, som var premierad A, blev väl omhändertagen hos Nils Olsson, hos vilken hon fram t o m 1928 – efter vilket år upplysningar om henne saknas – lämnade 14 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 4 blevo stambokförda ston och 2 beskällare. Dessa var båda födda e Corvettino och såldes till Flyinge, men som Hodder Stjernswärd med viss bitterhet konstaterar – ”som alla hingstar efter Corvettino med undantag för Corsänger och Corvett blevo de utslagna av dåvarande stuteriledningen, som ansåg Corvettinoättlingarna vara för lätta. De hade varit lika värdefulla som Corsänger, som lämnade många utmärkta tävlingshästar, avelsston och re­monter”. De båda beskällarna var

Cornhalm f 1913, såld till Flyinge, kastrerad 1918 utan stamboksan­given avkomma, och

Corridor f 1914, såld till Flyinge, ej upptagen i stambokens hingstförteckning, kastrerad och såld utan spårbar avkomma.

Av Jutas döttrar lämnade Lona 2047 f 1922 e Faveur och Alina 2349 f 1928 e Avepal stambokförd avkomma, men Alinas två dotterdöttrar lämnade i sin tur ingen stambokförd avkomma, varför det blev Lona, som kom att få svara för familjens vidare utveckling och fortbestånd.

Lona som förblev hos Nils Olsson till 1944, då hon dödades, premie­rades A och lämnade 12 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter, 1 till ridhäst och 3 blevo stambokförda ston, varav endast Branta 2494 f 1931 e Trakehnerehingsten Brand lämnade stambokförd avkomma.

Branta var ett utomordentligt avelssto, som hade en avgörande bety­delse för familjens utveckling. Hon följde med Nils Olssons son, nämndeman Olof Olsson till Klamby Nygård, Vollsjö, där hon förblev till sin död 1957. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1947 och lämnade 20 avkomlingar alla av framstående exteriör, elegans och likformighet – av vilka 9 såldes till remonter, 3 blevo stambokförda ston och 2 beskällare, nämligen

Rembrant 212 f 1938 e Usedom, tillhörde Flyinge, kastrerad 1942 och såld till ridhäst, fader till 1 remont, och

Vitus 272 f 1942, tillhörde Flyinge, kastrerad 1946 utan stambokangiven avkomma.

Av Brantas döttrar, vilka tillsammans producerade 11 stambokförda ston, svarade Prima 4616 f 1944 e Primo för 2, Soressa 5833 f 1954 e Sorrento för 4 och Sorrenta 5878 f 1955 likaledes e Sorrento för 5 ston. Ty­värr har det visat sig omöjligt att uppbringa ett fotografi av Branta, som i stället får representeras av dottern Soressa.

Prima, som var premierad A och erhöll avelsdiplom, förvärvades av Folke G. Svensson, Östraby, hos vilken hon förblev till sin död 1958. Hon lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 ex­porterades till Schweiz), 1 exporterades till Danmark och 2 blevo stambokförda ston, varav endast Hennessy 5742 f 1951 e Heinfried (se nedan) hittills blivit av betydelse för familjens fortbestånd.

Soressa, som blev kvar på Klamby Nygård, övertogs 1970 av Olof Olssons son Bengt och var i tjänst till 1974, då hon på grund av sjukdom måste avlivas. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, Statens förärv­ningspremie 1969 och lämnade 11 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter, 1 till Statspolisen, 1 till ridhäst och 4 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, varav Sorry 7810 f 1964 e Polarstern hittills lämnat 2 stambokförda döttrar.

 Soressa 5833 f 1954 e Sorrento

Sorrenta förvärvades av Hugo Hansson, Gårdstånga, Örtofta, hos vilken hon förblev till sin död 1970. Hon var ett kraftigt sto med ädel hållning, goda rörelser och gott lynne. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 1 sto, Divina f 1965 e Dra­bant exporterades till Danmark, 1 såldes till ridhäst och 5 blevo stambokförda ston, varav 4 alltjämt är i tjänst, och av vilka Singoalla 6901 f 1961 e Drabant (se nedan) hittills varit mest produktiv.

Hennessy (se ovan) förblev hos Folke Svensson t o m 1957, kom så till Folke Nilsson, Amalietorp, Östraby åren 1958 – 1960 och till slut till Göran Magnusson, Österby gård, Hällbybrunn, hos vilken hon lämnade 2 föl och gick gall 2 gånger, varpå hon dödades 1964. Totalt producerade hon endast 3 levande avkomlingar, av vilka 2 blevo stambokförda ston, Mirja 6348 f 1958 e Polarstern och Henny 6859 f 1961 e Alcasar.

Mirja, som föddes hos Folke Nilsson, är alltjämt i tjänst hos honom. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 7 avkomlingar, av vilka 4 blivit avelsston, varav 2 hittills stambokförts, och av vilka Mirelle 7352 f 1964 e Picasso lämnat 2 avelsston, varav 1 har stambokförts.

Henny förblev hos Göran Magnusson t o m 1969, då hon förvärvades av Carl-Olov Johansson, Skälby säteri, Enköping, där hon alltjämt är verksam. Hon är premierad A och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 3 blivit stambokförda ston.

Familjen har inga hingstar utöver de redan nämnda Cornhalm, Corridor, Rembrant och Vitus.

I tävlingshänseende har familjens bidrag varit blygsamt med endast 8 pristagare, varav ingen i svår klass. Den bästa hästen bland pristagarna var majoren Gunnar Schildts dressyrhäst Dahldorff f 1943 e Primo u Branta 2494, vilken först såldes till Flyinge men kastrerades och blev remont på K 3.

Av familjens 46 medlemmar är 29 alltjämt i tjänst, varför dess fortbestånd förefaller tryggat.

FAMILJ 44 – ALVA

Familj 44 – Alva-familjen – kommer ursprungligen från stoet Vanda 1988 f 1922 e Washington u Neckros e Adrianus – Gentil, vilket tillhörde Henry Bengtsson, Ravlundabro.

Vanda, som var premierad AB, lämnade fram till 1934 – efter vilket år uppgifter om henne saknas – 7 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston, varav dock endast den äldsta, Alva 2350 f 1928 e Avepal, lämnade stambokförd avkomma.

Alva, som har gett familjen dess namn, var ett kraftigt och korrekt sto, som trots sin något ohomogena härstamning visade en mycket god för­ärvning. Hon tillhörde Widtsköfle åren 1929 – 1930 men förvärvades därefter av Nils Lindell, Mjöåkra, Gringelstad. Hon deltog med framgång i prishoppning i den då mycket livaktiga Gärds härads ryttarförenings täv­lingar. Hon var premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 2. pris på lantbruksmötet i Lund 1945 och fick Statens förärvningspremie 1947. Hon togs ur aveln vid 21 års ålder och hade då lämnat 11 avkomlingar, av vilka 8 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, Alba 3029 f 1932 e Brand och Ava 3494 f 1938 e Kokard.

Alba tillhörde två ägare, innan hon 1946 hamnade hos C. Pipers sterbhus, Högestads gård, Högestad, där hon förblev till dess hon 1951 togs ur aveln. Hon var premierad AB, erhöll Statens förärvningspremie 1949 och lämnade 9 avkomlingar, av vilka 7 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 1 blev stambokfört sto, Lona 4429 f 1942 e Lage (se nedan). Hon hade också en annan dotter med Lage, Laila f 1940, som sattes in i aveln utan att stambokföras och som lämnade Rumba 5044 f 1945 e Ruthven, som emellertid icke lämnade någon stambokförd avkomma. En av Albas re­monter var familjens ende pristagare i svår klass, hopparen Tit-Bit f 1941 e Garant.

Ava, som var premierad A och fick avelsdiplom, förblev hos Nils Lin­dell till sin död 1951 och lämnade 8 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter och 3 blevo stambokförda ston. Av dessa blev det endast den äldsta, Anita 4469 f 1942 e Largo (se nedan), som lämnade stambokförd avkomma och sålunda fick svara för familjens vidare utveckling.

Lena (se ovan), som föddes hos och tillhörde Aug. Gudmundsson, Ravlunda nr 8, Ravlundabro, dödades redan som 9-åring efter ett par misslyckade födslar och lämnade därför endast 2 avkomlingar, vilka båda sål­des till remonter. Den äldre av dessa blev emellertid senare stambokfört sto, Fantasi 6460 f 1947 e Ruthven (se nedan).

Anita (se ovan) tillhörde fram till och med 1954 Curt Dohrmann, Knebildstorp, Halmstad, Halland, där hon bildat en ganska omfattande familj, och kom så till den kände varmblodsuppfödaren, godsägare Olle Nilsson, Holmagärda, Varberg, där hon förblev till sin död 1960. Hon var premierad A, erhöll Statens förärvningspremie 1954, Halländsk Hästavelförenings avelspris 1956 och lämnade 14 avkomlingar, av vilka 5 såldes till remonter, en till ridhäst och 5 blevo stambokförda ston, Anette 5371 f 1948 e Regu­lator, Annika 5686 f 1951 e Magnet Kyff, Anisette 5939 f 1955 e Onkel, Annika 6437 f 1958 e Juan och Fanny 6428 f 1959 e Juan (se nedan), vilka tillsammans hittills ha lämnat 17 avelsston, av vilka 16 stambokförts!

Fantasi (se ovan), som ju först såldes till remont, var premierad A och förvärvades av Wulf Erik Widegren, Walla säteri, Rök, Väderstad, där hon 1969 övertogs av sonen Hans-Erik. Hon lämnade 6 avkomlingar, av vilka 2 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, och 1 beskällare nämligen

Fantom II 475 f 1968 e Nepal, tillhör Hans-Erik Widegren, Walla säteri, Rök, Västerstad.

Anette (se ovan) förvärvades av Torsten Jönsson, Lövhult, Söndrum, Halmstad och förblev hos honom fram till sin död 1968. Hon var ett framstående avelssto, premierad A, erhöll avelsdiplom, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Tönnersa 1962, erhöll Hallands Hästavelförenings hederspris samma år och fick Statens förärvningspremie 1961. Hon lämnade 12 avkomlingar, av vilka 3 såldes till remonter (varav 1 ex­porterades till Schweiz), 3 såldes till ridhästar, 3 blevo alltjämt i tjänst varande stambokförda ston, vilka hittills producerat 3 avelsston, av vilka 1 stambokförts, och 1 beskällare, nämligen den utmärkte

Pompe 401 f 1958 e Celsius, tillhörde Flyinge, exporterad 1970 till England, fader till hingsten Unesco (F.1) 428 f 1962 u Klarinette 5961 e Varolio, 56 stambokförda ston och 19 remonter och/eller ackordshästar. Se bild.

Annika se ovan) förvärvades som 3-åring av den framstående uppfödaren Ragnar Jönsson, Bäckagård, Söndrum, Halmstad, som därmed började sitt för varmblodsaveln så framgångsrika arbete, och det var ett köp, som han aldrig behövde ångra. Hon var ett remarkabelt sto, som lämnade föl 20 år i rad, vilket mig veterligt tidigare presterats endast av Flyingestoet Hilaria (F.5) 4770 e Onkel, men när hon gick gall 1975 och veterinären inte trodde, ett hon skulle kunna få fler föl, dödades hon 25 år gammal. Hon var givetvis premierad A, fick avelsdiplom, erhöll Statens förärvnings­premie 1965 och Halländsk Hästavelförenings avelspris 1967, det senare en mycket eftersträvad utmärkelse! Av hennes 20 avkomlingar ha 4 sålts till remonter (varav 1 exporterats till Schweiz), 1 exporterats till Norge, 6 sålts till ridhästar och 6 blivit avelsston, varav 5 hittills stambokförts och tillsammans lämnat 7 stambokförda döttrar, av vilka Jeanette 7032 f 1962 e Ganymed och Ann 7231 f 1963 e Fokker bidragit med vardera tre.

 Annika 5686 f 1951 e Magnet Kyff

Pompe 401 f 1958 e Celsius

Anisette (se ovan) kom efter en mellanhand till Rudolf Jönrup, Klockaregårde, Tvååker, där hon alltjämt är verksam. Hon är premierad A, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Morup 1962, fick Statens förärvningspremie 1967 och Halländsk hästavelförenings avelspris 1974.  Hon har hittills lämnat 11 avkomlingar, av vilka 1 sålts till remont, 3 till ridhästar och 6 blivit avelsston, av vilka 5 stambokförts.

Annika 6437 (se ovan), som borde ha åtskiljts från storasyster genom numrering, behölls på Holmagärde, där hon alltjämt är i tjänst. Hon är premierad A, har fått avelsdiplom och har hittills lämnat 6 avkomlingar, av vilka 2 blivit stambokförda ston, varav Ann 7633 f 1963 e Lucky Boy xx hittills lämnat 2 stambokförda döttrar.

Fanny (se ovan) tillhörde Stig Ekberg, Nässjö Södergård t o m 1966, då hon förvärvades av Bertil Thafvelin, Tunarps gård, Sandhem, en av de större uppfödarna i Skaraborgs län. Hon är alltjämt verksam hos honom, är premierad A och har hittills lämnat 9 avkomlingar, av vilka 1 sålts till ackordshäst, 2 till ridhästar och 1 blivit stambokfört sto, Lucky 9827 f 1963 e Lucky Boy xx.

Familjen har inga ytterligare hingstar utöver de redan nämnda Fantom II och Pompe.

I tävlingshänseende kan familjen redovisa 13 pristagare varav den ovannämnde Tit-Bit i svår klass men sannolikt finns det många pristagare på de lantliga ryttarföreningarnas tävlingar.

Av familjen 56 medlemmar är 40 alltjämt i tjänst, och det finns ingen risk för att familjen inte skall bestå utan tvärtom goda utsikter för fler förstklassiga representanter såväl i aveln som i tävlingssporten.

FAMILJ 45 – HULEGÅRD

Familj 45 – Linda– eller som man numera enbart säger Hulegårds-familjen – kan man också beteckna som en ren Hallandsfamilj, eftersom den funnits hos familjen Johansson, Hulegården, Rolfstorp i 82 år. Det första varm­blodsstoet i familjen inköptes av Johan August Johansson år 1894. Hon var då två år och döptes till Julie. Hon var fallen e Prinsen u Fuxa e Zampa u sto e Kille I, som i sin tur var fallen e Kille, som var av Godsvenstammen på Strömsholm. Godsven var född 1805 och hans farfarsfar Agent 1771! Hennes härstamning var intressant. Fader Prinsen var av anglonormandisk härkomst såväl på fädernesidan genom Querqueville som på mödernet genom Bismarck. Zampa var en från Danmark importerad hingst av Fredriksborgsras och icke – som anges i stambok XXXIV den jämnårige Flyingehingsten Zampa f 1870 e Cyrillus. Det rätta förhållandet har fastställts av den framlidne premieringsordföranden i Halland Folke Gustafsson, som dokumen­terat det med utdrag ur 1898 års stuteribok för Halland. När Julie premierades första gången år 1895 fick ägaren frisedel till -ardennerhingst! Resultatet blev ett stoföl, ”men det sålde vår far”, berättar bröderna Johansson. Trots att avelsledningen synbarligen var inne på sådana tankar parades Julie 1897 med Juvel e Sud u Irmgard Han. 2254 e Julius, som 1887 importerats som föl från Hannover till Flyinge och var placerad i Halland. Resultatet blev Tuni f 1898.

Tuni, som icke stambokfördes, lämnade tre döttrar, Solla 853 RÄ II f 1907 e Zahlmeister, Linda 852 RÄ III f 1911 och Gulli 851 RÄ III f 1912 båda e Scallywag xx. Denne var född 1897 i England och importerades 1901 av dåvarande löjtnanten S. Siefvert, som sålde honom till A. Hallberg, Munkegård, Långås i Halland eftersom bestämmelsen icke tillät honom att ha en hingst som tjänstehäst.

Solla lämnade enligt stamboken endast ett hingstföl, varför det blev systern Linda, som kom att ge familjen dess namn, men numera talar man som ovan nämnts endast om Hulegårdsfamiljen.  Om Linda och Gulli berättar bröderna Johansson följande: ”Vår dräng skulle ner och plöja en åker, där det var litet tungt, så han satte på morgonen för två kraftiga ardenner, men han var sur och vresig, när han kom hem till middag, för han tyckte hästarna var så slöa. Men sedan fick han fortsätta plöjningen med Linda och Gulli, och det var en nöjd och belåten dräng, som kom hem på kvällen, ty nu hade det gått undan med plöjningen!”

Linda, som var premierad A, förblev på Hulegården hela sin verksamhetstid och lämnade 14 avkomlingar, av vilka 10 såldes till remonter och 2 blevo stambokförda ston, varav dock endast Yvona 2659 f 1932 e Yvon (se nedan) lämnade stambokförd avkomma.

Gulli som också var premierad A, förblev liksom systern på Hulegården, där hon lämnade 8 avkomlingar fram till 1928, efter vilket år upplysningar om henne saknas. Av avkomlingarna såldes 4 till remonter, 1 blev stambokfört sto, som dock icke lämnade någon stambokförd avkomma, och 1 beskällare nämligen

Ymer I (ex Zorn) f 1921 e Sixtus, tillhörde Strömsholm, kastrerad 1927 utan stamboksangiven avkomma.

Yvona (se ovan) tjänstgjorde också på Hulegården och lämnade fram till och med 1942 – efter vilket år hon antingen gick gall eller ev. betäcktes – endast 4 avkomlingar, av vilka 2 såldes till remonter och 2 blevo för fa­miljens vidare utveckling mycket betydelsefulla stambokförda ston, Mascot 3718 f 1939 och Manca 4281 f 1942 båda e Manco, vilka tillsammans lämnade 14 stambokförda döttrar. En av remonterna var Guasso f 1936 e Galon, som fick den duktiga ryttarinnan Ann-Ida Jacobsson till fodervärd, och det ekipaget skördade stora lagrar såväl i dressyr som i hoppning och fälttäv­lan. Guasso fick också Jockeyklubbens hederspris för en seger i jaktlopp på Åby. Han återtogs av K 2 för att tränas för fälttävlan i OS, men bröt tyvärr ned och slutade som elevhäst.

Mascot var väl kanske familjens förnämsta avelssto. Både hon och systern Manca behölls på Hulegården, och hon var hela 32 år, då hon dödades. Hon var givetvis premierad A, erhöll Halländsk Hästavelförenings avelspris 1953, erövrade 1. pris och hederspris på lantbruksmötet i Varberg 1945 och fick Statens förärvningspremie 1951. Hon lämnade 15 avkomlingar, av vilka 6 såldes till remonter (varav 1 exporterades till Schweiz) och 9 (!) blevo stambokförda ston, vilka tillsammans hittills producerat 15 stambokförda döttrar. Av Mascots döttrar blevo Runa 5690 f 1950 e Ruthven och Sonette 6279 f 1958 e Istambul (se nedan) de mest betydelsefulla. Se foto av Mascot.

Manca var premierad A, erhöll avelsdiplom, Halländsk Hästavelförenings avelspris 1963, erövrade 3. pris på lantbruksmötet i Varberg 1945 och fick Statens förärvningspremie 1957. Hon dog 1969 och hade då lämnat 14 avkomlingar, av vilka 4 såldes till remonter (varav 2 exporterades till Schweiz), 1 till ridhäst, 1 exporterades till Danmark och 5 blevo stambokförda ston, vilka tillsammans lämnade 10 stambokförda döttrar, Av Mancas döttrar må särskilt nämnas Pia 6606 f 1960 e Piruet (se nedan), som svarat för hälften av de ovannämnda 10 döttrarna.

Runa (se ovan) förvärvades av Claes Åkerströms stbh, Kungsgården, Åskloster men blev väl inte riktigt vad ägarna hade hoppats på. Hon gick gall 5 gånger och lämnade endast 2 levande avkomlingar, av vilka dock ett blev det goda stoet Rutva 6175 f 1956 e Istanbul (se nedan).

 Mascot 3718 f 1939 e Manco

Sonette (se ovan), som är premierad. A, kom efter flera ägare till syskonen Svensson, Fagared, Tvååker, hos vilka hon hittills har lämnat 8 avkomlingar, varav 4 i tjänst varande stambokförda ston.

Pia (se ovan) förvärvades som 4-åring av Rutger och Ingrid Almlund, Hunnestads prästgård, Varberg, där hon alltjämt är i tjänst Hon är pre­mierad A och har hittills lämnat 12 avkomlingar, och av hennes 8 döttrar är 6 godkända för avel, varav 5 stambokförts medan de båda andra, vilka inte ha åldern inne, enligt Ingrid Elmlund verkar lovande. Jag kan inte underlåta att citera hennes beskrivning av Pia: ”Pia har under alla år varit den odiskuterade ledaren i vår hästflock hon på väg någonstans, och någon annan häst försöker gå om henne, stryker hon öronen bakåt och gör ett kast med huvudet, och plötsligt har hon alla på flera meters avstånd! Men mot oss har hon alltid varit underbar! Tillgänglig och ändå personlig. Stackars oss, om vi på något sätt förolämpat henne. Det går inte att komma till tals med henne på en god stund. Hon vänder bort huvu­det, som om man ej vore värd att se på! Trots att hon som de flesta andra hästar älskar socker, tar hon i sådana stunder inte emot något. Vi har många gånger vid dylika tillfällen stoppat in sockerbiten i munnen på henne, men hon har envist vägrat att äta upp den utan i stället spottet ut den. Tala om karaktär!” Pia är mormor till Nicette 9368 f 1970 e Cecil, som blev länsbästa sto i Halland 1973.

Rutva (se ovan), som är premierad A, tillhörde Gunnar Jansson, Olsa­gården, Assberg, Skena t o m 1969, då hon såldes till Osborne Landen, Nygård, Torpa, Varberg, hos vilken hon alltjämt är i tjänst. Hon har hittills lämnat 9 avkomlingar, varav 4 stambokförda ston, vilka i sin tur producerat 2 stambokförda döttrar.

Familjen har ingen hingst utöver den redan nämnde Ymer I.

Tävlingsmässigt sett har familjen gjort en blygsam insats med endast 7 pristagare, av vilka 2 placerat sig i medelsvår klass. Men då har ju inte eventuella resultat från SLRC:s tävlingar kunnat räknas in!

Av familjens 54 medlemmar är 38 alltjämt i tjänst, och med den en­tusiasm, med vilken man i Halland omsluter Hulegårdsfamiljen, så är det nog ingen risk för att inte familjen skall bestå.

Stofamilj 46-50 - BOJAN/PILEDAL, YVY/KUNGSHULT, VERA, JÄNTAN & FREJA/BJERSTEDTSKA

FAMILJ 46 – BOJAN / PILEDAL

Spitfire, ryttare Börje Jeppsson i Helsingfors 1952

Fam. 46; Bojan-eller Piledals-familjen. Bojan 3468 var född 1930 hos Folke Piledahl, St. Herrestad och verkade i aveln hos sin uppfödare tills hon dog 1955. Detta framstående avelssto hade en ganska ”blandad härstamning: Boston – Guidon – Admiral – Hercules. Tribunsonen Boston var född 1927 hos den välkände hästuppfödaren Sven Aug. Svensson, Arvidsborg, Kävlinge. Som fader till beskällaren Groom och 17 avelsston återfinns Boston ganska ofta i stamtavlorna. Flera av hans 66 remonter tävlade med framgång i hoppning. Guidon importerades som föl från Hannover och tillhörde H. Göransson, Ödemarks gård, Tomelilla. Admiral (ej att förväxla med Amiral) var en oldenburgare och från Ostfriesland kom slutligen Hercules. Parad med olika hingstar lämnade Bojan 3468 mycket goda prishoppningshästar bl.a. de båda olympiahästar­na Ismed e. Allerlei (ryttare Karl-Åke Hultberg i London 1948) och Spitfire 5979 e. Lucifer 153 (ryttare Börje Jeppsson i Helsingfors 1952).

Lillebror e. Grafit tävlade i svår klass i Danmark, där han en tid hade höjdrekordet. Hans helsyster Notre Dame 6167 segrade i lätta hoppningar och var placerad i medelsvår. Hon tävlades av Dag Nätterqvist och var under sin avelskarriär i Staffan Hammarskiölds, Gnesta, ägo. Curtise 3571 e. Isolator 112 reds i medelsvår klass av Curt Smith, Värsta. Allt som allt fick Bojan 3468 11 levande föl, varav 7 döttrar sattes in i aveln, tyvärr är endast 5 stambokförda.  Ovannämnda Spitfire 5979, som med tilltagande ålder fick ögonstarr, vilket dock icke gått i arv, har fem döttrar i stamboken och Notre Dame 6167 tre. Den senare är bl.a. moder till beskällaren Cyrill 523 e. Cyrano 457 och den mycket goda hopparen Dexippos I e. Oberon 395. Bojans dotterdotter Dockan 6124 lämnade med hingsten Magnifique 409 stoet Première 8301, som är moder till beskällaren Besk 520 e. Optimist 443.

Familjens hittills framgångsrikaste representant är El-Vis e. Cosmos xx u. Elvy 5944. Åke Hultberg red El-Vis i Münchenolympiaden och ekipaget har i Sverige tagit 30 segrar, varav 15 i svår klass. Hingsten Karakoll 576 är mycket nära besläktad med El-Vis. Båda är efter Cosmos xx och Karakolls 576 moder Elin 9925 är dotterdotter till El-Vis moder Elvy 5944. Karakoll 576 har liksom den berömde El-Vis utmärkta hoppanlag. Denna gren av Bojanfamiljen har drivits fram av Karl-Åke Hultberg, Fristad.

Familjen har icke varit berömd för sin skönhet men genom sina utmärkta prestationer skapat sig ett mycket aktat namn och får betraktas som en av våra allra bästa prestationsfamiljer. I aveln har satts in 50 ston och av dessa är 33 i aveln 1977. På tävlingsbanan har 43 avkomlingar utmärkt sig, därav 7 med stora framgångar i svår klass – alla i prishoppning.

Familjen är i starkt tilltagande och för framtiden skulle det vara intressant att få in Bohèmeblodet, en duplicering av Cosmos xx eller ”fritt” blod exempelvis som Utrillo 432 eller German 490. Sådana parningar skulle säkerligen bidrag till att bibehålla familjens dokumenterade hoppförmåga.

FAMILJ 47 – YVY / KUNGSHULT

Familj 47; Yvy – eller Kungshults -familjen. Den skicklige djurmannen E. Hallgren, Hallgården, Kungshult hade 1938 beställt Yvy 4980 som föl från uppfödaren Nils Eriksson, S. Munkarp, Kungshult. Yvy 4980 beredde sin ägare mycket glädje, dels utförde hon alla körslor på gården och dels var hon dräktig 18 år i följd och gav livet åt 15 föl, ett år kastade hon och vid två tillfällen dog fölen.  Hon hade endast tre kända generationer i stamtavlan: Yvon – Alderath – Jauer. Schwablisosonen Yvon var född hos Christen Andersson, S. Sandby och inköptes som föl till Flyinge. Yvon förde övervägande hannoveranskt blod. Alderath föddes i Hannover och kom som 2,5-åring till Flyinge. Han har förärvt skimmelfärgen i familjen. Jauer var född i Ostpreussen och importerades som föl till Flyinge. Alla tre hingstarna lämnade vardera två beskällare och åtskilliga avelsston. Den mest bemärkte avelshingsten var Jauersonen Jafet 114.

 Yvy 4980 och Yvette 5023 (som treåring) framför slåttermaskinen på Hallgården, Kungshult.

Yvy 4980 parades fem gånger med Egal och av dessa avkomlingar kom tre i familjen P. 0. Södergrens, Saltsjöbaden, ägo. Det flotta ekipaget Ann Södergren – Ack-Va-Vit skördade många segrar upp till svår klass. Hästen kom sedermera i Herbert Sachs ägo och döptes om till Orvieto. Slutligen hamnade han som paradhäst i Hovstallet, där han kallades Oberon och reds av överhovstallmästaren.

Dacke-sonen Labrador blev stamhäst på A 2 och hade framgångar i såväl hoppning som dressyr under flera ryttare dock främst under överfurir Bernhard Dahlberg. Av Yvys 4980 fem stambokförda döttrar kom Yvette 5023 e. Egal att spela en betydande roll för familjen såsom mor till det framstående avelsstoet Sirocco 6018 e. Ullman 246. Sirocco 6018 såldes som remont av uppfödaren Nils Persson, Brostorp, Kungshult, kom sedermera i den internationellt kända ryttarinnan Lene Lembkes ägo. Ekipaget Lene Lembke – Sirocco var bl.a. champion vid två tillfällen i samband med de stora lantliga tävlingarna på Flyinge. Dottern Pipaluk e. Jovial 369 red Lene Lembke till mycket uppmärksammade framgångar i tyska fälttävlingar och Pipaluk korades 1969 i Västtyskland till bästa häst i fälttävlan. Sirocco 6018 blev mor till icke mindre än tre godkända söner, nämligen Flyingehingsten Astronaut 441 e. Cosmos xx samt privatbeskällarna Ivigtut 496 e. Jovial 369 och Tupilak 563 e. fin Rod xx.

Ylva 5020 e. Egal u. Yvy 4980 köptes av Malte Olsson, Kastberga, Eslöv. Som moder till sex stambokförda döttrar har hon verksamt bidragit till familjens utbredning. Bland hennes avkommor märks den gode prishopparen Grinzing e. Lansiär 377.

Familjen har 42 stambokförda ston, varav 27 är verksamma i aveln 1977. Beklagligtvis har en del ston kommit till ägare, som icke låtit premiera sina avelsdjur. Yvyfamiljen är en sund familj under stark utveckling.

 
Vesta 5024 med sin ägare Evert Persson, Långåkra, Eslöv.

FAMILJ 48 – VERA

Vera 2905 e. Nathan u. Vesta e. Kirkal -. Pless – Vespetro såldes som remont av sin uppfödare Sven Jespersson, Tofta, Asmundtorp och togs ut som avelssto från Herrevadsklosters remontdepå av Tage Troedsson, Svenstorp, Ljungbyhed år 1935.

Veras fader Nathan importerades från Hannover som tvååring. Kirkal var också hannoveranare och inköptes som föl 1910. Den tredje hannoveranaren Pless kom som treåring till Sverige och alla dessa tre hingstar tillhörde Flyinge. Vespotto var en anglonormand f. 1877 i Frankrike.

Vera 2905 fick sex föl. Hon parades två gånger med Nagel 171 och fyra gånger med Novarro 179. Parningen med Novarro 179 resulterade bl.a. i den betydande beskällaren Barbarossa 291 och de vackra avelsstona Vesta 5024 och Vera II 5209. Vesta 5024 kom så småningom till Evert Persson, Långåkra, Eslöv. Hon belönades med avelsdiplom, värde-bokstav A samt statens förärvningspremie. Hon beredde sin ägare mycken glädje dels som tävlingshäst och dels för sin fruktsamhet. Hon lämnade sjutton föl, fyra av dessa såldes som remonter till Schweiz, fyra blev tävlingshästar nämligen Jack Pot och Bojar. båda e. Hurricane xx samt Sitt Opp och Picasso båda e. Dorn och Westa II 8684. e. Huriricane xx verkar med framgång i aveln, den senare är moder till beskällaren Warrigall 560 e.Vagabond 433.

Nina 4161 e. Nagel 171 kom efterhand i den kände varmblodsuppfödaren Sjunne Larssons, Långaröd, Trolleholm ägo. Hans son Hans Larsson, Horshagsfarm, Eslöv, fick av sin fader Danina 6343 e. hannoveranaren Dohna II 233 u. Nina 4161. Sex gånger har hon parats med Urbino 430 och resultatet härav har bl.a. blivit fyra ättlingar, som med framgång visat sig på tävlingsbanan. Den mest bekante är Balthasar, som under Fredrik Thott placerat sig i svår hoppning men även Rubino och Rubena är på uppåtgående.

Ninas 4161 dotterdotter Good Girl 8719 har lämnat beskällaren Temptation 582 e. Drabant 448, ägd och uppfödd av Maj- Britt Fredriksson-Hallström, Färingtofta, Ljungbyhed.

Ninas 4161 dotter Regina 5199 blev bl.a. moder till fölstoet Afghana 5837, som i sin tur blev moder till Jona 6744 e. Jovial 369, ägd och uppfödd av Anders Svensson, Tockarp, Stehag. Denna Jona 6744 är bl.a. moder till tre tävlingshästar, varav Rote Boldt-sonen Roccy Racoon under Åke Hultberg har flera segrar i svår klass.

Familjen har 27 stambokförda ston, av vilka 17 är verksamma 1977 i aveln. Vera-familjen är ej så stor men har lämnat utmärkta avelsston och en stor procent tävlingshästar. Avelsmaterialet har i stor utsträckning verkat och verkar hos uppfödarfamiljer med tradition i avelsarbetet.

FAMILJ 49 – JÄNTAN

Jäntan 2069 RÄc var född 1927 hos ägaren Arvid Eriksson, Medebys i Ekeby, Barlingbo och fallen e. Pikör u. Corifale 942 RÄ III e. Coriamus- Fakirk xx -Warrenby xx. Pikör var född i Hannover och verkade hela tiden på Gotland från 1919 tills han dog 1936. Han beskrivs som en långbent, djup och välproportionerad hingst, manken var ej så utvecklad och rörelserna ordinära. Han hade ett mycket gott lynne och var synnerligen lättfödd. Pikör blev fader till 32 stambokförda döttrar och 130 remonter. Hans avkomma var mycket uppskattad inom armen.

Coriamus, f. 1908 i Hannover, kom samma år som föl till Flyinge, överflyttades 1913 till Strömsholm och verkade i aveln till 1932. Falkirk xx var en stor fullblodshingst, som mätte 166 cm., kom från England till Ottenby stuteri 1891 och året därpå till Strömsholm. Var Falkirk xx stor så var Warrenby xx motsatsen, han mätte endast 150 cm, och verkade inom Östergötlands läns hushållningssällskap.

Jäntans 2069 RAc tre stambokförda döttrar hette Lorry 2938b e. Bruleur, Lova 3102 e. Stegeborg I xx och Inga 4756 e. Ito 113. Lorry 2938b tillhörde flera ägare. Av hennes elva föl blev det ett avelssto, Lorette 3780 samt sju remonter, av vilka fyra kom till K 4 i Umeå. Alla deltog i tävlingar och Kyffhäusersonen Faust segrade i svår dressyr under överfurir L. Lundqvist.

Inga 4756 fick tre stambokförda döttrar och fem remonter, bland de senare storhopparen Blixt e. Bohème xx. Ekipaget Olle Stahre – Blixt erövrade många segrar i prishoppning på 1950-talet. Helsystern Bonny segrade under löjtnant Jonas Lindgren, K 4 i svår arméfälttävlan. Blixt och Bonny sågo dagens ljus hos mångårige ordföranden i föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på Gotland, Kristian Eriksson, Medebys, Ekeby.

Ovannämnda Lorette 3780 e. Lampos 143 var ett vackert sto, högt belönat på utställningar. Hon fick ej så många föl men som moder till Pontus e. Boheme xx (ryttare Dag Nätterqvist, K4), 50-talets mest framgångsrikaste prishoppningshäst, går hon till hävderna.

Familjen har 34 ston stambokförda och 1977 finns 20 i aveln. Stofamiljen har sin utbredning på Gotland, några har hamnat på fastlandet. Man får hoppas att gotlänningarna slår vakt om denna goda familj, som lämnat så många framstående prestationshästar. I detta sammanhang får man icke glömma bort Bohèmes xx stora inflytande.

FAMILJ  50 – FREJA/BJERSTEDTSKA

Freja– eller den Bjerstedtska– familjen; Freja 807 var född 1907 hos ägaren Herman Bjerstedt, Gyetorp, Gualöv och fallen e. Kampanj – Imperator – Zänker. Freja var ett vackert och rörligt sto, som levde tills hon blev 24 år och hade då haft fjorton föl. Av dessa blev två fölston Tyra 1424 och Lovena 1708 båda e. Avanti, de tolv andra såldes som remonter, varför man kan konstatera att Frejas 807 förärvning var säker. Fader till Kampanj var Adeptus xx, vilken senare bildat en av de mest utbredda och ansedda hingstlinjerna i Tyskland. Linjen finns även i Sverige f.n. representerad genom Abbé 435 och Utrillo 432 samt deras i aveln insatta söner. Hannoveranaren Imperator importerades som föl 1886 direkt till Flyinge. Zänker f. 1875 på kungl. tyska stuteriet Trakehnen fann vägen direkt till det berömda stuteriet på Widtsköfle.

 
Freja 807

Av Frejas 807 döttrar kom Lovena 1708 att föra familjen vidare främst genom Andora 2284 e. ostpreussaren Andor. Freja 807, Lovena 1708 och Andora 2284 vara alla tre i Herman Bjerstedts ägo. Andora 2284 dog 26 år gammal 1953 och hade då levererat icke mindre än arton föl, varav tre stambokförda döttrar Lehrona 3670, Sonora 3876 och Onkella 5661 samt femton remonter. Alla arton fölen levde till brukbar ålder – ett märkligt rekord!

Andora 2284 belönades också för sin utmärkta förärvning med värdebokstav A, statens förärvningspremie samt hederspris vid allmänna lantbruksmötet i Stockholm 1930.

Onkella 5661 stannade också på Gyetorp och övergick i sonen Fritz Bjerstedts ägo. Hennes sju döttrar torde garantera familjens fortbestånd.

Lovenas 1708 dotterdotter Ulla 1861 RÄc (u. Ranka 1058 RÄ III) var uppfödd av sin ägare Arvid Johansson, Haby, Vassmolösa och fallen e. ostpreussaren Attino, fader till åtskilliga goda dressyrhästar bl.a. Teresina (Berlinolympiaden 1936). Ulla 1861 RÄc fick tio föl av vilka tre tävlade i dressyr. Den bäste var Kantatsonen Ebenholtz, som under ryttmästare ”Bill” Hamilton vann många segrar i medelsvår klass.

Onkellas 5661 dotter Coquette 6452 e. Barbarossa 291 är moder till den mycket gode hopparen Clown e. Prince Fair xx, ryttare Peter Fredriksson.

Frejafamiljen kan uppvisa förärvningssäkra, fruktsamma ston med lång livslängd och av mycket god typ. Familjen kan redovisa 35 stambokförda ston, varav sexton är verksamma i aveln 1977. Antalet pristagare vid offentliga tävlingar är hittills tjugo. Familjen var tidigare knuten till Kristianstads län men är nu på frammarsch inom hela avelsområdet.

(Sakuppgifterna till fam. 46 – 50 hämtade ur Stig Fachts ”Våra stofamiljer”.)

Stofamilj 51-54 - FAIRITA, MAJ/ KIMSTAD, BELLONA/BJÖRNSTORP & CHLORIS/NYRUP

FAMILJ 51 – FAIRITA

 
Fairita 6319 i fälttävlan 1962. Ryttare Caroline Asker.

Fam. 51. Fairita-familjen. Normalt brukar man ge familjen namn efter ursprungsstoet, i detta fallet Reforma 134 RÄ II. Hon var född 1897 och fallen efter fullblodshingsten Reform xx, som var en mycket uppskattad remontproducör på Öland. Jag frångår traditionen och tar ett mer än 50 år yngre sto Fairita 6319 f. 1950 e. Fairey xx u. Rita e. Haffner, såsom det hittills mest betydande tävlings- och moderstoet. Vi skall emellertid först gå tillbaka och se vad som hänt inom familjen. Reforma 134 RÄ II var född hos W. Renström, Rånna, Skövde, inköptes av remonteringsstyrelsen och blev placerad på Öland. Där läm­nade hon fem remonter och avelsstoet Regina (ej stamboksförd), som i sin tur hade döttrarna Snoppa 80 RÄ III och Freja 194 RÄ bl båda efter Walter. Som moder till den mycket framstående fälttävlanshästen Sabe f. 1932 e. Gaukler xx har Snoppa 80 RÄ III blivit historisk. Olle Stahre, Trängen, vann med Sabe bl.a. svenskt mästerskap i fälttävlan 1942, 1943 och 1945, ett re­kord för sin tid. Sabe var född hos J. Carlsson, Ölands gräsgård. Snoppa 80 RÄ III lämnade med Gullasch dottern Gulla 1574 RÄ a, som hamnade hos C. von MöhIenfels, Ottenby. Där blev hon moder till 11 remonter, varav sex hade Ingiald till fader. Tre av dessa utmärkte sig i hoppning bl.a. Finn som var stamhäst på A 2 och som jag fick rida som ”lånehäst” när A 2 vann kungens pokal i laghoppning. Tidigare nämnda Rita tävlade med stor fram-gång i hoppning under Gösta Danell, Trängen. Efter avslutad tävlingskarriär köptes hon av C. W. Hamilton, Hallandsberg, Moholm. Hennes första föl blev Fairita 6319, som visades för remonteringsnämnden den 29 maj 1953 (bra att ha dagböcker!) och var ett mycket flott sto men tåvid höger fram, varför hon refuserades av nämnden. Själv ville jag gärna köpa henne men det passade sig ej att en ledamot av nämnden köpte en häst som kasserats.

Så småningom kom hon till familjen Askar och tävlades i alla grenar. Som främsta resultat får räknas en andra placering i svår fälttävlan.

Fairita 6319 är moder till sex avelsston, ett e. Escargot 421, Funny 8062 och de övriga e. Caracas 403, en parning som slagit mycket väl ut. Mest bekant bland systrarna är Faiblesse 12096. Hon döptes om till Cosima, när hon exporterades till Tyskland. Under Harry Boldt tillhörde hon eliten i dres­syr och var bl.a. reservhäst i tyska olympialaget 1976.

Faiblesse 12096 är nu återbördad till sin uppfödare Brita Wehtje, Trulstorp, Eslöv och verkar som avelssto. Som mormor till de prestationsmässigt framstående beskällarna Gibraltar 491 e. Hurricane xx u. Fancy 7781 (som tyvärr bara blev mor till Gibraltar 491) och Maraton 600 e. Utrillo 432 u. Fairy 9175 kommer Fairita 6319 i framtiden att återfinnas i många stamtavlor.

 Carat under Nick Skelton.

FAMILJ 52 – MAJ/ KIMSTAD

Fam. 52. Maj-, eller Kimstads-familjen. Enligt stamboken var Maj 4281/2 RÄ III e. Non Plus u. Stjärna, född 1904 hos ägaren C. Olsson, Lera, Kimstad (Walter Elgeskog anför en annan uppfattning i sin bok ”Hästar och Östgötar”). Jag lämnar den diskussionen och följer stambokens uppgifter, då händelsen ligger 80 år tillbaka i tiden och för den vidare beskrivningen av familjen torde skiljaktigheten icke betyda så mycket. Maj dog när hon var 27 år gammal och hade då gett livet åt elva föl, av vilka fem blev remonter och två blev avelsston nämligen Majken 1182 RÄ III och Gispan 1618 RÄa. Den förstnämnda var fallen e. hannove­ranaren Rustik, som var verksam vid Strömsholm och Gispans fader var den av Jac. Philipson till Loddby stuteri importerade oldenburgaren Cusor.

Majken kom till den skickliga uppfödaren, överstelöjtnant P. Karsten, Borg, Mantorp, som hade ett tiotal halvblodsston på sitt stuteri. Han var hingsthållare för Strömsholm som alltid stationerade en fullblodshingst hos honom. Även inom fullblodsaveln hade överstelöjtnant Karsten stora framgångar bl.a. som uppfödare till helsyskonen Birgit xx och Jack xx båda derbyvinnare.

Vid utställningarna i Göteborg 1923 och Skänninge 1929 blev Majken högt belönad. Hon fick fjorton föl bl.a. statshingsten Nogat e. Printonan Boy xx, sju remonter samt avelsstona Madeleine 2079 RÄc, Marja 1901 RÄc, och Majborg 1953 Räc, alla fallna efter fullblodshingstar, de tre avelsstona efter den gode ridhästavlaren Stegeborg i xx. Marja 1901 Räc verkade hos fyra olika ägare. Hennes fruktsamhet var det emellertid ej något fel på, då hon lämnade femton föl, av vilka tio blev remonter och tre avelsston. Den bäste tävlingshästen var Fair e. Feliciter xx, uppfödd hos Louis de Geer, St. Wäsby. Fair reds av K I-löjtnanten K. G. Holm främst i fälttävlan. Holm lå­nade ut Fair till sergeant Folke Frölen, som deltog i guldlaget i Helsingfors OS 1952. Marjas dotter Carat 6290 kom till Nasta vid Örebro och blev mormor till statshingsten Orvar 640 e. Utrillo 432.

Madeleine 2079 Räc lämnade fyra tävlingshästar, den bäste var Dragon f. 1933 e. Yngve I, som Karl-Åke Hultberg A två tävlade med stor framgång i dressyr. Madeleine ägdes av G. Pettersson, Ryftes i Fole, Källunge på Gotland.

Majborg 1953 Räc, som kom till fam. Nydahl, Hassla, Skänninge, fick femton föl, varav fyra blev fölston och sju remonter. Hon belönades bl.a. med sta­tens förärvningspremie. Tavast xx-dottern Cocotte 5122 kom som remont till K 4 och reds av ryttmästaren Johan Key. Ekipaget hade många framgångar och Cocotte, som mätte 157 cm, var mycket tapper och snabb. I hennes stamtavla finns tre fullblodshingstar i de fem närmaste generatio­nerna nämligen Tavast xx – Stegeborg I xx – (Rustik – Non Plus) – Warrenby xx. Cocotte återbördades så småningom till Hassla. Hennes dot­ter Cosette 5955 e. Santiago 228 gav livet åt bl.a. storhopparen Carat e. Jarramas 367. Han tillhörde toppskiktet i Sverige under Åke Hultberg och i England under Nick Skelton. Uppfödaren R. Ingemar Nydahl har under tre säsonger haft glädjen att få motta den s.k. Valörpokalen för Carat som varande den i Sverige födde, vinstrikaste prishoppningshästen. Dark o’Love e. Presto xx u. Majbina 10018 e. Jarramas 367 u. Cosette 5955, uppfödd av Gun Nydahl, Mjölby, tävlar i svår dressyr under Liane Wachtmeis­ter.

Cocottes halvbror Gast e. Gajo blev en ”kändis” då han 1947 på väg till Finska spelen hoppade ur lastkorgen i Värtahamnen och hamnade i vattnet, dock utan några bestående men.

Familjen har sitt huvudsäte i Östergötland men finns även representerad i bl.a. Blekinge hos Egil Norberg och i Västergötland. Tävlingsmeriter och god fertilitet har varit utmärkande för denna familj.

 Lurifax under Gunnar Palm i Helsingfors 1952

FAMILJEN 53 – BELLONA/BJÖRNSTORP

När statsstuteriet på Flyinge år 1923 skulle sättas upp inköptes ston bl.a. från Frankrike, varifrån stoet Ration 1856 kom. Hon var dräktig då hon kom till Sverige och det stoföl efter fullblodshingsten Vieux Chouan som föddes, såldes vid 1924 års Flyingeauktion till den blivande ordföranden i Avelsför­eningen för svenska varmblodiga hästen, Nils Gyllenkrok, Björnstorp. Stofölet blev så småningom fölstoet Bellona 2247, som föddes upp på Björnstorp, vilket var orsaken till att min företrädare, hovstallmästare Hodder Stjernswärd kallade denna linje för Björnstorpsfamiljen. Bellona 2247 sål­des sedan hon lämnat Rowena 2697 på Björnstorp till den intresserade uppfödaren Nils Nilsson, Munkarp, Kungshult. Kvar på Björnstorp blev alltså Rowena 2697 e. Veronese. Av hennes åtta remonter, alla födda på Björnstorp, blev tre goda tävlingshästar. Något avelssto lämnade hon inte.

Nils Nilsson gjorde lyckosamma parningar med Bellona 2247. Med Dacke fick hon Dalona 3632 och storhopparen Lurifax. Den sistnämnde var ac­kordhäst på Göteborgs ridhus, där ryttmästaren Åke Thelning var chef. Thelning deltog i Parisolympiadens prishoppning 1924, där det blev en sjät­teplats och i prishoppningens lagtävling togs guld tillsammans med Axel Ståhle och Åge Lundström. Åke Thelning upptäckte Lurifax talanger och fick honom utbytt mot en annan ackordhäst på Göta artilleriregemente. Under Gunnar Palm A 2 deltog Lurifax i Helsingforsolympiaden 1952.

Dalona 3632 parades 1942 med Sapeur 229 och resultatet blev den framstående hopparen Bimbo, som blev stamhäst på K 2 och reds av Douglas Wijkander i Stockholmsolympiaden 1956.

Av helsyskonen Egona 4839, f. 1944, Krumbukt, f. 1946 och Hurry On, f. 1947, utmärkte sig de två senare i hoppning t.o.m. medelsvår klass. Fjärde helsyskonet Elona 5007 blev moder till 14 föl, varav Grandy e. Lansiär 377 tävlade i hoppning, Pompesonen f. 1966 exporterades till USA 1969, Doh­wena 6122 e. Dohna II 233 kom till grannen Malte Olsson, Kastberga. De båda Vitaldöttrarna Confettti 6128 och Velona 6312 har verksamt bidragit till familjens utbredning.

Confetti tävlades upp till svår hoppning av Caroline Asker. Efter avslutad tävlingskarriär sattes hon i avelsboxen och bland hennes nio föl märks beskällaren Concarneau 522 e. Caracas 403, vidare fyra avelsston av vilka Bar­barossadottern Balett 7467 blev mor till den för tidigt bortgångne hingsten Brie 485 e. Hurricane xx.

Elonas 5007 dotter Velona 6312 fick sexton föl efter icke mindre än tolv olika hingstar samtliga parningar med lyckat resultat: sex avelsston och resten ridhästar. Här kan man tala om en god mödernelinjes betydelse.

Stofamiljen är utbredd över hela landet. Avelsstona har i flera fall fullgjort sin avelsverksamhet på mindre jordbruk, där de även använts som goda dragdjur. Hästarna i familjen har varit storlinjerade, samarbetsvilliga och prestationsdugliga.

 Det framstående fölstoet Olu 3821 e. Opal 184.

FAMILJ 54 – CHLORIS/NYRUP

Vid samtal med häradsdomare Harald Larsson, Nyrup, Munkarp, berät­tade denne, att hans farfar Nils Persson för cirka hundra år sedan började med varmblod på Nyrup med stoet Paschanna e. Pascha (e. Simeon Il). Dotterdottern Chloris N:o 292 RÄSK III e. Hyperion u. Dulcinea var den första med stamboksnummer. Hon hade 12 föl varav fyra blev avelsston. Harald Larssons far Lars Nilsson brukade såväl sitt lant- som skogsbruk med sina avelsston. Han levererade beskällaren Loribob f. 1912 e. Lorius u. Svea till Flyinge, där Loribob verkade till sin död 1929. När Harald Larsson år 1926 övertog fädernegården ingick Loriusdottern Sirri 1148, som blev mor till Confetti 3308 e. Florett och mormor till Olu 3821 e. Opal 184.

Sirri II 4774 e. Effendi u. Confetti 3305 blev moder till beskällarna Sou­venir 412 och Tintoretto 416 båda efter Biarritz 294 och födda hos Folke Andersson, Annexhem, Marieholm.

Olu 3821 hade 17 föl, varav det mest berömda blev Loulou 4997 e. Effendi, som blev mor till Silverdream e. Drabant 315, uppfödd av Gunnar Carlsson, Dala herrgård, Skultorp. Byråchefen Folke Gustafsson och jag mönstrade Silverdream som hingstföl för eventuellt inköp till Flyinge, men Folke Gus­tafsson ansåg att Silverdream var väl vinklad i hasen (vilket var riktigt). Jag berättade för min granne, Malte Ramel, om detta lovande föl, vilket han köpte. Silverdream gick sedan som elitremont på Elmia, där han förvärvades av den skicklige dressören Stig Claesson, som utbildade honom till medelsvår dressyr. Claesson sålde Silverdream till Ilsebill Becher i Bremen, som tävlade honom med mycket stor framgång. När ekipaget Becher/Silverdream blivit mätt på ära och berömmelse (25 segrar i svår klass) skänktes Silverdream 1974 till kung Carl XVI Gustaf som livhäst.

Lolo II 6700 e. Jovial 369 u. Olu 3821 parades med Pompe 401, vilket resulterade i storhopparen Phoenix, vilket vann kvalitetstävlan på Flyinge under Gunilla Persson, Möllerup, Skivarp. När han kom i Per Siesbys, Danmark, händer glänste han i svår hoppning.

Harald Larsson berättar att när Olu 3821 blev brunstig rymde hon till den närbelägna hingststationen hos Nils Jacobsson i Esperöd och där brukade hon bli dräktig omgående.

En dotterdotter till Olu 3821, Nefti 8069 e. Immer 359, blev mor till beskällaren Bratin 541 e. Brabant 48, uppfödare Göran Karlsson, Möllhult, Båstad.

Valkyria 10470, f. 1967, e. Vagabond 433 u. Elena 6485, uppfödare Britt Breisner, Svedala, tävlades i svår hoppning av Leif Holgersson. Stofamiljen finns kvar i Skåne men har det största antalet ston i Västergötland främst genom Miss Jarina 6849 e. Jarramas 367 med fem avelsston. Harald Larsson har nu lämnat över Nyrup till sonen Åke, som fortsätter med Nyrupsfamiljen.

 

 

Stofamilj 55 -73

Stofamiljer, nummer (55) – (73)

av Gunnar Henriksson

Efter mycken möda och stort besvär och efter många års stiltje på stofamiljsidan har en omfattande undersökning gjorts beträffande familjer som kunnat vara tänkbara för att bli numrerade. För dagen har 19 familjer kunnat inrangeras i den exklusiva skaran av tidigare numrerade. Historiebeskrivningen blir denna gång en relativt kortfattad sådan för respektive ny familj. Den nästan otroliga explosion som sporten och tävlingsverksamheten genomgått, vilket medfört att ridsporten tillhör en av landets största sportgrenar. Ridsporten är självfallet skickligt uppbackad med stora internationella arrangemang som populariserat den. Detta tarvar också en god inhemsk avelsverksamhet.

De familjer som nu tagits med här är sådana där antalet fölston som är intagna i senast utgivna huvudband och supplementband av riksstamboken för svenska varmblodiga hästen är mycket stort. Sedan utgåvan ”Våra stofamiljer”, författad av major Stig Facht, kom ut 1976 har det skett stora förändringar i vår avel. Vi har därför denna gång försökt att hålla historieskrivningen åtminstone schematiskt till de äldsta fölstona inom respektive ny familj och är väl medvetna om att det i många fall kanske borde ha getts ännu större utrymme för åren fram till år 2000. Detta torde dock vara ett jättearbete men kan säkert realiseras då de gamla familjerna behöver få en uppfräschning och då de nya familjerna kan bidraga med uppgifter som ligger närmare i aktualitet.

Tävlingshästar med placeringar i lätta och medelsvåra klasser har denna gång inte kunnat tagas med utan endast de placerade i Svår klass. Ridsportens utveckling är enastående och med tiden skall tävlingshästar strax under Elitklass också kunna anges med namn, disciplin och härstamning inom respektive familj. Denna undersökning har så långt det varit möjligt med stamböckers och annat materials hjälp omfattats till omkring år 2000 men det kan självfallet förekomma en eller annan uppgift som härrör till några år senare. Avelns framsteg och bredd har kunnat ske mycket tack vare insemineringsmetoden som möjliggjort att uppfödare i hela landet haft möjlighet att använda sig av hingstar som man inte tidigare på ett rimligt sätt kunnat nå. Detta gäller inte minst landets nordligaste områden. Förvärv och leasing av hingstar med attraktiva blodslinjer från företrädesvis Tyskland, Belgien, Holland och Frankrike har självfallet också haft stor betydelse och gjort att Sverige nu är en av världens främsta nationer inom ridsporten.

Familj (55)
har döpts efter det till Flyinge 1928 importerade stoet Hakata 2219 född 1923 i Hannover och var fallen e. Cellehingsten Halt 1250 u. Norbeta, Han. VII 9004 e. Notatus u. Abundina e. Aland – Colorist etc. Hakata var vid sin ankomst till Sverige dräktig med en annan Cellehingst, nämligen Schwabenkönig, vilken i sin tur var e. Schwabenstreich. Resultatet blev en hingst, som med tiden blev beskällaren Graal, en hingst som gjorde väl ifrån sig inte minst i södra Halland och södra Skåne under åren 1931-1941 och vi finner också honom i en av de stostammar som dragits upp just i södra Halland. Hakata lämnade åren därpå trenne ston, som alla sattes in i aveln och det kanske främsta av dessa blev Hampelmann xx-dottern Havanna 2571 som såldes från Flyinge till Mårten Andersson, Ljungagården, Högestad (numera Tomelilla) och där blev en remontmoder av rang. Hela nio av hennes ättlingar såldes som remonter, varav en vandrade vidare till Schweiz. Hon blev också moder till tvenne utmärkta fölston e. Bridge, helsyskonen Havanna III 3665 och Hilly 4777, som båda var och en på sitt sätt förde Hakatas blod vidare. Sistnämnda såldes till Hugo Persson, Härslöv, Vadensjö och blev också framgångsrik i aveln, där hon verkade i 22 år med framförallt en lång rad avkommor som blev remonter men också några goda avelsston. Där minns vi hennes första föl, som kristnades till Schirly 5851 och som var e. den hos Dr. Arvid Aaby-Ericsson, Gåvetorp, Alvesta födde Neroxsonen Visibel 268, ett litet men utmärkt fölsto som kom att föra denna gren av Hakatafamiljen vidare. Schirly fick en dotter med Gaspari 340 som begåvades med namnet Rebecka 9141 och som kom i Arvid Peterssons, Tulesbo, Bjärsjölagård, ägo. Genom Rebeckadottern Viveka 12603 e. Excellens 472 har Hakatafamiljen också blivit väl förankrad i USA med sina där godkända söner Adlingen CRB 9012, e. Ganesco 503 och Pehrsson CRB 9040, e. Urbino 430.

Havanna III 3665 såldes från Ljungagården till Christinehofs godsförvaltning för att senare överflyttas till Högestadgodset där hon bland annat blev moder till diplomstoet Samba 5667 e. Sapeur 229. Samba hade stora framgångar vid 1950-talets lantbruksmöten i Rinkaby och Jönköping. Hon hade förvärvats av Oskar E. Mårtensson, Rosenhagen, Skåne-Tranås och i dennes ägo föddes fyra döttrar, varav tre hade Gaspari 340 som fader och Polarstern 319 det fjärde och där alla fyra sattes in i aveln. Gasparidottern Sabina 6141 fick 1961 en dotter med Polarstern 319 som med tiden blev fölstoet Sapola 7173 och med Obelisk 394 fick hon dottern Sabola 7172. Sistnämnda sto är sannolikt det fölsto, under 1950-talets senare hälft, som betytt allra mest för familjens utveckling. Sabola blev under sin tid hos Oscar E. Mårtensson bl.a. moder till tvenne premierade hingstar, nämligen Salan 498 och Salvan 512 båda e. Lansiär 377, varav den sistnämnde blev mest betydelsefull. Han verkade under ett antal år i Kopparbergs län innan han som 10-åring exporterades till USA, där han gjorde mycket väl ifrån sig, inte minst hos en av svensk avels främsta företrädare i USA och tillika mångårige sekreterare i Swana, nämligen Kristina Paulsen, Sonoma senare i Coupeville. Swana är den amerikanska motsvarigheten till våra svenska regionala föreningar.

Salvan 512 blev också hingstfader i USA genom sonen Salvo CRB 9022, vars moder var Elitstoet Geigy 12406 e. Presto xx. Sabola 7172 såldes från Rosenhagen till Bollerups lantbruksinstitut vid Tomelilla, som nu själv etablerat ett varmblodsstuteri efter att under många år endast varit station för Flyingehingstar. Därmed kan vi utan överdrift påstå att Hakatas linje var räddad. Hennes å Bollerup födda Flamingodöttrar Flambola 10922 och Flabola 12113 samt Herkulesdottern Herbola 12633 har fört blodet vidare på ett utomordentligt sätt, Flambola hos familjen Svensson, Bokedal, Tommarp och Flabola på Bollerup liksom Herbola. Att trion premierats med värdebokstav Elit är följdriktigt. Flambola har givit livet bland annat åt hela sex stambokförda ston, som också varit goda tävlingshästar. Flabola har i sin ättlingskara bland annat den framstående beskällaren Trofé 703 e. Indus 530, förutom några döttrar som nått Elitbokstaven såsom Heba 14572 e. Herkules 504 och Monbola 15099 e. Monaco 602, den sistnämnda verksam hos Birgitta och Curth Magnusson, Granelund, S. Kverrestad nr. 6, Tomelilla.

 

Herbola har i sin meritlista bland annat den elegante Indussonen Tristan 702, som var främst placerade hingst vid premieringen 1983 och som också verkade något år i aveln. Hela sex döttrar till Herbola har blivit stambokförda, varav Inba 16726 redan nått Elitbokstaven. Att det är väl sörjt för Hakatafamiljen, speciellt på Österlen i Skåne, vittnar alla de ston av yngre årgångar som satts in i aveln och allt som oftast belönats med diplom som treåringar.

Familj (56)
benämnd här som Dalmafamiljen. Dalma 2926 av ungerskt ursprung importerad en gång i världen av Dr. Arvid Aaby-Ericsson, Gåvetorp, Alvesta. Hon var född 1933 och fallen e. Shagya XXII 645 ox u. Duci e. Gazal ox u. Dina e. Kismeth xx, som synes av mycket lätt blod, det vill säga arabiskt och engelskt fullblod. I Sverige begåvades hon med trenne ättlingar till Gåvetorps egen hingst Nigro 138, som också representerade det ungerska förnäma blodet från statsstuteriet Babolna. Av hennes döttrar torde Nutria 3948 och Numa 4041 betytt mest för familjens utveckling. Nutria blev i Tore Rikerths, Lilla Aby, Rosenfors ägo mor till bland annat hingsten Minut 380 e. Milex 164 och senare till fölstoet Puck 9032 e. Papaver 193, som i sin tur blev moder till Dragondottern Allerliebste 11393.

Numa 4041 var född 1941 och tillhörde den legendariske halvblodsuppfödaren Otto Wernström, Vemmerlövsgården, Skytts Vemmerlöv, som dock hade sitt stuteri vid Kumlatofta i trakten av Blentarp fram till 1953 då detta stuteri skingrades. Numa lämnade inte mindre än sju remonter varav fyra såldes till schweiziska armén. Av Numas döttrar kom Nutria 5322 och Numea 5172 att spela störst roll, båda fallna e. den framstående Hampelmann xx-sonen Janus 117. Nutria hamnade så småningom hos Arthur Jönsson, Hagalid i Staffanstorp medan Numea kom till Sven Henningsson, Gottorps gård vid Vintrie och utvecklades där inte minst genom dottern Immea 6326, som i Folke Erlandssons, Märtatorp, Svalöv ägo kom att få stor betydelse för denna familj. Även Nutria gjorde väl ifrån sig i aveln inte minst genom dottern Nelly 7525 e. Immer 359 som blev mor till fem stambokförda döttrar, två med Vagabond 433 som fader (Fondue 11748 och Nutrie 12550) ett med Gaspari 340 (Ginda 10186), ett med Utrillo 432 (Nutrilla 10827) samt ett med Diamant 463 (Dinette 16968). Gindas namn är kanske mest förknippat med dottern Fleur 15214 e. Flamingo 481, som givit livet åt bland annat den framstående svårklasshästen i dressyr, Napoleonsonen Charmeur, som i Britt-Marie Henningsson-Ivarssons skickliga händer nått mycket goda resultat.

Immea 6326 e. Immer 359 skulle det visa sig, var inte bara en utomordentlig tävlingshäst i fälttävlan, utan därtill också ett modersto av rang. Hon hade framgångar i fälttävlan under Göran Bengtsson och var också topplacerad i lantliga EM-tävlingarna i fälttävlan. Hennes avelsmeritlista är mycket imponerande med hela sju döttrar insatta i aveln, där de gjort bättre ifrån sig än vad man nästan kunnat begära. Dottern Pia 7514, med Pompe 401 som fader såg till att grenen utvecklades och markmåttet höjdes. Med bland annat Gasparisonen Figaro 477 fick hon dottern Pärlan 11423, som i sin tur blev moder till en av Elmiatopparna bland valackerna, nämligen Pigalle e. Chagall 455, som exporterades till Schweiz och där nådde stora framgångar i svår klass i dressyr. Med Urbino 430 blev Immea moder till Ummea 7746, vars första föl blev toppstoet Lanzuma 9055 e. Lansiär 377, diplomsto och förärvningssäker som få. Lanzumas goda gångarter överfördes i rikt mått till hennes ättlingar och två av sönerna, Kristall e. Gaston 488 och Silver Dream e. Maraton 600, har också blivit tävlingshästar i svår dressyr i USA.

Riksutställningarna på Elmia eller annorstädes har under många år haft representanter från Märtatorp i topp vare det rört sig om treårsston eller fyraårsvalacker. Redan 1979 hade en valack e. Gaston 488 u. Immea 6326 tagit en framskjuten placering och sedan följde tidigare nämnde Pigalle som 1986 tjusade publiken och vann valackklassen. Silver Dream toppade valackklassen 1989 och två år senare blev han främste dressyrhäst vid Rikskvalitetstävlan. I slutet av 1980-talet och in på 1990-talet dominerade diplomstona Mazuma 17347 e. Maraton 600, Latrixa 20981 och Aximea 24099, de sistnämnda e. Asterix 694, riksutställningarna.

Helt naturligt var de ston som representerade Dalmafamiljen på 1930- och 40-talet och även in på 1950-talet av det som vi idag benämner ”lilla sidan”. Remonterna som armen skulle köpa, skulle vara av det lite nättare slaget så ock deras mödrar. Genom kloka parningar har familjen med åren och inte minst hos nu bortgångne Folke Erlandsson nått upp i formatet till gagn för både uppfödare och brukare av hästarna. En tillgång om än arbetsam sådan var att Märtatorp och familjen Erlandsson också var station för Flyingehingstar och detta har självfallet bidragit till den höga klass som hållits på Märtatorpuppfödningarna. De hingstar som varit placerade där har varit något av det bästa som kunnat erbjudas och som det också visat sig i det stora antalet betäckningar årligen som dessa hingstar haft under alla år.

Självklart skulle vi vilja utveckla familjen från Immea och framåt men det får komma med i en mera detaljerad beskrivning som kan presenteras i annat sammanhang. Att Dalmafamiljen lever i högönskelig välmåga vittnar alla de yngre ston som nästan årligen satts in i aveln.

Familj (57)
Lajlafamiljen har sitt ursprung i Barsebäck men vandrade därifrån till Söderslätt i Skåne där familjen fick ett starkt fäste. Lajla 1997 var e. den på sin tid mycket nyttjade Sixtus, som importerades som tvååring till Flyinge från Mecklenburg och verkade i aveln 1920-1933. Lajlas moder Tyra var e. Agrar – Libanon och hade något kort stam för att själv kunna bli stambokförd.

Det var framförallt hos familjen Lanke i Hemmesdynge vid Klagstorp, som familjen utvecklades. Lajla fick en stambokförd dotter Lena 2845 (e. Brand) som i sin tur hos uppfödaren lämnade tre döttrar med Regulator 211, samtliga fick stor betydelse för familjens utbredning nämligen Liva 4223, Lidice 4621 och Linda 5189. Lena 2845 blev för övrigt också moder till Olle Barkanders fälttävlansstjärna i svår klass, Patrik e. Lord Patrick xx. Liva 4223 fick trenne döttrar som gick in i aveln och som stambokfördes; Locusta 6366 e. Fokker 331, Lolita 6913, även hon e. Fokker 331 och Capella 7074 e. Herzog 353. Diplomstoet Lidice 4621 lämnade också trenne döttrar i Lona 5743 e. Heinfried 206, Lonicera 6229 e. Alcasar 278 och Carina 6900 e. Frondeur 333. Lonicera 6229 hade övertagits av Gullvi Borsits, Äsphult nr. 26, Linderöd (senare Fälle gård, Ö. Ejaröd, Vinslöv) och som utvecklade familjen mycket väl. Lonicera blev A-premierad och kom på kändislistan genom att vara moder till hingstarna Pegasus 424 e. Dragos 316 och Langos 508 e. Lansiär 377 samt till trenne fölston Camilla 7134 e. Dragos 316, Clarissa 8693 e. Immer 359 och Clarence 7757 e. Herzog 353.

Camilla 7134 blev stamsto hos familjen Bertil och Nils-Erik Hansson i Remmarlöv vid Eslöv och fick i sin ättlingskara fyra döttrar som gick in i aveln, nämligen Ceylondöttrarna Ceyli 9067 och Cimona 11436, Cendy 10162 e. Daktyl 462 samt Cobrina 18256 e. Labrador 588. Clarissa 8693 lämnade hos den skicklige dressyrutbildaren och tävlingsryttaren Sten Rönnerling i Löberöd några avelsston, Houri 11311 e. Suliman 446 och Clarissa II 21799 e. Erbstein 634, samt Flamingosonen Marino med placeringar i Svår dressyr. Familjen Hansson i Remmarlöv har också i hög grad med sina ston medverkat till Lajlafamiljens stora bredd. Gulblack eller isabellfärgen var nog ett arv från Regulator 211, vars fader Likör 149 angetts som skimmel och farmor Giletta 2135 betecknats som gulblack. Lolita 6913 följde Carin Lanke, St. Isie, Klagstorp till Strängnäs och blev mor till Luna 12535 e. Brisad 450 och Lucretsia 9149 e. Toreador 418.

Många bemärkta ston ur Lajlafamiljen har passerat revy och ett av dessa är otvivelaktigt Miss Universum 5988 e. Universum 251 som var fött på Örsjö boställe vid Skurup och som via Torsten Brannebjer, Styrdal, Gullbrandstorp blev ett utmärkt modersto vid sidan om sitt tävlande i lantliga sammanhang på 1960-talet. Hon blev A-premierad hos Bröderna Wallin, Boarp, Båstad. Fem stambokförda döttrar gav hon livet till; La Ramie 7433 e. Lansiär 377, Coralli 7528 e. Corso 305, Pepita 10359 e. Portos 402 samt de båda Cosmos xx-döttrarna Comiss 11605 och Camilla 10985.

Tävlingshästar i Svår klass under senare år är bland annat Columbus i dressyr och i hoppning Curastella, Cisco och Curator. Det som här angivits är blott de äldre stonas avelsverksamhet men familjens stora bredd framgår kanske bäst av att bortåt 100 ston kunnat stambokföras fram till början av 2000-talet.

Familj (58)
Stammoder i detta fallet är Vandora 1351 e. Warius – Safir u. Fika 290 e. Fix – Woodman och hade sitt geografiska ursprung i trakterna av Sjöbo och där stammodern Vandora föddes 1913 hos Nils Nilsson, Hörr nr. 4, Sjöbo. Hon var en dotter till Warius e. Warren Hastings xx. Modern Tekla var tydligen inte stambokförd men fallet e. Safir u. Fika 290 etc. enligt ovan och kommen från Nils Persson, Hörr nr. 4 i Sjöbo det vill säga i stort samma adress som tidigare nämnde uppfödare. Bröderna Erik och Ivan Nilsson från samma trakt kring Sjöbo förvaltade under många år arvet av denna stofamilj.

Vandoras dotter Vira 2107 e. Avanti, A-premierad, blev mor till Jansy 3307 och Java 3836, båda e. Janus 117 samt Putsia 4589 e. Primo 204, alla tre A-premierade. Jansy 3307 lämnade bland annat Vanda 4018 e. Vatel, Pussy 4589 e. Primo 204 även hon A-premierad liksom Novella 5006 e. Novarro 179 och Sonica 5423 e. Salvator 226. Java 3836, A-premierad gav livet åt Senora 5706 och Salka 8715, båda e. Salvator 226, den förstnämnda också A-premierad.

Novella 5006 fick med Sorrento 231 stoet Maritza 7673, med Polarstern 319 stona Polaria 6368 och Dubonne 9833 samt Vanda 7796 e. Picasso 400. Sonica 5423, A-premierad, begåvades med tre döttrar i Sonette 6635 e. Hildebert 354, Sirocco 7696 e. Nixon 393 och Teckla 6716 e. Nehru 389. Tidigare nämnda Maritza 7673 kom efter remonttiden som ackordhäst till Bertil Thafvelin, Tunarps säteri, Sandhem för att därefter bli ett framstående fölsto hos Karl-Erik Carlsson, Aneby. Maritza blev där moder till fem Mix 509-ättlingar varav tre blev goda avelsston, nämligen Mixita 12751, Mizana 22157 och Miranda 19481. Hon blev också moder till Cheval placerad i Rikskvalitetstävlan i dressyr 1985 samt även några goda tävlingshästar i hoppning. Hon blev A-premierad liksom halvsystern Polaria 6368 e. Polarstern 319.

Sonicadöttrarna blev alla mycket framstående moderston. A-premierade Sonette 6635 e. Hildebert 354 kom efter en sejour i Örebrotrakten till Holger Essgärde, Axvall. Hon blev mor till bland annat Sonata 10650 e. Helmuth 350, till Sonny Fair 10753 e.Prince Fair xx och till Chiquita 11153 e. Vagabond 433. Ackordstoet Sirocco 7696 kom så småningom till Stig Nordkvist, Karlsdal, Örebro och lämnade fyra utmärkta ston efter sig i Jasmine 8984 och Alice 13384 båda e. Jarramas 3467, Immer 359-dottern Silhuett 10117 och Sirikit 11248 e. Brabant 448. Sirikits dotter Silja 13874 e. Jasper 550 Elitpremierades för övrigt 1996. Teckla 6716 fick två stambokförda döttrar i Tecksita e. Toreador 418 och Jansy 15570 e. Jazz 551.

Ett sto som gjorde väl ifrån sig som avelssto var Salka 8715 fött 1953 hos Erik Nilsson, Hörr nr, 4, Sjöbo och som kom till familjen Broddenheim, Alingsborgs gård vid Smedstorp och där producerade fyra stambokförda döttrar, en e. Jarramas 367 vid namn Jangett 8407 och de tre övriga, alla e. Harras 348, nämligen Harmonie 10395, Daisa 9638 och Vanda 9734. Det förstnämnda av dessa Harrasdöttrar, Harmonie, blev A-premierad hos Karin Johnsson, Kastanjegården, Edsbruk och fick inte mindre än fem goda avelsston som fört grenen vidare. Hon lämnade också några framgångsrika ättlingar som utmärkte sig med placeringar i Rikskvalitetstävlan i dressyr och även i hoppning. Helt visst finns yngre framstående avelsston och tävlingshästar från denna familj och som vi ber att få återkomma till.

Den elegante Salvator 226 passade den tidens ston i Sjöbotrakten av allt att döma mycket väl och många var de remonter som levererades från Hörr till svenska armén, hästar som kom att bli mycket uppskattade inom det militära området. Tillgången till goda beskällare i Tolånga och senare vid Lillås gård i Sjöbo medverkade självfallet till den fina avel som bedrivits i Färs härad sedan många år tillbaka.

Att lämna en ingående beskrivning om respektive sto som verkat i aveln och de som vi här namngivit med stamboknummer är av den äldre kategorin, grundpelare för familjens utveckling. Antalet ston är mycket stort och denna familj är väl representerad i hela landet. Under senare år har också några tävlingshästar i Svår klass kommit fram såsom Wilmer X i Svår fälttävlan och Filippus i Svår dressyr för att nämna några. Hingstar som bidragit till att familjen fått en hög status är bland annat Iliad 358 e. Varolio 263 verksam vid Strömsholm några år på 1950-talet och i USA Nougat CRB 9029 e. Ganesco 503.

Familj 59
Första stambokförda fölstoet ur denna familj är Havanna 3364, som vi härmed utnämner till familjens stammoder. Hon hade sitt ursprung i Degeberga i nordöstra Skåne där hon 1937 föddes hos Hartvig Jönsson, Dämmö men såldes redan som föl till Dr. Arvid Aaby-Ericssson, Gåvetorp, Alvesta. Hon tilldelades avelsdiplom som treåring och deltog i 1940-talets många lantbruksmöten och erövrade då också en lång rad hederspriser. Hennes fader var en av den Hartzka donationens främsta förärvare nämligen Humanist. Modern Blesan var inte stambokförd men fallet e. ostpreussaren Hojobar, vilken som fjortonåring kom till Widtsköfle i utbyte mot Corvettino. De i stammen avslutande Elgen-Pylades xx verkade också på Widtsköfle under 1800-talet. Elgen hade enligt källor söner som också bar detta namn men torde ha varit av den historiska Elgstammen.

Havanna 3364 blev på Gåvetorp mor till fölstona Nirvana 4088 e. Nigro 138, Nitouche 4933 e. Nerox 207, Nicolina 5238 e. Nerox 207, Nicotiana 5369 e. Nigro 138 och Annova 4933 e. Anno 282 samt beskällaren Visibel 268 e. Nerox 207 och den till Polen exporterade Den Svenske Riddaren e. Nerox 207.

Nicolina 5283 kom på slutet av sin avelskarriär till Nils-Bertil Persson, Ignaberga vid Hässleholm men hade tidigare på Gåvetorp blivit mor till Insula 6299 e. Imperium 360 och beskällaren Rousseau 407 e. Herzog 353. Hos Nils-Bertil Persson lämnade Nicolina stona Nicola 8199 e. Lansiär 377 och Nigella 8665 e. Jovial 369. Den sistnämnda fick bl.a. dottern Nigglie 10840 som blev mor till hingsten Jirlow 768, som utvandrade till Mexico. En gren av denna familj är den som hade Pommery 200 som fader och Nigro 138 som morfar och som lyckliggjorde gamla Skaraborgs län hos bland annat Ragnar Adamsson, Fägre, Töreboda, där familjen utvecklades på ett utmärkt sätt. Antalet ston ur familjen i avel är alltjämt mycket stort och de yngre årgångarnas fölston torde kunna redovisas i kompletterande sammanhang. Utöver ovan nämnda hingstarna Rousseau 407 och Jirlow 768 med sitt ursprung i Havanna 3364, finns också Eos 665 e. Thaiguer x och Billy Boy 964 e. Beach Boy 814. Bland senare års tävlingshästar återfinns Hickory e. Landprinz I 815 med placeringar i Svår dressyr.

Familj 60
benämnd Avenafamiljen efter stammodern Avena 1913, född 1919 i Lilla Harrie hos Ivar Persson, Hoby prästgård. Hon var fallet e. den i början på 1900-talet verksamme och framstående Avepal, en son till Avanti och född i Lövestad. Avenas moder Alma var av allt att döma inte stambokförd men fallet e. Mogul, en hannoveranare som verkade i slutet av 1800-talet och tillhörde friherre Wrangel på Ellinge vid Örtofta. Hannibal och Excellens avslutar stamträdet.

Avena var ett diplomsto, med tiden A-premierad, som producerade stona Asta 2125 e. Ruster och Adana 2877 e. Schotte samt, och icke minst, beskällaren Grafit e. Tribun. Asta 2125 blev också A-sto med en lång rad ättlingar e. Hampelmann xx, Danger xx och Lord Patrick xx, hästar som blev omtyckta kavallerihästar. Asta 2125 belönades säkert med all rätt vid lantbruksmöten på 1930-talet i Malmö och Eslöv med diverse hederspriser. Erik Larsson, Jonsgård vid Stångby hade mycken glädje av sin ”svarta man”. En annan skicklig uppfödare var Julius Hansson i Löddeköpinge, som omhuldade denna familj mycket och nådde också goda resultat.

En dotter till Avena 4577 e. Taktik 235 kom till Österlen, närmare bestämt till Sankt Olof. Hon hette Avita 6764 och blev bland annat moder till en Schweiz-remont e. Obelisk 394, som i tävlingssammanhang bar namnet Widin och under Ulrich Lehmann blev en av Schweiz stora dressyrstjärnor, fjärde placering i VM i Goodwood, OS-silver i lag 1976.

Den gren som producerade Aida 5628 hos Julius Hansson i Löddeköpinge fick sin fortsättning hos Carl Johansson, Rydbo, Tyringe. Elitstoet Lissette 7472 såg till att öst- och västgötagrenarna hos Laila och Anders Lindahl, Klosterorlunda, Skänninge respektive Kristina och Göran Larsson, Rudan, Sandhem kom att bli mycket framgångsrika. Missy Moor 8966 och hennes systrar blev framstående mödrar till dressyrhästar av toppklass och Roseila 7790 i Västergötland på hoppsidan. Missy Moor 8960 själv nådde placeringar i Svår dressyr liksom hennes son Mistral 621 e. Brisad 450. Många av 1970-talets ”Moorhästar” hade som fader den till Kåreholm importerade Honeymoor xx, som i början av 1970-talet övergick i familjen Lindahls ägo. Många av denna familjs framstående ston har lyckliggjort stora delar av vårt land. En gren som vi också vill framhålla är den som skicklige uppfödaren och hingsthållaren, framlidne Olle Gottschalk, Lunda vid Uppsala, drog upp med stoet Tina 7971 e. Sombrero 411.

Denna kanske nostalgiska och kortfattade redogörelse bör med tiden kunna kompletteras av senare års avelsresultat med mera. Att familjen är stor framgår av att bortåt 100-talet ston stambokförts fram till sekelskiftet. Det är inte bara på dressyrsidan som familjemedlemmar synts till, utan även hoppsidan har bidragit till exempel med Ufo Moor e. Cheval Sansibar 714 i Svår klass och i fälttävlan med Onyx e. Goldgraf 667, också i Svår klass.

Familj 61
vars äldsta fölsto Ina 974 får också bli familjenamnet. Ina kom från en gammal skånsk familj från början av 1900-talet och då hemmahörande i Asmundtorp. Därifrån kommer också det kanske i äldre tider mest betydelsefulla moderstoet Ulla 2250 e. Utrecht. Hennes döttrar Ursula 3035 e. Honnör och Ulla II 4439 e. Novarro 179 voro dock födda på Brandsberga vid Ljungbyhed. Sistnämnda sto hade också begåvats med som det hette då avelsdiplom och hederspriser i rikt mått från 1940- och 1950-talens lantbruksutställningar. Många av ättlingarna ur denna familj, direkt eller indirekt, har hamnat i andra landsdelar och där spritt stor glädje för sina ägare.

En gren som dock hade sin hemvist i Skåne var den som levererade det goda stoet Isabella 5824 e. Hamlet och som blev ett betydande fölsto, hon hade diplom som treåring, hos Gunnar Gertsson, Tängelsås vid Löberöd. Med sina döttrar diplomstona Lansita 6257 och Lancia 7147, båda e. Lansiär 377 och Tourina 10559 e. Toddhust xx har dessa verksamt bidragit till familjens utbredning. Lancia 7147 hos Arne Marttorp, Noranäs, Trelleborg fick med Rockad 406 det utomordentliga diplomstoet Rapsodie 8220 som såldes till Erik Wallemyr, Hägne, Tidaholm och där ytterligare utvecklade denna gren av familjen. Rapsodies halvsyster Valencia 8969 e. Vagabond 433 hos Karl-Henrik Olofsson, Flemminge, Vikbolandet har i sin tur med sina döttrar ytterligare breddat familjen. Båda är självfallet Elitpremierade. Antalet ston i aveln ur denna goda familj är mycket stort. En lång rad ston, som vi gärna kallar stamston finner vi allt som oftast ute i landet. En stabil familj som vi har mycket glädje av.

Familj 62
vars stammoder Sparta 1792 var ett till Flyinge på 1920-talet importerat hannoversto e. Sportanzeiger II u. Adela, Han. VI 687 e. Alnok och med Lucian-Alsbald-Donnerhall-Jawohl-Schanor-Johannes-Y. Wildfire-Sobraon och vi låter därför denna familj bli Spartafamiljen.

Spartas första föl blev beskällaren Duett e. Schwabliso och senare tiders ättling Carmen 10663 fick med Brabant 448, en som tvååring exporterad hingst vid namn Maestro som blev beskällare i schweiziska stuteriet Avenches. Familjen fick ett starkt fäste på Hemmesro vid Äspö/Klagstorp hos Kai Bengtsson genom Spartas dotter, A-stoet Katja 3802 e. Kokard 135, så ock hos Per Bengtsson, Felestad nr. 1, Svalöv. Katja 3802 blev mor till Kät 4782 e. Salamander 225, Katinka 4782 e. Osram 191 och Alma 5822 e. Almjunge 336. Nämnda Kät begåvades 1948 med avelsdiplom och belönades väl vid 1940- och 1950-talens lantbruksmöten i Husie och Malmö. Hon blev med tiden A-premierad och fick döttrarna Miss Universum 5983 e. Universum 251 och Kät II 6233 e. Fokker 331, båda senare också A-premierade. Det var på den tiden då Elitbokstaven ännu inte var införd. Den kom för övrigt 1988.

Katinka 5727 e. Osram 191 blev också A-premieradoch försåg såväl Hovstallet som Polisen och armén med stabila hästar, varav flera var fallna e. Kosack 379, Almjunge 336 och Kalmuck 372. Alma 5822 försåg aveln med diplomstona Ally 6676 e. Kosack 376 och Ambrosia 8291 e. Unesco 428. Kät II 6233 lämnade fyra avelston efter sig varav Kät III 9620 e. Toreador 418 blev diplomsto och senare A-premierad. Hon blev hela 34 år innan hon dog 2005.

Miss Universums 5983 dotter Nepala 6915 lämnade fyra goda ston, varav tre blev A-ston. Något fel på fertiliteten har i sanning inte konstaterats, år utan föl är sällsynta. Ovan nedtecknade rader är mycket kortfattat från familjens äldsta år. Antalet genom åren stambokförda fölston med rötter i Sverige från Sparta är mycket stort och en mera ingående redovisning av nya tiders avelsston blir nästa stora uppgift för redaktionskommittén.

Familj 63
som vi kallar Thorafamiljen efter stoet Thora 1688, född 1915 i Lövestad hos Nils Persson, Näsby nr. 1. Hon var e. Rei-Tartar-Golowin-Skobeleff. Fadern Rei var född 1907 i Ostpreussen och importerades som föl till Flyinge. Som tioåring förolyckades Rei år 1917 under en brand på hingststationen i Lövestad, där övriga tre Flyingehingstar också fick sätta livet till liksom stallbetjänten från Flyinge som följt med hingstarna till stationen. Morfadern Tartar var född i Mecklenburg och kom som treåring till Flyinge. Även Tartar förolyckades i en brand 1910 i Halland. Golowin var en privatägd hingst verksam i Heingetrakten (Vollsjö) och senare i Simrishamn. Slutligen Skobeleff var verksam i slutet av 1800-talet som skvadronshingst vid Christinehof. Ursprungstammen kan vi med fog konstatera hör samman med östra delarna av Skåne.

Thora fick en stambokförd dotter med Uriah som bar namnet Mona 2328 och som i sin tur blev moder till Monica 2428 e. Bast, en av de Hartzska hingstarna som på 1920-talet kom in från Ostpreussen/Trakehnen och som skänktes till Flyinge med fördelning även till Strömsholm. Monica 2428 A-premierades och fick trenne döttrar där den äldsta, Inika 2887 e. Invit 108, sannolikt blev det mest framgångsrika. De två övriga var Inca 3023 (helsyster med Inika) och Luxdottern Mona Lisa 3854.

Inikas första avkomma, som var född hos Hjalmar Trankell i Stora Harrie, e. Magnet Kyff 155 blev beskällaren Ritual 214 och som verkade i aveln 1941-1945. År 1942 fick Inika 2887 en hingst e. Lord Patrick xx, som blev beskällaren Virak 267 och som verkade 1945-1956 företrädesvis inom Strömsholms utstationeringsområde. Även Virak var född hos Hjalmar Trankell. Under sin relativt korta avelskarriär hann han producera några svårklasshästar som Urban i dressyr samt Love, Concerto, Toga och Urrr i hoppning, Den sistnämna var SM-vinnare under Uno Lantz. Inka såldes 1945 till Ossian Henriksson, Sveaborg vid Örtofta och hennes år 1945 födda dotter, för övrigt helsyster med Ritual, blev fölstoet Monica 4801, som i sin tur gav livet åt de utmärkta fölstona Hermine 5785 (e. Heristal 224) och Fatima 5075 (e. Fokker 331).

Monica A-premierades liksom också med tiden diplomstona Hermine och Fatima. Hermine 5785 lämnade fyra stambokförda döttrar efter sig, varav två voro fallna e. Novarrosonen Barbarossa 291 och två efter Unikum 429. Fatima hade en dotter döpt till Monica 6503 e.Magnat 383 och en annan dotter Basilika 12530 e. Iran 533. Ett av Barbarossa-stona, Balett 6937, kom till skicklige uppfödaren Gunnar Olsson, Hästäng vid Hörby, där hon bland annat blev mor till fem stambokförda fölston och blev självfallet A-premierad. Den andra Barbarossadottem verkade några år på Österlen i Skåne och blev mor till tvenne goda Orkandöttrar. Unikum 429-dottern Uriana 8634 hade diplom och blev A-premierad. Hennes helsyster Ultra 9515 lyckliggjorde familjen Malmström, Broby egendom vid Vadstena och blev bland annat mor till hingsten Ultimo 726. Diplomstona i familjen har genom åren varit många och även USA har begåvats med goda ston ur denna familj främst genom läkarduon Margareta och Bertil Bergs medverkan.

Det av Gunnar Olsson uppfödda fölstoet Gitte 8315 fick med Flamingo 481 stoet Flamman 14564, som i sin tur med Westfalaren Romadour II 1848 blev mor till Fräulein 21069, kanske mer känd som moder till hingsten Warsteiner 946 e. Weltmeyer 314403584. Familjen har fått stor bredd inte minst i Skåne och antalet stambokförda fölston rör sig om bortåt 100-talet. Helt visst finns det yngre årgångar av stort intresse som får redovisas vid nästa utgåva av stofamiljerna i svensk varmblodsavel.

Familj 64
kallar vi för Yvorfamiljen efter stamstoet Yvor 2043 RÄc, har haft sitt ursprung i Laholm, där hon föddes 1929 och fallet e. Yvon u. Dora e. Konitz-Zar-Camillo. Fadern Yvon var en Schwablisoson född i vid Flyinge närbelägna Södra Sandby. Modern Dora saknar stamboknummer, fallet e. hannoveranaren Konitz, som en gång i världen importerades som föl till Flyinge. Zar var en ostpreussare och verkade i början av 1900-talet i Skåne liksom Camillo dock svenskfödd. Yvor 2043 RÄc lämnade tvenne stambokförda döttrar, Yrhättan 3070 e. Savonarola xx och Docka 4096 e. Graal. Sistnämnda stoet Docka var fött hos Gustaf F. Andersson, Årneberga, Laholm och torde vara det sto som betytt mest för att denna familj skulle utvecklas.

Hennes dotter Sessan 5054 e. Schotte kom så småningom efter några år hos olika uppfödare på Bjärehalvön till legendariske Filip Elversson i Jonstorp. Hennes första föl Smoky 5689 e. Regulator 211 kom till världen hos Gotthard Nilsson, Småryd, Båstad och blev familjen Sturessons, Staffanstorp, Laholm stamsto. Med Regulator 211 fick hon tvenne döttrar, nämnda Smoky 5689 samt Regina 5054, båda A-premierade och synnerligen fertila. Hon blev också mor till ytterligare tvenne döttrar Sonni 6098 e. Volfram 274 och Sorita 7341 e. Corso 306. Sorita 7341 lämnade Skåne som femtonåring för att söka lyckan i Stockholmstrakten. Innan dess hade hon berikat aveln med tvenne Unesco 428-döttrar, Unita 9408 och Uarda 11768, båda diplomston. Regina 5969 blev mor till diplomstoet Rosette 6488 e. Polarstern 319, till Chimrök 12955 e. Corso 305, d’Amour 8159 e. Immer 359, Renata 9705 e. Dawson 448 och till Palett 9134 e. Cosmos xx. Smoky fick 16 föl hos familjen Sturesson i Laholm och Regina fick tio hos Elversson.

Hela sex döttrar stambokfördes och fäder var också sex olika hingstar. Musette 6617 e. Infant 361, Kicki 6616 e. Markant 354, Pikanthe 7094 e. Polarstern 319, Jasmin 7636 e. Jovial 369, Beatrix 10932 e. Cosmos xx och Gabriella 9392 e. Dawson 442. Bredden på aveln upprätthölls väl hos Margareta Sturesson där Musette och Kicki berikade aveln med ett stort antal fölston i stamboken, Musette med tre och Kicki med sex döttrar och som i sin tur sett till att familjen levt vidare generation efter generation.

En sentida representant på hingstsidan var Obelix 746 e. Herkules 504 som verkade en kortare tid i aveln och som i tävlingssammanhang gjorde bra resultat i Medelsvår dressyr. Liksom i de övriga familjerna har vi sett oss nödsakade att ange de äldsta generationerna i denna något kortfattade redogörelse.

Familj 65
har benämnts efter stammodern från början av 1900-talet, stoet Lessy 2085. Hon var född hos en av sin tids framgångsrika halvblodsuppfödare Anders Jönsson, Almvik, Rinnebäck strax vid Kävlinge och var fallet e. fransmannen Le Cygne xx u. Tyra e. Hohenzollern-Blucher. Lessy blev mor till A-premierade fölstoet Nansy 2148 e. Nachbar, som i sin tur gav livet åt bland annat Kyfffiäuserdöttrarna Nanna 2834 och Kyllan 3134. Nanna blev också med tiden A-premierad hos Erik Andersson, Rönnetorp, Svalöv, som i många år var hingsthållare för Flyinge. Nanna 2834 blev stammoder till bland annat Odina 5620 e. Osram 191 som fick fyra döttrar i aveln och där Tokajerdottern Odett 6527 genom sin dotter Plaisir 7350 e. Immer 359 betytt väldigt mycket för familjens utveckling. Plaisirs dotter Peso 8321 fick åtta stambokförda döttrar som alla varit synnerligen framgångsrika, framförallt hos Poul Erik Lang, Äspinge vid Eslöv, en uppfödare med det fina hästögat och där gångartshästarna mer än någonsin haft en dominerande roll.

Ett exempel är hingsten Master 852, en Ceylon 454-son, vinnare av Breeders Trophy-finalerna både 1993 och 1994 samt topplaceringar i Svår dressyr under Kyra Kyrklund. Masters mor Bellis 14015 hade gott påbrå som dotter till Iran 533 u. Peso 8323 e. Sombrero 411. Master har fört den utmärkta gångartstalangen genom sonen Tip Top 962, Breeders Trophy-vinnare både 1999 och 2000 och unghästmiljonär, den förste i sitt slag i Sverige. Tip Tops mor Hortensia 16654 har också guldkant i sin härstamning, som fallen e. Chagall 455 u. Safir 11475 e. Figaro 477 u. Peso 8323. I USA återfinns också beskällaren Pioneer CRB 9056 som är e. Master 852 u. Pion 24020 e. Amiral 764 och med nämnda Hortensia som mormor. Denna gren av familjen är av det synnerligen framgångsrika slaget även sett ur internationellt perspektiv. Tip Top 962 återfinns numera också i USA.

Hela härstamningen har tack vare skickliga och väl genomtänkta parningar på gångartsidans område gett topphästar på löpande band. Minst 80 stambokförda fölston har vi hittills kunnat notera som har sitt ursprung i denna familj. Familjerna Hervid Linell och Lennart Pålsson har haft goda relationer med denna framgångsrika familj och så även Poul Erik Langs uppfödningar som har gett eko inte minst genom Masters och Tip Tops bedrifter.

Familj 66
har som sin stammoder det vid Hornsund, Strömsholm födda Nelly 1503 RÄ III, född 1914 och e. Lorvatus u. Freja e. Taunus-Orleans. Lorvatus importerades som föl från Hannover och var fallet e. Lorval-Adeptus xx, blev som fyraåring placerad på Strömsholm och verkade i aveln under 18 år.

Tvenne döttrar lämnade Nelly efter sig där Tora 3096 e. Siegerman via sin dotter Nelly I 5280 kom att bli den tongivande för familjens utveckling. Hela sex döttrar kom aveln till del; Freja 7493 e. Faxius 329, Aniara 7314 e. Anno 282, Ally 6650 e. Alcasar 278, Tina 7312 e. Heristal 224, Zorina 7310 e. Gladiator 342 och Fabiola 8262 e. Iliad 358, alla med långa föllistor efter sig. Alcasardottern Ally 6650 A-premierades efter att bland annat lämnat fem döttrar, nämligen Chiquita 8595 e. Iliad 356, Bojan 8594 e. Frondeur 333, Nelly III 15434 e. Qantas xx, Dolly 13477 e. Dolomit 464 och Ally III 14903 e. Ismir 597.  Förutom dessa finns några till Danmark, Norge och Tyskland exporterade avkommor. Halvsystern Tina 7312 e. Heristal 224 blev också ett framgångsrikt fölsto hos skicklige uppfödaren och hingsthållaren Ernfrid Lundin, Dalby gård, Uppsala. Tina gav livet åt beskällaren Jumper 552 e. Nepal 390 samt dennes helsystrar Tinette 12971 och Tipala 13939, där den sistnämnda nådde Elitbokstaven. Hela 19 ättlingar blev Tina 7312 mor till inklusive Cyranodottern Cyrina 14889 samt en lång rad remonter, exporthästar med flera. Ytterligare ett Nelly I 5280-sto som låtit tala om sig är Zorina 7310 e. Gladiator 342, diplomsto hos Rolf Axen, Simonsbo, Bälinge, som förutom de goda stona Zenta 8578, Zimona 12960 och Zandra 20702 blev moder till en hingst e. Frondeur 333 vid namn Zaran 473. Zenta 8578 e. Verdi 434 Elitpremierades 1991 för att, efter ganska många ägarbyten, slutligen ha hamnat hos Kicki Linell i Tvååker. Hon blev mor till 13 föl, varav fyra blev stambokförda fölston och där Madame 18600 e. Parant 510 erhöll diplom som treåring.

Utmärkande för de flesta av denna familjs ston i aveln är att gallår är sällsynta och att aveln tillförts ett mycket stort antal fölston från de olika grenarna ur denna gedigna Hornsundfamilj, något som vi ber att få återkomma till.

Familj 67
har som sin stammoder det år 1930 från Hannover till Flyinge importerade Adagunda 2205 fallet e. Almenrausch I-Nelusko-Hospodar-Brown Stout-Melampus. Av hennes två stambokförda döttrar torde Novarrodottern Nola 4645 haft störst betydelse. Nola fick framleva sitt relativt korta avelsliv med att bland annat ge livet åt trenne utmärkta Drabantdöttrar, nämligen La Sombra 5746, Desiree 8885 och Nola II 5920 alla födda på Brandsberga vid Ljungbyhed.

La Sombra 5746 var ett diplomsto som också A-premierades och belönades med som det då hette Statens Förärvningspremie 1967. Hon hade vid sin bortgång 1973, då 22-årig, lämnat ett antal ston som gick in i aveln och stambokfördes som La Sombra II 11974 och Belle Sombra 9254 båda e. Niarchos 391. Sombra 8239 e. Rote Boldt 425, Carola 10638 e. Orkan 444 samt Cola 90004 (B-avdelning). Nolas dotter Desiree 8885 blev en dressyrstjärna med placeringar i Svår klass. På hennes meritlista finns också moder till beskällaren Gaspadin 499 e. Gaspari 340, vilken efter ett antal år i svensk avel 1982 exporterades till USA, där han blev mycket omtyckt och verkade till 1989. Hans helsyster Gazette 9887 försvarade familjetraditionen genom att producera ett par goda ston i Fazette 12805 e. Favorit 476 och Gazelle 16958 e. Gibraltar 491.

Adagunda fick redan som sitt första föl i Sverige en hingst nämligen Ikaros 102 e. Feiner Kerl-hon var dräktig då hon kom till Sverige. Hingstarna Ural e. Onkel 182, direkt son till Adagunda 2205, och Alpen Corrado 844 e. Alpen Furst 517, dotterson till La Sombra 5746 tillhör självfallet denna familj. La Sombradottern Carola 10638 hos Anders Carlsson, Palsgård, Skänninge fick hela 21 ättlingar alla med Alpen Furst 517 som fader. Tre ston har hittills stambokförts nämligen Lynn Sombra 13148, La Carola 18178 och Alexine 22576 samt också och inte minst hingsten Alpen Corrado 844, som i tävlingssammanhang nått placeringar i Svår dressyr. La Sombradottern Sombra 8239 e. Rote Boldt 425 tillhörde Carin och Bo-Göran Åberg, Hov storgård, Skänninge. Hon Elitpremierades 1989 och hade då gjort sig ett namn genom sonen Joel e. Jovial 369, bronsmedaljör individuellt och guldmedaljör i lag i EM-fälttävlan i samma tävling samt även som OS-deltagare. Sombra var även mor till döttrarna Geraldine 15883 e.Lansiär 377, diplomstoet Minon 14433, Elitstoet Eja 15356 och Fidji 17656, de tre sistnämnda fallna e. Alpen Furst 517.

Nola II’s 5920 dotter Helena 6742 e. Heimdal 349 blev också ett framgångsrikt fölsto, A-premierad och mor till tvenne Unikum-döttrar, Anemon 8160 och Heli 8459, samt två e. Niarchos 391 vid namn Heidi 11047 och Henni 10431. Dotterdottern Dixie 10170, diplomsto, fött hos familjen Hofvendahl, Marielund, Mörarp e. Cosmos xx u. Donova 8009 blev mor till Cello e. Ceylon 454, OS-deltagare i Seoul i dressyr under Eva Lindsten, samt diplomstona Deborah 17367 och Dorrit 17368 e. Gassendi 422 respektive Ceylon 454. Hon var också mor till Monza 19334 e. Mowgli 637. Bland tävlingshästar i Svår klass ur familjen finner vi också Alpen Topp e.Alpen Furst 517 u.Carola 10638 i dressyr samt Marco Lane e. Irco Marco 662 u. Penny Lane 21220 med placeringar i Svår hoppning.

Antalet fölston i aveln med Adagunda som stammoder är mycket stort och diplomstona är oräkneliga, men man har också haft turen att komma till skickliga uppfödare som väl tillvaratagit stonas möjligheter.

Familj 68
har som sin stammoder Pärla 2651 född 1929. Det finns några äldre ston som kanske borde tagits fram som stammödrar men i avsaknad av tillförlitligt underlag låter vi Pärla 2651 agera som stammoder. Pärla 2651 var e. Bender u. Stjärna 1817 RÄb e. Loriabel-Kattenau-Satrap-Sultan. Fadern Bender var en Sixtusson som tjänstgjorde fram till och med 1945, mestadels på och inom Strömsholms utstationeringsområde.

Familjen kommer från Kronobergs län och på Torne hos fru Mary Stephens utvecklades familjen med Pärlas döttrar Pamela 5093 och Pallas 5466 båda e. den elegante Lord Patrick xx samt Helddottern Pearl 5806 som tongivande. Pamela 5093, diplomsto och med tiden A-premierad, blev mor till bland annat Najad 5905 e. Nerox 207. Pallas 5466 e. Lord Patrick xx kom till Carin Berglund, Igellösa, Loverslund och blev mor till Patricia 8770 e. Jager ox och Pondora 9579 e. Portos 402. Pearl blev Torne troget och fick tre ston som kom aveln till del, nämligen Ziguana 6819 och Negrita 6187, båda e. Negresco 334 samt helsyskonen Dione 7107 och beskällaren Diedron 458 e. Dietmar 259. Tidigare nämnda Najad 5805 fick tre döttrar med arabhingstarna Raschid ox och Jager ox samt en med Dietmar 259. Raschid ox-dottern Roshni 6185 verkade endast några år. Jaffa 6784 och Janami 7025, båda e. Jager ox, A-premierades och den förstnämnda blev i Blekinge mor till Tel Aviv 8106 e. Kosack 376 som höjde måttet väsentligt. Janami 7025 var ett relativt litet sto, men väldigt fertilt, som utvandrade till Halland och Lennart Andersson i Tvååker och där blev mor till fyra stambokförda döttrar och själv med tiden blev A-premierat.

Ett av denna familjs Elitston blev Lady Mo 9602 e. Modern xx, som hos Vibeke Jonsson, Törsjö, Örebro gav livet åt bland annat fyra goda fölston; Vanja 12901 e. Emir 471, liksom modern Elitpremierat, Vilja 19727 e. Stanford 687, Bonebi e. Bonaprte 566, Lillie 24223 e. Uttini 733 och Cortine 2316 e. Cortez 679

Familjen fick ett starkt och utvecklande fäste i Hästared vid Varberg, på Runeberg vid Grimeton och hos Yngve Franzen i Nybro. Ett 65-tal fölston har genom åren stambokförts och även sporten har försetts med några framgångsrika individer med placeringar i Svår klass, som Garcia i dressyr och Vayom i hoppning.

Familj 69
som utnämnes till Norafamiljen (693) och vars äldsta i Sverige verksamma sto Nora var fött 1902 i Hannover och fallet e. Notar Nadick-Volrad-Wilms-Norfolk-Plenipo I. Hennes dotterdotter fick också namnet Nora 1830 och var e. den framstående förärvaren Avepal och med Foundling xx som morfader. Nora 1830 blev mor till fem stambokförda döttrar, nämligen Tony 2077, Svalan 2075 och Narva 2258 e. Tribun samt Luxette 3653 e. Lux 154 och Nora III 4211 e. Trinist. Nora 1830 var fött hos John Pålsson, Henkelstorp, Dösjebro och många av hennes döttrar blev också kvar i aveln på Henkelstorp. Sapeurdottern Sally 5193 blev mor till Henriette 6126 och Carmen 6013 e. Heinfried 206 respektive Daffodil 307. Sistnämnda Carmen kom så småningom till B. G. Hornwall, Tofta, Ljungby.

Luxette 3653 blev mor till Daluxa 6494 e. Daffodil 307, som i sin tur producerade med Lansiär 377 fölstoet Liselott 7751 mor bland annat till Immerdöttrarna Cecily 9342 och Lisette 8749.

Det relativt lilla stoet Lisette 8749 var fött 1969 hos Tage Gustafsson, Annelund vid Helsingborg (tidigare Komstad mölla, Gärsnäs), kom till den skicklige uppfödaren Karl-Anders Olsson, Olsgård, Gualöv. Hon kom att bli mor till hela åtta döttrar förutom hingsten X:et 755 e. Rex 673, Elitpremierades 1988 och begåvades med det åtråvärda hederspriset familjen Tatis Anderssons pris. Hennes avkommelista var helt strålande:

1974 Fatima 14199 e. Falstaff 474, diplomsto, verkade endast 1981-84
1975 Hartenzy 12153 e. Hartung 501, diplomsto, III pr. Rikutställningen 1978, Elitpremierat postumt 2004, mor till fem ston
1976 Falsett 12670 e. Falstaff 474, diplomsto, Elmiaetta med rekordpoängen 47, mor till hingstarna Brilliant 613 och Refaat 783 samt tre diplomston, Elit-premierades 1991
1979 Harmonie 14200 e. Hartung 501, B-premierad, i aveln 1983-96
1980 Babett 14590 e. Brabant 448, diplomsto, mor till fem ston, varav två blev diplomston 1981 Brisette 15088 e. Brabant 448 mor till diplomsto
1983 Hertisette 16286 e. Hertigen 505, mor t. diplomsto, Elmiatvåa
1985 Rexette 17637 e. Rex 673, diplomsto och placerad vid riksutställningen 1988

Det vill säga åtta stambokförda ston, varav fem diplomston även i de flesta fall med topplaceringar vid riksutställningarna. Dotterdottern till Falsett vid namn Hertina 15225 diplomsto och Elitpremierat 1996.

En gren som också kan betecknas som originalgren från Henkelstorp är den med Henriette 6121 e. Heinfried som mor och där Tokajer 240 blev fader till Tokette 6739 med diplom och I pris vid Mila 1964 och A-premierad. Blev mor till Sonora 8689 e. Sombrero 411, Valkyria 9160 e. Unikum 429 och Tamara 10398 e. Unikum 429 men som dog relativt ung. Sonora nådde också goda placeringar i Medelsvår hoppning och blev också mor till tre utmärkta fölston.

Familj 70
Valborgfamiljen hör ihop med Gotlands halvblodsavel. Stammodern i detta fallet, Valborg 2939, var e. Pikör u. Klarry e. Altanus u. Sonja e. Eclaireur. Pikör var en hannoveranare, som importerades som tvååring till Flyinge men överflyttades 1919 till Strömsholm och verkade inom denna hingstdepås utstationeringsområde till 1936 och under alla åren stationerad på Gotland. Han var e. Commandeur u. Notina, Han. V 4013 e. Nordwest-Juwelier-Sud. Altanus var också hannoveranare e. Altheo och kom till Strömsholm samma år som Pikör. Eclaireur var född i Frankrike och kom efter gästspel i Skaraborgs län till Klintehamn som privathingst eller föreningshingst.

Valborg 2939 lämnade fem stambokförda ston efter sig, varav två, Laila 4149 och Valkyria 4711, såldes till fastlandet. Hennes kanske mest berömda dotter blev Judit 5609 e. Jago 115 och som begåvade vår avel med en av våra matadorer, Ceylon 454 e. Jovial 369 och som berikat vår avel med framstående individer av båda könen inklusive tävlingshästar av hög internationell klass. Judit blev också mor till tvenne döttrar som gick in i aveln nämligen Juvelen 6881 e. Dragos 316 och det mycket framstående Jussi 7496 e. Drabant 315, Elitpremierad. Hela sex ston blev Jussi mor till hos Birgitta och Carl Cramer i Havdhem. Lailas 4149 dotter Lova 6049 e. Afghan 277, som efter ett gästspel i Halland fick en gren i Kronobergs län och på Bergs säteri i Lammhult där hon lämnade bland annat Lisa 8460 e. Obelisk 394, som i sin tur blev mor till beskällaren Little Q 715 e. Any Questions 562, också framstående tävlingshäst med placeringar i Svår klass i hoppning liksom helbrodern Brown Q samt några goda fölston. En lång rad av utmärkta ston har denna familj kunnat redovisa. Bortåt 60-talet har sett till att denna framstående familj utvecklas vidare.

Familj 71
Det tillhör inte vanligheterna att ett fullblodssto kan ha bildat familj i halvblodsaveln men i detta här aktuella fall var det ganska naturligt. Stoet som fatt denna ära är Wavelets Birthday xx 1197 RÄ III. Hon var fött 1918 på Irland. Importerades 1924 av Dir. Josef Berghoff som hade sitt fullblodstuteri på godset Brokind i Östergötland fram till 1930, då detsamma skingrades och ett antal fullblodshästar såldes bland annat till familjen Abrahamsson, Västerstad, Kastlösa på Öland. Bland dessa fanns också Wavelets Birthday xx. Hon hade i fullblodsaveln lämnat några utmärkta löpningshästar med bland annat en av 1930-talets stora stjärnor på banorna, derbyvinnaren och sedermera i aveln mycket lyckosamme Printonan Boy xx e. Printonan xx som fader. Printonan Boy xx blev också fader till giganten Boheme xx. På Västerstad var i medio av 1930-talet stationerad bland annat Taxinge I xx som självfallet användes till här aktuella sto och som resulterade i fölstoet Wavelets xx 3349.

Wavelets Birthday xx var e. Mothers Birthday xx u. Miller’s Pride xx e. Wavelets Pride xx-Queen’s Birthday xx-Barcaldine xx-Doncaster xx. Dottern Wavelets xx 3349 blev med halvblodshingstarna Ammonit 167 och Kokard 135 mor till de goda fölstona Valencia 4902 respektive Wavelet I 5228. Ytterligare ett fölsto blev det i Wavelet III xx 6406 som dock hade Julianus xx som fader. Wavelet I 5228 blev Västerstad troget, nu anfört av Inger Abrahamsson, och fick med den gode Gladiator 342 de båda utmärkta fölstona Nairobi 7595 och Wavelet II 6260. Tidigare nämnda Wavelet III 6406 förblev också kvar på Västerstad och såg till att ganska många av hennes avkommor kunde säljas som remonter, exporteras till Schweiz eller Norge.

Wavelet II 6260 var ett diplomsto som med tiden kunde A-premieras och hon lämnade hela sju fölston efter sig, varav tre var fallna e. Gasparisonen Piaff 399, som vann OS-guld i dressyr i München. Ett annat sto med Diogenes 311 som fader blev fölsto på Örsholm i Moheda under namnet Wavelet IV 7205 och mor till hela sju i aveln insatta ston.

Tack vare sitt starka fäste på Öland och Västerstad har familjen år efter år tillfört aveln utsökta individer och självklart är det många som kommit därifrån. Ett sto som i detta sammanhang bör nämnas är Wavelet IIs 6260 dotterdotter Walente 14216 e. Hertigen 505, fött i Köpingsvik men utvandrade till Kristineberg i Halland och där lyckats mycket väl hos Bengt Andersson. Hon blev med all rätt Elitpremierat postumt 1995 och hade under sina aktiva år hunnit bli mor till trenne goda fölston men framförallt till Urbinoavkommor som i relativt unga år lät tala om sig i Breeders Trophy och andra unghästsammanhang på riksplanet. En av dessa var Vital, vinnare av Rikskvalitetstävlan i dressyr, vinnare av Breeders Trophyfinalerna i dressyr både 1992 och 1993, placerad i Medelsvår dressyr, exporterad till USA och har där som utomordentlig representant för svensk avel gjort god reklam. En annan avkomma och helbroder till Vital är Boss, som vann Breeders Trophyfinalen i dressyr 1992 och sedan nått bra placeringar i Medelsvår klass. Diplomstonas antal är stort och över 70-talet fölston ur denna familj har stambokförts.

Familj 72
Ett stamsto fött i Skåne 1896 är Havanna 30 RÄ II, som dock hade en känd moder i Diana 279 e. Belisair men vi låter Havanna 30 RÄ II bli stammoder väl medvetna om att det i denna lilla sammanställning finns ytterligare ett sto med namnet Havanna, som fått familjenummer, men är av en helt annan härstamning. Här aktuella Havanna såldes genom dåvarande Remonteringstyrelsen till J. A. Nilsson, Bredinge vid Färjestaden och fick med åren en rad avkommor, de flesta sålda som remonter men också moderstoet Woodie 32 RÄ II-har någon gång också angivits med namnet Waddie- men fallet e. Corsänger. Woddie 32 RÄ II blev mor till bland annat Havanna II 1715 RÄb hos Bröderna Åsenius, Ottenby kungsgård, där familjen utvecklades mycket positivt. Överhuvudtaget har Kalmar län inkluderat Öland i så kallat ”gamla tider” betytt väldigt mycket för denna familj.

En gren kom också till Örsholmstuteriet i Moheda, där fölstoet Marianne 5363 kom efter att ha köpts från Torngård i Degerhamn. Marianne 5363 e. Pergamon 197 blev bland annat moder till Juliana 6870 e. Julianus xx, som verkade hos Thorild Grönvall, Uttersbergs gård, Bernshammar och senare hos Olle Gottschalk i Uppsala. Gladiatordottern Soraya 7973 föddes hos Thorild Grönvall och blev hos familjen Köling på Tibble vid Knivsta den stora avelsstjärna som man nog önskat sig, mor till en rad goda tävlingshästar i framförallt Svår hoppning som JFB Zorro e. Nepal 390.

Andra svårklasshästar är Jabal e. Jafet 114, Kayenne e. Tokajer 240, Kamomill e. Utrillo 432 och Finess e. Magini 695, en familj som är under ständig utveckling. Antalet ston i aveln genom åren är mycket stort. Härtill kommer också beskällama Hobby e. Hopbine xx och Mendel 601 e. Nepal 390.

Familj 73
som vi kallar för Jovialafamiljen (6721) har gamla anor. Ursprunget kommer från Tolånga i närheten av Sjöbo, som varit ett starkt fäste för halvblodsaveln. Stammodem Viktoria 210 (271) var fött 1885 och fallet e. Alexander u. Lisa e. Max u. Lotta e. Mytmidon. Alexander var en i Ryssland född hingst som importerades till Danmark och kom på 1880-talet till Övedskloster för vidare befordran till Liedbergska Öja vid Ystad. Morfadern Max var en oldenburgare som kom till Ingelstad där han verkade 1862-1876.

Ett av 1950-talets A-ston ur denna familj var Alcasardottem Alva 5981, som blev mor till Joviala 6721 e. Jovial 369 och Isabella 9077(e. Urbino 430. Joviala blev den klart framgångsrikaste som mor till fem framstående fölston så ock till giganterna, hingstarna Flamingo 481 e. Urbino 430 och Eminent 585 e. Emir 471. Den förstnämnde SM-vinnare i dressyr och bronsmedaljör i OS under Ulla Håkanson och den senare på 1980-talet med många segrar och placeringar i Svår hoppning under Rolf-Göran Bengtsson. Båda var dessutom framgångsrika som fadershingstar. Jovialas dotter, diplomstoet Joga 8572 e. Gaspari 340 blev mor till bland annat hingsten Jawohl 587 e. Brabant 448 och hennes syster Legend 8569 e. Juan 370 blev också diplomsto och A-premierad.

Jogas dotter Gorbie 13476 e. Cordon Bleu 461 gav livet till hela tolv ättlingar, där fyra gått in i aveln och stambokförts, samt också till beskällaren Waliant 945 e. Weltmeyer 314403584. Självfallet blev Gorbie Elitpremierad. Denna familj, som breddat sig väldigt mycket från 1900-talets början med sidogren företrädd av Vanda 1517 e. Warius och med hennes dotterdotterdotter Mona Lisa 6112 e. Faruk 328 som en stabil gren. A-stoet Mona Lisa 6112 blev mor till bland annat Anemon 9679 e. Abbe 435 hos Eva Johansson, Bjärröd, Sjöbo och med hennes döttrar och dotterdöttrar bildat en stark och framgångsrik förgrening.

Alouette 13546 e. Warrigall 560 var högt placerad vid riksutställningen 1990 och korades också samma år till gamla Malmöhus läns främsta treårssto. Dessa ston har också genom åren försett USA med utomordentliga individer. Tävlingshästarna ur denna familj är oräkneliga, inte minst i Svår klass har man hävdat sig mycket väl. Förutom Flamingo och Eminent återfinns också Albin e. Aladin Z 692 i Svår hoppning fram till våra dagars Equus Roxette e. Feliciano 823 och detta är blott några som gjort väl ifrån sig.

Stofamilj 74 - BARODA xx

Stofamilj 74, Baroda xx

Stofamilj 74, Baroda-familjen, har fått sitt namn efter fullblodsstoet Baroda. Baroda föddes 1934 i Frankrike och importerades som unghäst till Sverige. Baroda har lämnat sju fullblodsavkommor, där de två yngsta varit aktiva inom varmblodsaveln, och i högsta grad medverkat till denna familjs spridning och framgång.

Bandra xx, (e. Light O’Love xx) är född 1950 hos Å. Danielsson och dog 1967. Hon har sju registrerade avkommor hos Svensk Galopp, varav fyra fullblodsston som varit aktiva inom varmblodsaveln. Bandra övergick senare i Erik Söderbergs ägo, mer känd under pseudonymen Mr. Ascot och en stor profil inom galoppvärlden. Mr. Ascot är också uppfödare till Bandras fyra döttrar som varit aktiva inom varmblodsaveln.

Bandras första avkomma som varit aktiv inom varmblodsaveln är Bambina xx 7307 (f. 1958 e. Fair Copy xx). Bambina lämnade fem avkommor, ett avelssto och de övriga troligtvis remonthästar, vilket var vanligt förekommande på den tiden. Avelsstoet Babina 10647, (f. 1972 e. Cordon Bleu 461) är ett diplomsto som under sina år i aveln var verksam hos Walter Sandberg i Sävsjö och lämnade tolv avkommor. Babina tilldelades Elitutmärkelse 1997 vilket är ett kvitto på att hennes avkommor varit av mycket god kvalitet.

Äldsta dottern Corbina 13885 (f. 1975 e Bordeaux 502) har lämnat fyra avkommor. Äldst av dessa är Oltina 16496 e Carriär 609, vars avkomma Södergårdens Jonte (f. 1989 e. Uttini 733) tilldelats diplom vid Kvalitetsbedömning.

Vidare har Habanera 15922 (f. 1981 e. Alpen Fürst 517) tre placeringar i medelsvår hoppning och har utöver detta lämnat fyra avkommor. Hexagon 28873 (f. 1998 e. Pentagon 925) är moder till fem avkommor, där Tipphex (f. 2004 e. Chess 880) belönats med diplom och sedan har placeringar i både medelsvår dressyr och fälttävlan. Habanera har också lämnat Elaine (f. 2001 e. Chess 880) som har meriter i 130 hoppning.

Indra 15895 (f. 1982 e. Limelight 636) har endast lämnat dottern Medina 20692 (f. 1986 e. Ciceron 456). Medina har i sin tur lämnat Shira (f. 1994 e. Cheval Sansibar 714) som belönats med diplom vid Kvalitetsbedömning, samt Moulin Rouge (f. 2002 e. Cardento 933) som har placering i 130 hoppning.

Babina har ytterligare en dotter, Bina 24104 (f. 1991 e. Alpen Fürst 517) som varit verksam som avelssto hos Solveig Sandberg, Lönnelids stuteri, Lammhult. Bina har bland annat lämnat Bronco (f. 2003 e.  Akribori 1053) som har meriter i 130 hoppning samt Bel Air (f. 2005 e. Ragazzo 998) som exporterats till Norge.

Andra avkomman till Bandra är Babette xx (f. 1959 e. Hurricane xx). Babette har lämnat åtta fullblodsavkommor. Baderna xx (f. 1968 e. Moderne xx) är en av dessa avkommor och det är från henne som familjens mest framgångsrika gren kommer. Baderna ägdes av Kristina Larsson, Rottneros, och lämnade tre avkommor. Den äldsta, Pina Colada 25169 (f. 1988 e. Bayard 607) tilldelades diplom som treåring och har placeringar i medelsvår hoppning. Pina Colada har lämnat fyra avkommor med Kristina Larsson som uppfödare och sedan ytterligare två i Stall SÅB KBs regi. Lolipop Flip (f. 2002 e. So What 908) har placeringar i medelsvår hoppning och hon har även lämnat två avkommor. Candy Flip (f. 2006 e. For Feeling 1069) har tilldelats diplom och 9-9 i hoppbetyg. Candy Flip tävlas nu av Isabelle och Jens Fredricson och har placeringar i 150 hoppning. Lollipop Flip betäcktes 2017 med Crusader Ice 1357 och avkomman Fizzypop Flip är en kombination av två intressanta, framgångsrika blodslinjer, vilket bådar gott inför framtiden. Pina Colada har också lämnat de två helsyskonen efter Robin Z 723, Sundance Flip (f. 2003) och Survivor Flip (f. 2004). Sundance Flip har hoppdiplom från unghästtest och båda två har placerat sig i medelsvår hoppning.


Jens Fredricson och Candy Flip.
Foto: Roland Thunholm

Familjens stjärna är onekligen Badernas sista avkomma, Butterfly Flip (f. 1991 e. Robin Z 723). Butterfly Flip tävlade under hela sin karriär  tillsammans med Malin Baryard-Johnsson på de internationella tävlingsbanorna och var onekligen ett av de ekipage som hjälpt till att sätta svensk hoppsport på kartan. Listan över framgångar kan göras lång, ekipaget har otaliga segrar och placeringar i världscupen och på de största internationella tävlingsbanorna. 2003 blev det en tredjeplats i värlsdcupfinalen i Las Vegas, och det året var ekipaget också etta på världsrankingen. Malin Baryard-Johnsson och Butterfly Flip har också vunnit silvermedaljer i lag i både EM och VM samt deltagit i OS två gånger, där lagsilvret i Athen nog får ses som kronan på verket.

Malin Baryard och H&M Butterfly Flip vid EM i Arnhem 2001.
Foto: Roland Thunholm 

Flip’s Little Sparrow (f. 2006 e. Cardento 933) är äldst i syskonskaran och är tillverkad via embryotransfer medan Butterfly Flip fortfarande tävlade. Hon tilldelades dubbeldiplom som treåring, med 9-9 i hoppbetyg och totalt 50 poäng som hopptalang. ”Sparven” har sedan gått från klarhet till klarhet och har tillsammans med Stephanie Holmén vunnit kvalificering till världscupen och ekipaget var även reserv till VM-laget i Tryon 2018. Stephanie Holmén rider även ”Sparvens” dotter Precious Flip (f. 2011 e. Cabachon 1216) och ekipaget har placeringar i 130 hoppning vid nationella tävlingar.

Stehpanie Holmén och Flips Little Sparrow. Foto: Roland Thunholm

Efter pensionen som tävlingshäst blev det avelsboxen på heltid för Butterfly Flip. Hon fick två avkommor i Sverige, innan hon flyttade till Belgien för att i större utsträckning verka via embryotransfer. Butterfly Flips andra avkomma är Flips Fairytale (f. 2009 e. Click and Cash 1155). Hon fick diplom som hopptalang vid 3-årstest, 50 poäng totalt och 9-10 i hoppbetyg. Hon rids av Linn Holm och ekipaget har under 2018 placerat sig i 150 hoppning.  Flip’s Angeleye är ett år yngre, (f. 2010 e. Cartier 1148) och har placeringar i 130 hoppning.

Enligt Horsetelex finns fem avkommor registrerade till Butterfly Flip som är födda 2012, alla tillverkade via embryotransfer. Ninja Flip Z (e. Nabab de Reve) tävlar i Sverige med placeringar i 120-klasser. Elle Flip de Muze Z (e. Elvis ter Putte) och Vigo’s Flip de Muze Z (e. Vigo d’Arsouilles) finns båda kvar i Belgien och har redan hunnit lämna fyra respektive en avkomma, där samtliga tillverkats via embryotransfer.

Tredje avkomman till Bandra är Ballerina xx 8935 (f. 1961, död 1979 e. Ujuji xx). Ballerina har endast lämnat April 12899 (f. 1973 e. Dragon 465). Bland Aprils avkommor finns May Day 19841 (f. 1982 e. Maximus 620) som lämnat åtta avkommor, samt Aramis (f. 1990 e. Pascal 656) som belönats med hoppdiplom på Kvalitetsbedömning, 9-8 i hoppbetyg. Avelsstoet May Day har bland annat lämnat Madonna (f. 1993 e. Arrlik 816) som belönats med diplom som hopptalang vid Kvalitetsbedömning. May Day är också moder till Pandora (f. 2001 e. Castor 895) som har placeringar i medelsvår hoppning och senare verkat som avelssto samt Demeter 28200 (f. 1997 e. Almeto Z 843), som i sin tur lämnat Ella (f. 2007 e. Empire 1115), med placeringar i medelsvår hoppning.

Bandras yngsta avkomma är Baroda 9394 (f. 1966, död 1993 e. Moderne xx). Hon har fyra avkommor registrerade hos Svensk Galopp, och för dessa blev det 19 segrar på 146 starter, och drygt 884 000 kronor i insprungna prispengar. Vidare har Baroda lämnat fyra SWB-avkommor. Fridolf (f. 1975 e. Favorit 476) placeringar i medelsvår dressyr. Amanda 14719 (f. 1976 e. Gaspari 340). Amandas äldsta avkomma är Klara (f. 1984 e. Granit 546), placeringar medelsvår dressyr. Amanda har också lämnat Ajax (f. 1995 e. Zephyr 829) som tillsammans med Nina Bengtsson har 39 placeringar i svår dressyr. Dessutom finns Annie 27380 (f. 1992 e. Napoleon 625), elitsto, endast 6 avkommor i avel hos Lise-Lott Ljung och senare Maria Rastenberger. Annies äldsta avkomma är Sack-sonen Saigon (f. 2001) som har placeringar i medelsvår dressyr. Diamond Rosenborgs (f. 2008 e. Dionysos 1038) har belönats med gångartsdiplom och har senare placerat sig i medelsvår dressyr. Sist, men inte minst, har Annie lämnat den godkände hingsten Scharmeur 1167 (f .2003 e. Schwadroneur), senare kastrerad, som tillsammans med Malin Rinné segrat i Breeders Trophy som sexåring och sedan har placeringar i Grand Prix vid internationella tävlingar.

Malin Rinné och Scharmeur. Foto. Roland Thunholm

Baroda har också lämnat Bonne Chance xx 21001 (f. 1981 e.) Jimmy Reppin xx. Bonne Chance har två avkommor registrerade hos Svensk Galopp, följt av tre hos SWB, där samtliga tre varit framgångsrika. Bony M (f. 1989 e. Martini 744) har placeringar i medelsvår hoppning. Odessa (f .1991 e. Irco Mena 763) har deltagit i Breeders Trophy och har senare placerat sig i medelsvår hoppning innan hon sattes i aveln. Slutligen har Bonne Chances yngsta avkomma Oliver (f. 1993 e. Feliciano 823) deltagit i Breeders Trophy och har senare placeringar i svår hoppning.

Den andra dottern till stamstoet Baroda som varit aktiv inom varmblodsaveln är Maratta xx. Hon föddes 1949 hos Å. Danielsson och dog 1960 och där emellan fick hon fem avkommor, där de två yngsta stofölen varit verksamma inom varmblodsaveln.

Marattas dotter Niga xx (f. 1958, död 1981 e. Hyberbole xx) har femton avkommor registrerade hos Svensk Galopp, som genererat i 34 segrar på 145 starter och 1,3 miljoner i insprungna prispengar. Bland dessa avkommor finns  Nicke xx (f.  1974 e. Moderne xx), godkänd hingst för fullblodsaveln och med 24 segrar och 20 placeringar på 69 starter på 1980-talet.

Två av Nigas döttrar har varit verksamma inom varmblodsaveln. Nike xx 11611 (f. 1965 e. Darbhanga xx) har, liksom modern, verkat både inom fullblods- och varmblodsaveln hos sin ägare Per Åsheim, Lillö Kungsgård, Kristianstad, tillika känd uppfödare av fullblodshästar. Nikes dotter Gaia 20292 (f. 1980, död 1994 e. Brabant 448) verkade i aveln hos Per Åsheim och lämnade fem avkommor. Gaias dotter Galicia (f. 1990 e. Granit 546) har placeringar i medelsvår dressyr och har lämnat två avkommor.

Ytterligare en  av Nikes döttrar, Odella 19298 (f. 1979, död 1998 e. O’den 580) har varit verksam som avelssto.Bland hennes avkommor finns Leopold (f 1990 e Little Boy 756) som deltagit i Breeders Trophy och senare placerat sig i medelsvår hoppning. Odella har också lämnat dottern Zinderella (f. 1992 e. Zinsky xx 787), som i sin tur är moder till Lilla Z (f. 2010 e. Lucky Point HE 1121) som deltagit i Breeders Trophy i fälttävlan som både fyra- och femåring.

Nike har också en tredje dotter, Cashmire 16794 (f. 1975 e. Falstaff 474) som varit verksam som avelssto. Cashmere är ett diplomsto, och 1992 kunde avkommornas meriter ge henne Elitutmärkelsen. Cashmires äldsta avkomma är Rockie 25346 (f. 1979 e. Krevad 579), ett sto som har varit flitig på tävlingsbanan och har placeringar i medelsvår hoppning. Rockie har också lämnat fem avkommor, där Elsa B (f. 1999 e. Acacio 948) är äldst. Hon i sin tur har lämnat Rob Roy (f. 2005 e. Robin Z 723) som har placeringar i 135-klasser och även startat i 140. Rockie har också lämnat Avril CTH (f. 2004 e. Cortus 920) som tävlat i dressyr med placeringar i medelsvår klass.

Rockies helsyster, Tiffany 20283 (f. 1981 e. Krevad 579), har precis som sin syster tävlat med placeringar i medelsvår hoppning som resultat. Tiffany har även lämnat fyra avkommor. Äldst i syskonskaran, är Imelda Marco 23553 (f. 1992 e Irco Marco 662), som  belönats med prestationsdiplom i hoppning vid Kvalitetsbedömning. Imelda Marco har lämnat sex avkommor, där äldsta dottern Bianca Marco (f. 1996 e. Beach Boy 814) även hon belönats med prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömning. Tiffany har även lämnat två helbröder efter Cardento 933, Cactus (f. 1999) och Carat (f. 2000), där Cactus tilldelats hoppdiplom som treåring och Carat har segrar och placeringar till och med internationell svår 160 hoppning tillsammans med holländske ryttaren Robert Vos.

Två andra döttrar till Cashmire är Hera 24061 (f. 1984 e. Hertigen 505) som tilldelats diplom både som tre- och fyraåring och Gambia 21811 (f.  1987 e. Granit 546). Gambia har belönats med prestationsdiplom i hoppning vid Kvalitetsbedömning och verkade under några år i aveln hos Per Åsheim. Gambia är moder till Irco Gambo (f. 1994 e. Irco Mena 763) som tävlat flitigt med placeringar i svår hoppning som resultat. Cashmire har vidare lämnat Hot Shot (f. 1992 e. Landprinz I 815) som har placeringar i medelsvår hoppning. Cashmires yngsta avkomma är Red Label 25353 (f. 1993 e. Stanford 687). Red Label har lämnat Corbel SH (f. 2003 e. Corland), ett klass I-sto som lämnat Ariano (f. 2007 e. Spender S 1054) en tävlingshäst med placeringar i 140 hoppning.

Maratta xx har också lämnat Matti xx 7000 (f. 1960 e. Slide On xx) som liksom sin två år äldre syster varit verksam inom varmblodsaveln. Matti lämnade åtta avkommor och tilldelades värdebokstav A. Hennes äldsta avkomma är Malou 7831 (f. 1966, död 1982 e. Obelisk 394) som lämnat sonen Manito (f. 1972 e. Niarchos 391). Manito har placeringar i medelsvår hoppning. Matti har också lämnat stoet Monia 11049 (f. 1971 e. Niarchos) som endast lämnat en avkomma, Heroica 17769 (f. 1977 e. Hertigen 505). Heroica är moder till Love Me Do (f. 1990 e. Sankt Gotthard 682) som tilldelats prestationsdiplom i hoppning vid Kvalitetsbedömning.

Stofamilj 75 - BON BON xx

Stofamilj 75-Bon Bon-familjen har fått sitt namn efter fullblodsstoet Bon Bon. Hon föddes 1964 hos L. von Stockenström och är efter Borealis undan Sweet. Stoet Sweet importerades till Sverige från Storbritannien i mitten av 1950-talet och har lämnat sex registrerade avkommor hos Svensk Galopp.

Bon Bon har lämnat fyra avkommor, två inom fullblodsaveln och två inom varmblodsaveln. Äldst är Bonita (ex Blues) 11126 (f. 1973, död 2005 e. Favorit 476). Hon var under många år framgångsrik i svår hoppning, riden av Leif Holgersson. Bonita lämnade tio avkommor, de flesta uppfödda av Anita och Bengt Johansson på Stuteri H i Horred. Anita och Bengt Johansson har sedan varit en stor del i mödernelinjens framgång och spridning, och avkommornas framgångar gjorde att Bonita kunde tilldelas Elitutmärkelse år 2000.

Bonita fick sin första avkomma som fyraåring, innan hon började tävla, Janette (Daughter of Blues) 13265 (f. 1977 e. Chagall 455). När Bonita sedan återvände till avelsboxen var det i Stuteri Hs regi. Den första avkomman de fick var Roma H 19625 (f. 1987 e. Robin Z 723). Hon tilldelades prestationsdiplom som både dressyr- och hopptalang vid Kvalitetsbedömningen med betygen 9-8 i hoppning. Därefter har Roma H flertalet placeringar i svår hoppning tillsammans med Helena Persson och ekipaget har även internationella starter på sin meritlista. Roma H har lämnat fyra avkommor.

Roma H

Campara H 22521 (f. 1991, död 2005 e. Carthago) är äldst av dessa. Hon verkade i aveln och lämnade åtta avkommor. Den äldste, Alvarito H (f. 1995 e. Almeto Z 843) har placeringar i svår hoppning. Den ett år yngre Altona H 25120 (f. 2006 e. Aram 866) har placeringar i medelsvår klass och har även lämnat en avkomma, Lazio H (f. 2000 e Lacapo) med placering i medelsvår hoppning. Vidare bland Campara Hs avkommor finns Colombina H Z 25499 (f. 1997, död 2003, e. Calvin Z), ett sto som endast lämnade två avkommor.  Parma H (f. 2001 e Positano H 997)  är den första och en riktig ”familjeprodukt” där fadern Positano H 997 ingår i samma stofamilj och Bonita finns i tredje respektive fjärde led på färdernesidan och mödernesidan. Parma H har belönats med prestationsdiplom i hoppning vid Kvalitetsbedömning. Colombina H Zs andra avkomma är Quimbra H (f. 2002 e. Quidam de Revel) som har flera placeringar i medelsvår hoppning. Innan hon började tävla fick hon avkomman Corsica H (f. 2006 e. Cassini II), ett sto som belönats med gångartsdiplom som treåring och som sedan lämnat sex avkommor. Efter att ha lämnat två avkommor i Stuteri Hs regi, såldes Corsica H till före detta landslagsryttaren i hoppning, Svante Johansson, där hon numera verkar i aveln. Bland Corsica Hs avkommor finns Kannan-sonen Kalou H (f. 2012) som tillsammans med Anders Lidbeck tävlat flitigt i unghästklasserna och deltagit i Scandinavian Open i Falsterbo som både fem- och sexåring. Corsica H har också lämnat Colin (f. 2014 e. Connor) som belönats med hoppdiplom som treåring.


Kalou H 

Vidare har Campara H lämnat Quando H (f. 2000 e. Quidam de Revel), som har placeringar i svår hoppning. En yngre syster är Malmertz Elsa 28320 (f. 2003 e. Quite Easy 958) som belönats med hoppdiplom som treåring och sedan har placeringar i 130-klasser i hoppning. Hon har också fått en avkomma, Elsa’s Ellen (f. 2007 e. Camaro M 979), som följt i sin mors hovspår och placerat sig i 130-klasser.  Elsa’s Ellen har lämnat stoet Cosma (f. 2011 e. Cosmeo) som belönats med diplom som treåring och fått betygen 8,5-8,5 i hoppning.

Roma Hs andra avkomma är Louisiana H 23144 (f. 1992 e. Leuthen I 825). Hon tilldelades prestationsdiplom i hoppning vid Kvalitetsbedömning och har placeringar i medelsvår hoppning. Louisiana H har lämnat sex avkommor, och 2009 tilldelades hon värdebokstav A för sina avkommors meriter. Louisiana Hs äldsta avkomma är Luxemburg H 25051 (f. 1996 e. Lux Z) som varit avelssto och lämnat fyra avkommor. Den yngsta av dessa är den godkända hingsten Etalon Lux N 1262 (f. 2009 e. Heartbreaker), som har placeringar i svår 150 hoppning.


Etalon Lux N

Louisiana H har också lämnat Queen Lucy BG 29746 (f. 2005 e. Quite Easy 958). Hon belönades med diplom på 3-årstest med 9-9 i hoppbetyg och har under 2018 placerat sig i 130 hoppning. Queen Lucy BG har också lämnat avkomman Tornado BG (f. 2009 e. Tornesch 1042) som tilldelats hoppdiplom vid 3-årstest. Vidare bland Louisiana Hs avkommor finns Lirco BG (f. 2010 e. Irco Mena 763) som har placeringar i 130 hoppning.

Bonitas tredje avkomma är Maestro H (f. 1988 e. Mowgli 637) som deltagit i Breeders Trophy i fälttävlan. Därefter följer ytterligare en hingstavkomma, Little Blue H (f. 1989 e. Little Boy 756), som tilldelats hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning och därefter placerat sig i medelsvår hoppning.

Nästa på tur bland Bonitas avkommor är Elitstoet Marriott H 23145 (f. 1991 e. Mowgli 637), som lämnat hela fjorton avkommor. Hennes äldsta avkomma är det framstående avelsstoet Costa Rica H 25049 (f. 1995 e. Carthago). Costa Rica H fick diplom som treåring och efter några år i aveln hos Stuteri H övergick hon i Maria och Sven-Erik Larsson, Västanbytorps Stuteris ägo. Maria och Sven-Erik fick ta emot stoets Elitutmärkelse 2008 och samma år även Familjen Tatis Anderssons hederspris som varje år delas ut till ett framstående avelssto inom SWB-avel.


Costa Rica H

Äldst av Costa Rica Hs avkommor är stoet Las Vegas H 26522 (f. 1999 e. Leuthen I 825). Hon i sin tur har bland annat lämnat Cuzco T (f. 2009 e. Cosmeo), som deltagit i både Scandinavian Open och Breeders Trophy, samt startat internationellt i 130-klasser som sexåring. Costa Rica H har också lämnat stoet Casina H 29112 (f. 2000 e. Cortez 679). Casina H har lämnat tre avkommor, alla uppfödda av Nils-Gunnar Hansson på Askö Stuteri. Halvbröderna Cornelis Q (f. 2007 e. Carland 1113) och Colbert Q (f. 2009 e. Cyrano de Bergerac 1156) har båda två placeringar i 130 hoppning. Costa Rica H är moder till två godkända hingstar. Äldst av dessa är Ronaldinho H 1109 (f. 2002 e. Robin Z 723) som också har placeringar i medelsvår hoppning. Under de tolv år han verkat i aveln har han hittills lämnat drygt hundra avkommor.

Ronaldinho H

Efter flytten till Västanbytorps Stuteri har Costa Rica H lämnat Coolpix VT (f. 2004 e. Contendro), ett sto som belönats med diplom som både hopp- och gångartstalang vid 3-årstest och därefter lämnat tre avkommor. Bohlina VT (f. 2010 e Ludwigs Champion 1129) är äldst i den syskonskaran och har hoppdiplom från 3-årstestet. Coolpix också lämnat Canon VT (f. 2012 e. Fantast vh Zwarte Pannenhof 1230) som fick hoppdiplom som treåring med 9-8  i hoppbetyg och totalt 50 poäng. Canon VT blev också femma i 3-årschampionatet vid Breeders Trophy och har deltagit i 4-årschampionatet i Falsterbo. Costa Rica Hs andra godkända son är Optic VT 1162 (f. 2005 e. Orlando 1364), en hingst som godkändes som treåring och då fick betygen 10-10 i löshoppning. Optic VT har blivit placerad i Breeders Trophy för fyraåriga hästar, har startat i 130-klasser internationellt och har placeringar i 140 tillsammans med danske ryttaren Christian Schou. Costa Rica H har också lämnat  en helsyster till Opric VT, On Line VT (f. 2006 e. Orlando 1364), som har placeringar i 130 hoppning.


On Line VT

Marriott H har också lämnat den godkände hingsten Positano H 997 (f. 1996 e. Pomme Royal 892), som har placeringar i medelsvår hoppning. Dessa båda är uppfödda av Stuteri H, och därefter övergick Marriott H i Håkan Lennartssons ägo. Här föddes Icy Mena (f. 2003 e. Irco Mena 763) som belönats med diplom vid 3-årstest och senare placerat sig i medelvår hoppning. Confect (f. 2004 e. Contendro I) har lämnat Heartache (f. 2008 e. Heartbeat 1334), som belönats med hoppdiplom vid 3-årstest och har placeringar i 130 hoppning. Vidare har Marriott H lämnat Cornelia 29738 (f. 2005 e. Contendro I), även detta ett sto med hoppdiplom och senare placeringar i medelsvår hoppning och starter i 145. Den ett år yngre Call Me Carl (f. 2006 e. Calido I) tävlade i 135 hoppning innan han exporterades till Nederländerna och även Contador (f. 2007 e. Cassini II) har exporterats. Vidare har Marriott H lämnat Meredit (f. 2008 e. Cassini II) som har placeringar i 135 hoppning samt Marionette (f. 2010 e. Heartbeat 1334), ett sto som belönats med diplom som hopptalang och betygen 8,5- 8,5 i hoppning.


Positano H (överst) och Icy Mena

Vidare i syskonskaran bland Bonitas avkommor finns Barcelona H 22915 (f. 1992 e. Leuthen I 825) som sedan unghäst-åren varit i Agneta Tegnérs ägo. Hon lämnade endast två avkommor, två ston som båda varit aktiva både på tävlingsbanorna och i avelsboxen. Äldst är Barracuda 24884 (f. 1996 e. Cortez 679). 2001 blev hon tredjeplacerad i Breeders Trophy och har sedan placeringar i svår hoppning. Hon har också lämnat sex avkommor och 2013 tilldelades hon både Elitutmärkelsen samt Familjen Tatis Anderssons hederspris som ett framstående avelssto. Barracudas äldsta avkomma Bardot (f. 1999 e. Cortus 920) har placeringar i 150 hoppning tillsammans med finske landslagsryttaren Sebastian Numminen. Det några år yngre stoet Beluga 29232 (f. 2005 e. Cobra) har deltagit i både Breeders Trophy och Scandinavian Open som unhäst, samt även representerat Sverige vid Unghäst-VM i Zangersheide. Beluga exporterades strax därefter och tillsammans med de irländska ryttarna Shane Sweetnam och Thomas Foley har hon segrat i 150 hoppning vid trestjärnig tävling i USA. Beluga lämnade som fyraåring avkomman Bologna (f. 2009 e. Chairman la Silla 1154). Bolognas äldsta avkomma är Trezeguet (f. 2013 e. Turmalin 1202) var i final i Breeders Trophy som femåring, ett äventyr som slutade med att testryttaren Jeroen Dubbeldam köpte Trezeguet. Vidare i Barracudas avkommelista finns Tiburon (f. 2008 e. Tornesch 1042) som deltagit i Scandinavian Open och har placeringar i 130-klasser, och därefter följer stoet Botswana (f. 2009 e. Cardento 933) som har placeringar i 135. Barracudas yngre syster är Bokhara (f. 2002 e. Cardento 933). Hon har placering i 130 hoppning.


Trezeguet


Bokhara

Den yngste bland Bonitas avkommor som meriterat sig är Ronrico H (f. 1994 e. Roderik 856), diplomhäst i  både hoppning och gångarter vid Kvalitetsbedömning och därefter placeringar i medelsvår hoppning. Ronrico H exporterades till USA 2001.

Bon Bons andra avkomma är stoet Bonna 12265 (f. 1975 e. Favorit 476) och hon har meriter i medelsvår hoppning. Bonna har lämnat två döttrar som verkat i aveln. Äldst är Bonny (f. 1991 e. Bayard 607) som i sin tur lämnat Feferoni (f. 1995 e. Gazpon 740), som belönats med diplom vid Kvalitetsbedömning. Bonna har också lämnat avelsstoet Bon Ami 24541 (f. 1993 e. Zinsky xx 787). Hon i sin tur är moder till tre avkommor, varav Bonfire (f. 1998 e. Garibaldi 901) tilldelats hoppdiplom vid 3-årstest. Vidare har Bon Ami lämnat Bon Cherie (f. 2003 e Lambourgini 1028). Dennas son Rockefeller (f. 2007 e. Rosevelt 1110) har placeringar i medelsvår dressyr. Bon Amis tredje avkomma Bon Amore (f. 2009 e. Bocelli 1044) tävlar i medelsvår dressyr.

Foto: Roland Thunholm och blup.se

Stofamilj 76 - DANCING LADY xx

Stoet Dancing Lady xx föddes 1977 hos Stig Gademan i Ödåkra. I samband med att hon elitpremierades 1998 skrev Gunnar Henriksson i ASVHs årsbok; ”Dancing Ladys härstamning är intressant och går för svenskt vidkommande tillbaka till Kåreholm Stuteri vid Vikbolandet och det en gång i världen importerade stoet Beckborough”.

Denna Beckborough xx (f. 1955 e. Mossborough xx) har lämnat tre döttrar som varit aktiva inom varmblodsaveln. Becky Taifun xx (f. 1960, död 1974 e. Faubourg II xx) är äldst. Hon lämnat två avkommor aktiva inom varmblodsaveln. Dottern Taiwan xx (f. 1972 e. Carnoustie xx) lämnat fyra avkommor varav tre SWB-avkommor. Äldst är fullblodsstoet Taifille xx (f. 1981 e. Stove Friend xx) som lämnat fem avkommor och där Sinbad (f. 1998 e. Uskudar des Malais 788) har placeringar i medelsvår klass i både dressyr och hoppning. Taiwan har också lämnat Hot Shot (f. 1988 e. Trombon 704) med placeringar i medelsvår hoppning. Vidare bland Taiwans avkommor finns avelsstoet Lady (f. 1985, död 2003 e. Portos 402) utan nämnvärda avkommor samt Doster (f. 1986 e. Dolomit 464) med flertalet placeringar i medelsvår dressyr. Becky Taifuns andra avkomma, Taisilk xx (f. 1968 e. Tudor Jinks xx) har också varit aktiv inom varmblodsaveln men hennes ättlingar saknar nämnvärda meriter.

Doster

Beckboroughs andra avkomma är Mombasa xx (f. 1962, död 1980 e. Ujiji xx), ett framgångsrikt sto på galoppbanan som bland annat segrat i både svenskt och norskt Oaks. Hon har lämnat tre fullblodsavkommor, där samtliga är ston och två av dem, Cosmic Lady xx (f. 1970, död 1986 e. Hornbeam xx) och Matisse xx 18286 (f. 1973 e. Carnoustie xx) varit synnerligen aktiva inom svensk varmblodsavel.

Cosmic Lady xx har lämnat sex avkommor registrerade hos Svensk Galopp, varav dottern Dancing Lady xx 18031 (f. 1977, död 2000 e. Toe Hold xx) är den som varit aktiv inom varmblodsaveln. Pia Kristoffersson hade möjligheten att få köpa Dancing Lady och berättar att stoet redan som tvååring utmärkte sig genom sin storlek, reslighet och bra gångarter.

Dancing Lady xx

Som avelssto lämnade Dancing Lady sex levande avkommor, som alla var av mycket hög kvalitet. De två första avkommorna var efter hopphingstar. Jumping for Joy (f. 1982 e. Mowgli 637) såldes till Ulrika Hedin och har placeringar i medelsvår hoppning. Ett odöpt sto (f. 1988 e Madrigal 707) har belönats med diplom som treåring. Därefter blev det tre avkommor efter Bernstein 761, något som senare skulle visa sig bli ”the perfect match”. Baccara, Ballerina och Ravell 959 har med råge uppfyllt de förväntningar en uppfödare kan ha. Äldst av dessa tre helsyskon är stoet Baccara 21806 (f. 1990) vann Riksutställningen på Elmia och har sedan dess varit i avel hos Team Piaff i Hasslarp. Hon fick diplom som treåring och belönades då med två tior, för typen och för traven. Baccara har lämnat nio avkommor och 2006 fick hon sin elitutmärkelse.

 Baccara

Äldst av hennes avkommor är Blanche Fleur 24164 (f. 1994 e. Master 850), ett avelssto som lämnat åtta avkommor. Blanche Fleurs äldsta avkomma är Berlock 25993 (f. 1998 e. Dream of Glory), även hon ett avelssto, som belönats med 8-9-8 i gångartspoäng vid treårstestet. Berlock har lämnat Bourlino (f. 2003 e. Bourbon 947), diplomhäst som belönats med nio poäng för sina gångarter, Brize (f. 2007 e. Blue Hors Don Romantic), diplomsto och moder till Bel Air (f. 2012 e. Bellagio 1195) som varit sjätteplacerad i Breeders Trophy samt Diezel (f. 2008 e. Blue Hors Don Romantic) som har placeringar i Prix St. Georges dressyr och har debuterat i Intermediaire I. Både Bel Air och Diezel tävlas av Sara Törnäng, vars föräldrar Gunvor och Karl-Gunnar Törnäng är uppfödare till de båda hästarna. Vidare så har Blanche Fleur lämnat Blue Taana (f. 2000 e. Wetano 976), ett sto med placeringar i medelsvår B dressyr och Don Dilo (f. 2001 e. Don Schufro) som varit finalhäst i Breeders Trophy och senare placerat sig i medelsvår A dressyr. Den ett år yngre Bourzon (f. 2002 e. Bourbon 947) har placeringar i medelsvår B dressyr.

Bel Air

Baccaras andra avkomma är Ramazzotti (f. 1996 e. Master 850) fick diplom både som tre- och fyraåring. Han var i final i Rikskvalitetstävlan, har deltagit i Unghäst-VM och har därefter placerat sig i medelsvår dressyr, riden av Charlotte Haid-Bondergaard. Därefter följer Era TP (f. 1998 e. Come Back II). Stoet belönades med diplom och 52 poäng som gångartstalang och fick bland annat full pott, tio poäng, på huvud-hals-bål samt galopp och hoppteknik samt nior för typen och traven. Era TP segrade vid Rikssto som treåring och har varit placerad i samtliga Breeders Trophy-finaler, med en andraplats som sexåring som främsta resultat. Som sexåring deltog Era TP i Unghäst-VM, riden av Mia Runesson, och ekipaget har sedan placeringar i medelsvår dressyr.

Era TP

Nästa avkomma, Cher TP (f. 1999 e. Donnerfly 951) exporterades till Kanada som unghäst och används som avelssto. Pay Back TP (f. 2000 e. Come Back II) är ytterligare en av Baccaras framgångsrika avkommor. Valacken var placerad i Breeders Trophy som femåring tillsammans med Mia Runesson och har sedan segrar och placeringar upp till och med Intermediaire I dressyr vid internationella tävlingar tillsammans med Cecilia Kristoffersen. Vidare bland Baccaras avkommor finns Händel TP (f. 2001 e. Donnerfly 951) som deltagit i semifinal i 4-årschampionatet samt Gianna TP (f. 2003 e. Guinness 888) som belönats med diplom som treåring och bland annat tilldelats nio poäng i samtliga gångarter. Baccaras sista avkomma Shakira TP (f. 2005 e. Donnerfly 951) verkar som avelssto. Hennes äldsta avkomma, Rihanna TP (f. 2009 e. Breitling TP 1152) har i sin tur lämnat Longines TP (f. 2014 e. Zuidenwind 1187 som varit i semifinal i Breeders Trophy för fyraåringar.

Longines TP

Baccaras två år yngre helsyster Ballerina (f. 1992 e. Bernstein 761) har förärvt sig minst lika bra som sin syster och har verkat i avel hos Gränsbo Stuteri i Ängelholm. Ballerina belönades med diplom som treåring och blev Reserv Best in Show vid Rikssto på Elmia. Året efter blev det åter igen diplom, denna gång vid Kvalitetsbedömningen, och Ballerina var placerad i fyraåringarnas final i Rikskvalitetstävlan. 2008 höjdes hon till värdebokstav Elit för sina avkommors meriter. Äldst av dessa är Balett (f. 1998 e. Bourbon 947), ett diplomsto som fick sin elitutmärkelse 2015. Hennes äldsta avkomma är B.B. King (f. 2003 e. Bugatti Hilltop 1016) som har placeringar i medelsvår dressyr. Det något yngre stoet Betty Boop (f. 2009 e Figaro R 1085) har tilldelats diplom vid Kvalitetsbedömning. Betty Boop har hittills lämnat två avkommor, varav den äldsta, Bondora (f. 2013 e. Blue Hors Don Romantic) fått diplom och deltagit i semifinal i Breeders Trophy som fyraåring. Vidare har Balett också lämnat B Booster (f. 2010 e. Zuidenwind 1187) som tävlar i medelsvår dressyr.

Ballerinas andra avkomma är den som gjort mest avtryck och varit mest framgångsrik, nämligen den godkände hingsten Bocelli 1044 (f. 1999 e. Don Schufro). Bocelli placerade sig som unghäst i Breeders Trophy, både som fyra- och sexåring, och har sedan segrar och placeringar i internationell svår dressyr tillsammans med Rose Mathiesen. Ekipaget har även representerat Sverige vid EM i Rotterdam 2011 och var reserv till OS-laget i London 2012. Det är inte bara på tävlingsbanan som Bocelli varit framgångsrik, utan även som fadershingst. Bocelli har hittills lämnat cirka 450 SWB-avkommor och bland dessa finns ett flertal diplomhästar, riksstovinnare och framgångsrika tävlingshästar till och med Grand Prix dressyr.

 Bocelli 1044

Vidare bland Ballerinas avkommor finns Matisse (f. 2000 e. Majim G 968) som har tävlat i Prix St. Georges dressyr, Bravo (f. 2002 e. Bourbon 947) som belönats med diplom samt Backgammon (f. 2004 e. Don Schufro), diplomhäst som tillsammans med Rebecca Jarméus tävlat med placeringar i Intermediaire I dressyr.

Barcelona (f. 2006 e. Figaro R 1085) är den äldsta av två framgångsrika helsyskon efter Figaro R, båda utbildade och tävlade av Mia Runesson. Barcelona har varit framgångsrik i årgångstävlingarna med bland annat seger i Breeders Trophy som sexåring. Barcelona och Mia Runesson har också deltagit i Unghäst-VM i Verden och har placeringar i Prix St. Geroges dressyr. Barcelona verkar numera i aveln och har lämnat Zürich (f. 2010 e. Zuidenwind 1187) som tilldelats diplom som treåring. De andra avkommorna är ännu unga. Barcelonas yngre broder Faustino 1244 (f. 2007 e. Figaro R 1085) har inte presterat sämre än sin syster. Han belönades med diplom som treåring och godkändes för svensk avel som femåring. Faustino segrade i Breeders Trophy som fyra- och femåring. Tillsammans med ryttaren Mia Runesson har Faustino deltagit i Unghäst-VM i dressyr som både fem- och sexåring. Tävlingskarriären har sedan fortsatt tillsammans med Alexandra Tholin och ekipaget har placeringar i Intermediaire I dressyr.

Faustino 1244

Ballerina har också lämnat diplomstoet La Bohème (f. 2009 e. Don Schufro) som belönats med nior för sina gångarter vid 3-årstestet. Hon är nu avelssto hos familjen Runesson på Gränsbo Stuteri för att föra denna mödernelinjes fina egenskaper vidare, och har hittills lämnat fem avkommor. Hennes äldsta avkomma Zenatello (f. 2013 e. Zuidenwind 1187) har tilldelats diplom som treåring och varit i semifinal i Breeders Trophy både som fyra- och femåring, riden av Ida Kristoffersson. Även den ett år yngre helbrodern Zenit (f. 2014 e. Zuidenwind 1187) har belönats med diplom, liksom Damon (f. 2015 e. Deodoro 1279).

Det tredje helsyskonet i kombinationen Dancing Lady xx och Bernstein 761 är den godkände hingsten Ravell 959 (f. 1994) som A-premierades 2009. Han har fått diplom vid Kvalitetsbedömning och har tävlat framgångsrikt som unghäst riden av Susanne Gielen och bland annat varit finalhäst i Unghäst-VM. Han har gett en otrolig lärdom åt systrarna Mia Runesson och Ida Kristoffersson som båda har tävlat Ravell med framgång i junior-och young rider-mästerskap. Ravell har lämnat 120 registrerade avkommor, varav en med tävlingsmeriter i svår dressyr och tretton i medelsvår dressyr. Dancing Ladys sista avkomma är Benjamin (f. 1997 e. Bayron 885). Även Benjamin har belönats med diplom och bland annat fått högsta betyg för sin galopp. Benjamin var placerad i Breeders Trophy som sexåring och deltog i Unghäst-VM i Verden samma år, riden av Anna Blomgren. Han har sedan tävlat upp till och med Prix St. Georges dressyr.

Ravell 959

Mombasas andra avkomma Matisse xx har lämnat elva avkommor hos Svensk Galopp och två SWB-avkommor och fick sin elitutmärkelse 1990, då i familjen Peter Ljungcrantz ägo. Bland hennes avkommor har Duchamp xx (f. 1980 e. Diligo xx) 27 segrar och placeringar på drygt 50 starter galoppbanan. Akvatinta xx (f. 1983 e. Diligo xx) och Malla xx (f. 1992 e. Le Mans xx 824) har sex segrar vardera. Matisse xx har lämnat avelsstoet Mandela xx 24032 (f. 1990 e. National Zenith xx 802) som i sin tur lämnat en fullblodsavkomma innan hon började användas i varmblodsaveln. Mandela xx är moder till två SWB-avkommor, varav Countess of Mandela (f. 2001 e. Come Back II) har belönats med gångartsdiplom som treåring.  Matisse har också lämnat Maja (f. 1995 e. Turban Rose 834) som har varit i final i Breeders Trophy, har ett flertal placeringar i medelsvår hoppning och även lämnat tre avkommor tävlande i lätta klasser.

Becky Moss xx (f. 1963 e. Ujiji xx) är det tredje avelsstoet undan Beckborough. Hon har lämnat stoet Hardbitten xx 12694 (f. 1970 e. Moderne xx) som lämnat två fullblodsavkommor och fyra SWB-avkommor. Jump Up (f. 1987 e. Steinbeck 688), var placerad vid Rikskvalitetstävlan i gångarter, har sedan placeringar i medelsvår dressyr och exporterades till USA. Hardbitten xx har också lämnat Nota Bene xx (f. 1976 e. Triumph xx) som i sin tur är moder t Nelson (f. 1991 e. Bonaparte 566), en häst med placeringar i medelsvår hoppning och fälttävlan och som även tävlat internationellt.

Becky Moss xx även lämnat löphästen Kapten Moss xx (f. 1973 e. Triumph xx) som har 19 segrar och 22 placeringar på galoppbanan.

Stofamilj 77 - CYLVIA

Stamstoet, eller grundpelaren, som denna stora familj vilar på får anses vara stoet Cylvia 2495 (f. 1929 e. Cyrus u. Loretta-Cygnus-Warren Hastings xx). Cylvia var uppfödd och ägd av Johan Olsson, Brandstad, Vollsjö. Som femåring, 1934, visades Cylvia vid Lantbruksmötet i Eslöv och erhöll där förstapris och hederspris, vilket tyder på att hon var av mycket god kvalitet. Cylvia ligger i botten på en mycket stor familj som producerat många hästar och varit mycket aktiv på tävlingsbanorna, framförallt under senare halvan av 1990-talet och framåt. Cylvia lämnade tre avelsston, där det äldsta, diplomstoet Jenny 3427 (f. 1938 e. Janus 117), lämnat två avkommor utan särskilda meriter. Där efter följer det A-premierade stoet Janetta 3646 (f. 1939 e. Janus 117) som är moder till stona Miss Larette 5782 (f. 1953 e. Largo 144) och Sonette 6551 (f. 1955 e. Sorrento 231).

Miss Larette var ett A-premierat sto som lämnade två avelsston; Jeanette 6340 (f. 1959 e. Polarstern 319) och Labonda 7993 (f. 1967 e. Vagabond 433). Jeanette blev moder till tre avelsston, Florette 8324 (f. 1963 e. Frondeur 333), Zaba 19845 (f. 1971 e. Unesco 428) och Yoga 13109 (f. 1976 e. Parnass 468) där Florette varit den som varit den produktiva och mest framgångsrika. Florette är A-premierad och har lämnat fem avkommor.

Florettes äldsta avkomma är Miss Larette 8668 (f. 1969 e. Vagabond 433). Hon tilldelades diplom som treåring och reds och tävlades av Leif Nilsson med många segrar i svår hoppning. Hon var enligt Leif inte helt lättriden, men hade en stor hoppvilja. Miss Larette lämnade två avkommor; Lavendel (f. 1973 e. Utrillo 432), en valack som har placeringar i svår hoppning och avelsstoet Miss Different 11496 (f. 1974 e. Jovial 369). Miss Different lämnade tre registrerade avkommor, där avelsstoet Miss Sonette 17818 (f. 1978 e. Singmir 557) och valacken Manchini (f. 1978 e. Cortez 679) med placering i svår hoppning varit de tongivande.  Miss Sonette tilldelades diplom som treåring, deltog vid Riksutställningen och lämnade åtta avkommor. Äldst i denna syskonskara är Miss Bon Bon 16370 (f. 1982 e. Bonaparte 566) som verkade i aveln och lämnade sju avkommor. Äldst av dessa är Miss B Irca 90047 (f. 1989 e. Irco Mena 763) som har placeringar i svår hoppning. Hon tillverkades innan Irco Mena blev godkänd för avel, och har därför via tävlingsmeriter blivit intagen i stambokens avdelning B. Efter tävlingskarriären lämnade hon sju avkommor, där tre av dem utmärkt sig på tävlingsbanan. Mr Combat (f. 2005 e. Tornesch 1042) har placeringar i 135 hoppning, Mr Bonfire (f. 2007 e. Couleur Rubin) har placeringar i 140-klasser och Mr Iceman (f. 2010 e. Couleur Rubin) har placeringar i 135 hoppning.

Miss Irca Bs två år yngre helsyster är Miss Irco Blaze 22565 (f. 1991 e. Irco Mena 763), som troligen har fått sitt namn efter den breda, vita bläs som täckte hennes panna och nosrygg. Miss Irco Blaze var ett avelssto som lämnade tio avkommor och blev A-premierad. Äldst av dessa avkommor är Miss Lordina (f. 1995 e. Landlord 849). På tävlingsbanan har hon elva placeringar i svår hoppning och sedan lämnat fyra avkommor, ännu relativt unga Lord Hurricane (f. 2011 e. Cyklon 1083) 135 hoppning. Vidare har Miss Irco Blaze lämnat Corville H (f. 2000 e. Cortez 679) som fått hoppdiplom, 9-9 hoppbetyg och därefter placeringar i medelsvår hoppning samt Las Vegas Q (f. 2002 e. Landor S), ett avelssto som bland annat lämnat Cincinnati T (f. 2011 e Cardento 933) med placeringar i 135 hoppning tillsammans med Victoria Almgren.

Miss Irco Blaze

Cincinnati T

Efter Miss Irco Blaze har Miss Bon Bon lämnat ytterligare tre avkommor. Pavarotti (f. 1997 e. Landlord 849) har belönats med hoppdiplom som treåring och har sedan exporterats till Finland. Ginger Cookie (f. 2001 e. Guido 985) är exporterad till Norge och har där placeringar i 130 hoppning. Carrera 28800 (f. 2000 e. Cardento 933) har verkat i aveln och lämnat sju avkommor. Äldst i denna syskonskara är det välkända stoet Ohlala (f. 2004 e. Orlando) med segrar och placeringar i svår internationell hoppning. Ohlala är uppfödd av Leif Nilsson och tävlades av Leifs dotter Sofia Nilsson Falkman till och med placeringar i 140-klasser innan hon exporterades till USA. Väl där lät framgångarna inte vänta på sig, och sedan 2012 har Ohlala tävlat flitigt världen över tillsammans med ryttaren Lauren Hough i allt från Nations Cup till Global Champions Tour. Ohlala har vid tre tillfällen, 2014, 2015 och 2017, varit den högst rankade SWB-hästen på World Breedings ranking. Lauren Hough meddelade nyligen att Ohlala nu ska gå i pension och att avelboxen väntar för det framgångsrika stoet.

Ohlala

Caramia (f. 2007 e. Saint Amour 1125) är Carreras andra avkomma. Riden av Sofia Nilsson Falkman har Caramia många segrar och placeringar till och med 145 hoppning. Hon har nu lämnat tävlingsbanorna för att vara avelssto och har lämnat två unga avkommor. Efter att ha lämnat två avkommor såldes Carrera till Pernilla Sjöstrand och Jonas Jönsson. Deras uppfödning och Carreras tredje avkomma är Diablo (f. 2008 e. Jaguar Mail 1144) som sedan såldes till Leif Nilsson. Även Diablo har tävlats av Sofia Nilsson Falkman, från unghästklasserna till 140 innan Peder Fredricson tog över tyglarna. Där blev det placeringar i internationell 150 innan Diablo såldes till USA. I skrivande stund har Diablo segrar och placeringar i internationella 145-klasser tillsammans med amerikanska Kerry McCahill. Carrera har också lämnat stoet KS Cayenne (f. 2010 e. Radisson VDL 1164) som belönats med hoppdiplom. Hon har lämnat fyra avkommor som ännu är relativt unga. 2018 såldes KS Cantharo (f. 2018 e. Conthargos) på SWBs Elitfölauktion.

Caramia

KS Cantharo

Andra avkomman till Florette är Zaara 20065 (f. 1970 e. Vagabond 433), ett sto som har 69 placeringar i svår hoppning tillsammans med ryttaren Christer Reimertz. Hennes äldsta avkomma är Matilda 24180 (f. 1989 e. Bold Irish xx) har tilldelats hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning. Zixten (f. 1990 e. Irco Mena 763) är både uppfödd och ägd av sin ryttare Maria Gretzer och har 69 placeringar i svår hoppning. Zelma (f. 1995 e. Roderik 856) har tävlat med över hundra placeringar i 130-140 hoppning samt lämnat tre ännu relativt unga avkommor.

Miss Sonette har, förutom Miss Bon Bons och hennes framgångsrika linje, lämnat ytterligare några avkommor. Rolex (f. 1990 e. Robin Z 723) har belönats med diplom vid Kvalitetsbedömning, Marcoson (f. 1991 e. Irco Marco 662) har fått diplom vid Kvalitetsbedömning och därefter placerat sig i medelsvår hoppning, Marschall (f. 1992 e. Maraton 600) har placeringar i medelsvår hoppning och slutligen Roulett (f. 1993 e. Robin Z 723) som fått diplom vid Kvalitetsbedömning i både dressyr och hoppning med åttor och nior i både hopp- och gångarsbetyg.

Miss Unette 10216 (f. 1972 e. Utrillo 432) är den tredje dottern till Florette och hon är elitpremierad för sina avkommors meriter. Hon har placeringar i lätta klasser i hoppning samt lämnat tolv avkommor. Äldst är stoet Anaconda 15898 (f. 1976 e. Ibsen 526), diplomsto som treåring och lämnat tio avkommor. Cornell (f. 1986 e. Imperator 529) deltog i Breeders Trophy som sexåring. Don Quijote (f. 1987 e. Ceylon 454) var finalhäst i Breeders Trophy som sexåring och har placeringar i svår dressyr. Elba 20709 (f. 1988 e. Ceylon 454) har belönats med diplom i både dressyr och hoppning vid Kvalitetsbedömning. Elba har lämnat tre avkommor, Ithaca (f. 1992 e. Cheval Sansibar 714) som i sin tur lämnat Manhattan (f. 1996 e. Midt-West Ibi-Light 853) diplomhäst i gångarter och hoppning som treåring med betygen 9-10 i hoppning. Elba har också lämnat Bavaria (f. 2003 e. Saigon 1034) som tilldelats diplom i gångarter vid 3-årstestet. Anaconda är också moder till Jeton (f. 1993 e. Phaeton x 812) och Korsika (f. 1994 e. Zinsky xx 787) som båda belönats med diplom vid Kvalitetsbedömning med åttor och nior i gångartsbetyg, samt för Korsikas del även i hoppning. Korsika har lämnat avkomman Cacao (f. 2007 e. Highlander 1106) som placerat sig i medelsvår B dressyr.

Miss Unette har också lämnat Colomba 14507 (f. 1980 e. Colombian Friend xx) med placeringar i medelsvår hoppning samt lämnat fyra avkommor. Miss Unette lämnat tre systrar efter Irco Marco. Den äldsta, Margaux (f. 1982 e. Irco Marco 662) har placeringar i svår hoppning samt är moder till Coqette 18301 (f. 1986 e. Koncerz xx 799). Coquette har lämnat sju avkommor och fick ta emot sin elitutmärkelse postumt 2010. Concord (f. 1990 e. Cortez 679) är äldsta avkomman som har hoppdiplom och 9-10 hoppbetyg vid Kvalitetsbedömning. Han var också placerad på Rikskvalitetstävlan, deltagit i Breeders Trophy, och har placeringar i svår hoppning. Coquita (f. 2000 e. Cortez 679), Galileo (f. 2003 e. Cagliostro 931) har placeringar i medelsvår hoppning. Conquillas (f. 2002 e. Corrado WL 919) har placeringar i svår 150 hoppning. Ostro Nova (f. 2004 e. Cagliostro 931) ett flertal placeringar i 130-140.

Den andra Irco Marco-systern är Guardian Angel (f. 1983) som har placeringar i medelsvår hoppning. Hon har i sin tur lämnat Flying Angel (f. 1987 e. Bold Irish xx 793) som belönats med prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömning. Den tredje systern är Madonna, (f. 1984) som har placeringar i medelsvår hoppning. Miss Unette lämnat Morten (f. 1985 e. Modesto 622) som tävlades av Leif Nilsson. Morten har också diplom vid Kvalitetsbedömningen och fick där hoppbetygen 9-10. Balzac (f. 1986 e. Ralmé Z 697) såldes till Flyinge som unghäst och har placeringar i medelsvår hoppning. Lucy 21025 (f. 1988 e. Nooitgedacht 745) placeringar i medelsvår hoppning och sattes sedan in i aveln. Äldst bland hennes avkommor är Ircan (f. 1992 e. Irco Mena 763) som varit i final i Breeders Trophy som sexåring och sedan placerat sig i svår hoppning. Andra avkomman Lux (f. 1993 e. Lemon 769) har hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning och placerat sig i medelsvår hoppning. Två helsystrar efter Robin Z 723 Petite Fleur 26397 (f. 1999) och Female Touch (f. 2000), båda med placeringar medelsvår hoppning. Slutligen har Miss Unette lämnat stoet Nikita 25869 (f. 1990 e. Koncerz xx 799) som har placeringar i medelsvår hoppning. Hon har i sin tur lämnat Chantelle (f. 2003 e. Robin Z 723) som har tävlingsmeriter i medelsvår hoppning, samt Nikodemus (f. 2004 e. Robin Z 723) med placeringar i 130-klasser och WHAT’s Castor (f. 2008 e. Cardento 933) som belönats med hoppdiplom vid Kvalitetsbedömningen.

Slutligen lämnade Florette de två stona Funetté 12558 (f. 1974 e. Utrillo 432) och Miss Flora (f. 1976 e. Utrillo 432). Funetté tilldelades diplom som treåring. Hon verkade i aveln och lämnade dottern Miss Charlotte 14494 (f. 1979 e. Lester 591), som i sin tur lämnat två odöpta avkommor (e. Orust 639 resp. Magini 695) utan meriter. Miss Flora har tävlat med placeringar i medelsvår hoppning.

Miss Larette (den äldres) andra dotter Labonda verkade också i aveln och lämnade åtta avkommor. Labonda tilldelades diplom som treåring och blev A-premierad. Äldst av hennes avkommor är Labonett 9610 (f. 1971 e. Lansiär 377) som i sin tur lämnat avelsstoet Lesette 13210 (f. 1977 e. Herkules 504). Lesettes äldsta avkomma är Lehar (f. 1981 e. Hartung 501) som har placeringar i medelsvår hoppning. Labonda har också lämnat Lacyra 12160 (f. 1974 e. Cyrano 457). Lacyra är moder till elva avkommor. Den äldsta är Kyralina 14619 (f. 1979 e. Herkules 504) som i sin tur är moder till Kyra (f. 1989 e. Pontus 497). Dennas enda avkomma Pandora (f. 1997 e. Granit 546) har lämnat tre avkommor, varav Mr Teardrops (f. 2013 e. Cosmeo) belönats med hoppdiplom som treåring. Vidare så har Lacyra lämnat Boniara 14618 (f. 1980 e. Bonaparte 566) som i sin tur är moder till Tiger (f. 1985 e. Caracas 403), en valack med placeringar i medelsvår dressyr. Lacyra är också moder till stoet Ganessa 20665 (f. 1982 e. Ganesco 503) som lämnat fyra avkommor. Bland dessa kan nämnas Epsilon (f. 1991 e. Epson 766) som placerat sig i medelsvår dressyr, samt avelsstoet Egina 26587 (f. 1999 e. Epson 766). Egina har i sin tur lämnat Dionessa (f. 2003 e. Dionysos 1038), ett klass I-sto som är moder till Cinova (f. 2007 e. Florencio). Cinova har placering i medelsvår C dressyr och har i sin tur lämnat Camilo (f. 2011 e. Sir Oldenburg 1212). Camilo har placeringar i Prix St. Georges dressyr och var femteplacerad i 7-årschampionatet 2018, riden av Alexandra Wikner Andersson. Lacyra har också lämnat stona Caronja (f. 1985 e. Caracas 403) och Briljett (f. 1986 e. Brilliant 663) vars ättlingar tävlat i lättare klasser.

Labonda är också moder till ytterligare två avelsston, Larett 13521 (f. 1977 e. Falstaff 474) och Hella 15516 (f. 1979 e. Herkules 504). Laretts äldsta avkomma är Athos (f. 1982 e. Labrador 588) som har placeringar i medelsvår hoppning. Därefter följer Nasser (f. 1985 e. Napoleon 625), som tilldelades diplom vid Kvalitetsbedömningen i både gångarter och hoppning och belönades med maximala 10-10 i hoppbetyg. Avelsstoet Labonita 18306 (f. 1986 e. Stanford 687) har tilldelats diplom som treåring och har sedan lämnat sex avkommor. Ridges Cosmetic (f. 1993 e. Beach Boy 814) har tilldelats dubbeldiplom vid Kvalitetsbedömning. Ridges Shine (f. 1994 e. Dammen 774) är ett avelssto som bland annat lämnat diplomstoet Ridges Star (f. 2012 e. Ludwigs Champion 1129). Ridges Star blev tredjeplacerad på Rikssto och första avkommman Vanda Breitling (f. 2017 e. Cristallo I) exporterades till Storbritannien som föl. Larett har lämnat ytterligare ett avelssto, Lizette 21027 (f. 1989 e. Pontus 497). Bland hennes åtta avkommor har Eli (f. 1994 e. Electro 778), Qalizzo (f. 2005 e. Qalle 1046) och Quelle Cheval (f. 2006 e. Qalle 1046) placeringar i medelsvår/130-hoppning. Vidare är Lizette också moder till Flashing Star (f. 2007 e. Flemmingh) som tilldelats gångartsdiplom som treåring samt Katitzi S (f. 2010 e. Common Sense 1172) som belönats med hoppdiplom.

Ridges Star

Laretts syster Hella har lämnat diplomstoet Kristall 23923 (f. 1989 e. Ceylon 454) som i sin tur lämnat London (f. 2001 e. Don Schufro), en valack med placeringar i medelsvår B dressyr. Hella är också moder till Cenat (f. 1990 e. Cesam 736) som har meriter i internationell svår körning. Labonda har också lämnat stoet Boett (f. 1978 e. Herkules 504) som placerat sig i medelsvår hoppning.

Vi går tillbaka några generationer, till stoet Sonette 6551, barnbarn till stamstoet Cylvia. Sonette var A-premierad och lämnade två avelsston, Rosona 8895 (f. 1965 e. Rockad 406) och Trojka 8692 (f. 1969 e. Toreador 418). Rosona lämnade åtta avkommor och A-premierades. Den äldsta, Ronson (f. 1973 e. Lansiär 377) har placeringar i medelsvår hoppning. Avelsstoet Unette 14324 (f. 1975 e. Unesco 428) lämnade två avkommor, varav Aida 16829 (f. 1983 e. Ceylon 454) som verkade i aveln. Dottern Rocelyn Zeta (f. 2003 e. Robin Z 723) har i sin tur lämnat Ocean Race (f. 2007 e. Camaro M 979) som har ett flertal placeringar i 130 hoppning och även startat i 140-klasser. Aida har också lämnat Woity Toity (f. 2004 e. Wetano 976) som har placeringar i medelsvår B dressyr.

Trojka 8692 ligger bakom ytterligare en gren i denna stofamilj som varit både produktiv och framgångsrik. Hon verkade i avel hos Barbro och Sven-Eric Relve i Flyinge och lämnade tretton avkommor, varav sju av dessa verkade i aveln. Trojka kunde tilldelas elitutmärkelsen 1989 med avkommornas meriter som underlag. A-premierade stoet Cyrette 12048 (f. 1973 e. Cyrano 457) är äldst av Trojkas avkommor. Hon är moder till Illika (f. 1979 e. Illum 527), som tävlade i lätta klasser i hoppning och dressyr och sedan lämnade fyra avkommor, bland dessa dottern Castella (f. 1997 e. Castor 895) som verkat i aveln. Castellas äldsta avkomma, Macallan (f. 2002 e. Everest 822) har tilldelats hoppdiplom som treåring. Två år äldre Cazzandra (f. 2004 e. Cagancho 1017) har varit flitig på tävlingsbanan med placeringar i 130-klasser som resultat. Cyrette är också moder till Lamour 15845 (f. 1981 e. Lambert 589) som i sin tur lämnat Falcon (f. 1990 e. Racot 642) med placering i medelsvår hoppning. Cyrettes ett år yngre helsyster Cyria 11481 (f. 1974 e. Cyrano 457) verkade även hon i aveln, dock utan några särskilda meriter.

En annan dotter till Trojka är A-premierade Hossy 12085 (f. 1975 e. Hostrup 506). Bland de sexton avkommorna finns Utrea 16405 (f. 1982 e. Utrillo 432) som i sin tur lämnat fem avkommor. Äldst i denna syskonskara är Sea Breeze (f. 1987 e. Robin Z 723) som är moder till Courtney Blaze (f. 1996 e. Cortez 679) med ett flertal placeringar i 130 hoppning. Yngst i samma syskonskara är Boster (f. 1993 e. Elfenspuk 613) som belönats med gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömning och har tävlingsmeriter i medelsvår dressyr.

Hossy är också moder till stoet Utica 16421 (f. 1983 e. Utrillo 432), belönad med diplom vid Kvalitetsbedömning och betygen 9-9 i hoppning. Hon lämnade endast en avkomma, Nick’s Own (f. 1987 e. Robin Z 723) en valack som tilldelats diplom i både gångarter och hoppning vid Kvalitetsbedömning. Vidare bland Hossys avkommor finns Cosby (f. 1989 e. Ceylon 454) som tillsammans med Sophie Celle Wramell har ett placeringar i Svår dressyr. Mascot (f .1995 e. Master 850) och Mary (f. 1996 e. Master 850) är två helsyskon som båda belönats med diplom vid Kvalitetsbedömning. Mary har lämnat avkomman Rutherford PI (f. 2004 e. Rubinrot 1033) som har segrar och placeringar i medelsvår B dressyr.

Rutherford PI

Två av Trojkas avkommor har exporterats, odöpt (f. 1978 e. Kaliber 574) såldes som ridhäst till dåvarande Västtyskland 1985 och odöpt (f. 1979 e. Diamant 463) såldes till Finland som fyraåring. Därefter följer stoet Disa 19291 (f. 1980 e. Diamant 463), moder till Indonette 26504 (f. 1991 e. Indus 530) som i sin tur lämnat Ma Donna BDL (f. 2006 e. Don Romantic). Ma Donna BDL har startat i medelsvår B dressyr och även lämnat avkomman Winona BDL (f. 2010 e. Warsteiner 946) som belönats med diplom som treåring. Trojka har också lämnat de två helsystrarna Mirage 17333 (f. 1982 e. Utrillo 432) och Utini 17140 (f. 1983 e. Utrillo 432). Mirage har lämnat Lajos (f. 2001 e. Warsteiner 946) som tilldelats diplom vid 3-årstest.

Utini är moder till en av vår tids mer framgångsrika hopphästar, nämligen Mynta (f. 1988 e. Robin Z 723). Mynta är uppfödd av Halvar Rosén, Norrköping som köpte Utini dräktig av familjen Relve i Flyinge. Mynta mätte endast 159 centimeter i mankhöjd när hon visades vid Kvalitetsbedömning men tillsammans med Helena Lundbäck visade det lilla stoet att hon kunde hoppa stora hinder och ekipaget representerade det svenska landslaget under flera år. Ekipaget deltog vid de olympiska spelen i Sidney 2000 och vid världsmästerskapen två år senare i spanska Jerez blev det silvermedalj i lag samt inte minst en plats i den åtråvärda finalen där de fyra finalryttarna byter hästar. Helena och Mynta slutade på en fjärdeplats. Efter tävlingskarriären blev det avelsboxen för Mynta. Hennes äldsta avkomma är Darling (f. 2008 e. Corlensky G 1101) som har placeringar i 130 hoppning. Caipirinha (f. 2010 e. Chairman La Silla 1154) tävlas nu av Helena Lundbäck i internationella 130-klasser.

Mynta

Mynta är Utinis första avkomma. Därefter tävlade Utini med placeringar i svår fälttävlan innan hon åter sattes in i aveln. Kombinationen med Robin Z som fadershingst visade sig vara framgångsrik och det finns ytterligare två tävlingshästar i Muskot (f. 2003 e. Robin Z 723) som placerat sig i 140 hoppning samt Timjan (f. 2004 e. Robin Z 723) som har placeringar i 130-klasser. Utöver dessa finns även Martell (f. 1997 e. Turban Rose 834) som placerat sig i medelsvår hoppning samt Koriander (f. 2002 e. Cardento 933) med tävlingsmeriter i 140 hoppning i syskonskaran.

Trojka har slutligen lämnat Rubin (f. 1988 e. Robin Z 723) som har flera placeringar i medelsvår klass i hoppning.

Kyllan 6961 (f. 1951 e. Salvator 226) är Cylvias tredje avkomma. Hon verkade i aveln hos Stig Lindberg, Storaryd, Ljungbyhed och lämnade fyra avelsston. Äldsta avkomman Vanja 8653 (f. 1966 e. Oberon 395) är ett A-premierat sto som lämnat nio avkommor. Tre av dessa finns angivna som ridhästar. Två avkommor, odöpt (f. 1970 e. Lansiär 377) och odöpt (f. 1976 e. Vagabond 433) exporterades till dåvarande Västtyskland. Juno 11467 (f. 1973 e Excellens 472) verkade i aveln och lämnade sju avkommor. Junos äldsta avkomma är en odöpt hingst (f. 1978 e. Brabant 448) som såldes till Flyinge som föl men kastrerades året efter och såldes som ridhäst. Pyrola 17402 (f. 1982 e. Brabant 448) verkade som avelssto och lämnade två avkommor. Junos mest framgångsrika avkommor är två helbröder efter Robin Z 723, Royal Zäta (f. 1987) placerade sig i medelsvår hoppning innan han exporterades till Storbritannien och den ett år yngre Rubin (f. 1988) har placeringar i svår hoppning. Junos yngsta avkomma Jubilar (f. 1990 e Urbino 430) var ridhäst och blev hela 28 år gammal (hos samma ägare sedan 1995). Vanja har också lämnat Jacques (f. 1978 e. Brabant 448) som har placeringar i medelsvår hoppning.

Tanja 10879 (f. 1970 e. Rote Boldt 425) är Kyllans andra avkomma. Tanja verkade som avelssto Solweig Persson, Svedala och lämnade nio avkommor. Äldst av dessa är Cimona 16687 (f. 1974 e. Ceylon 454) som lämnade fyra avkommor, bland annat Tornado (f. 1990 e. Bernstein 761) som tilldelats hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning. Tanjas nästa avkomma är Carino (f. 1976 e. Caracas 403) är som har placeringar i medelsvår hoppning. Tanja betäcktes sedan vid tre tillfällen med fullblodshingsten Manesco xx. Dottern Moonlight (f. 1978) verkade i aveln och lämnade tre avkommor, bland dessa Figaro (f. 1990 e. Romeo 771) som har placeringar i svår hoppning. Moonlights yngre helbroder Swedish Marathon (f. 1981) exporterades till Norge som tävlingshäst. Tanja är också moder till elitstoet Castanja 19244 (f. 1984 e. Caracas 403) som verkade framgångsrikt i avel hos Hästak AB i Älmeboda under större delen av sin livstid. Hon är moder till den godkände hingsten Dirco Hästak 1005 (f. 1996 e. Irco Mena 763), en hingst som har segrar och placeringar i svår hoppning och har tilldelats värdebokstav A för sina avkommors meriter, där två har placeringar i svår hoppning och ett flertal avkommor placerat sig i medelsvår klass. Folia Hästak (f. 1998 e. Cortus 920) har lämnat två avkommor. Den äldsta, stoet Jungfru Hästak (f. 2002 e. Cardento 933) tilldelades hoppdiplom som treåring, hon har varit i final i Breeders Trophy och har sedan flertalet placeringar i svår hoppning. Jungfru Hästak har lämnat Nomination Hästak (f. 2006 e. Cuper 1068) som har deltagit i unghästchampionaten och har tävlingsmeriter i 135-klasser i hoppning. Även Nomination Hästak har lämnat en avkomma, Romantica Hästak (f. 2010 e. Diamant de Revel), diplomsto som både tre- och fyraåring, placeringar i 130 hoppning och internationell debut våren 2019.

Jungfru Hästak

Romantica Hästak

Castanja har vidare lämnat Galaxio Hästak (f. 1999 e. Cortus 920), diplomhäst i både gångarter och hoppning som treåring. Därefter följer avelsstona Hulda Hästak (f. 2000 e. Lipton 779) som hittills lämnat nio avkommor och Indra Hästak (f. 2001 e. Cortus 920) som hittills lämnat sex avkommor. Indra Hästak tilldelades Elit 2019 för sina avkommors meriter. Äldsta avkomman är Monopol Hästak 9092 (f. 2005 e. Cuper 1068). Han tilldelades diplom som treåring med betygen 9-10 i hoppning. Monopol Hästak har varit i final i årgångschampionaten, har placeringar i 140 hoppning och debuterat internationellt. Han har gjort ett 70-dagarstest i Redefin och blivit godkänd för avel i Mecklenburg, vilket också gjort honom tillgänglig för svenska ston via ett-sto-licens.

Monopol Hästak

Indra Hästaks andra avkomma är Qupol Hästak 9016 (f. 2009 e. Cuper 1065). Som treåring belönades han med diplom i både gångarter och hoppning och fick då 10-9 i hoppbetyg. Dubbeldiplom blev det även vid Kvalitetsbedömning året efter. Qupol Hästak tävlar och har startat i 130-klasser. Qupol Hästak gjorde sitt 70-dagarsprov i Redefin, Tyskland 2012 och godkändes då för Meckelenburg-förbundet. I och med detta blev Qupol Hästak godkänd för ett-sto-licens. Han har lämnat tre avkommor och två av dessa har tilldelats hoppdiplom som treåringar. Indra Hästak har vidare lämnat Sardentus Hästak (f. 2011 e. Cardento 933) har belönats med hoppdiplom som treåring och fyraåring och har deltagit i Breeders Trophy.

Qupol Hästak

Bland Castanjas avkommor finns också Jopal Hästak (f. 2002 e. Uskudar des Malais 788) som placerat sig i 130 hoppning och startat 135. Det ett år yngre stoet Kajsa Hästak (f. 2003 e. Fortus Hästak 1026) har verkat i aveln hos uppfödarna och lämnat fem avkommor, bland dessa tre ston som utmärkt sig. Pandora Hästak (f. 2008 e. Heartbeat) har belönats med diplom som både tre- och fyraåring och bland annat fått betygen 9-9 i hoppning. Hon har flertalet placeringar i 130-140 hoppning och har också startat i 145. Rosali Hästak (f. 2010 e. Carmargue) har diplom som tre- och fyraåring och tävlar lätta klasser. Hennes avkomma Viking Hästak 1401 (f. 2014 e. Heartbeat) har tilldelats hoppdiplom som både tre- och fyraåring. Tillsammans med ryttaren Linn Hörnvall segrade han i Folksam Scandinavian Open för fyraåriga hästar i Falsterbo och senare samma år blev ekipaget tredjeplacerat i Breeders Trophy. Som femåring godkändes Viking Hästak i SWB som direktkvalificerad hingst. Rosali Hästaks yngre syster, Thyra Hästak (f. 2012 e. Carmargue) har tilldelats hoppdiplom som treåring och var finalhäst i Breeders Trophy som femåring. Castanjas sista avkomma är Magnum Hästak (f. 2005 e. Cuper) som har en placering i medelsvår hoppning. Det är glädjande att Anders och Christina Kjellson på Hästak AB valt att betäcka dessa fina ston innan de påbörjat sina karriärer på tävlingsbanan, ett utmärkt sätt att få snabba avelsframsteg och att föra hoppegenskaperna vidare.
Tanjas sista avkomma är Cheeba (f. 1985 e. Caracas 403) som har placeringar medelsvår hoppning. Hon har också lämnat avkomman Cantor (f. 1999 e. Cortez 679) med placeringar i medelsvår hoppning.

Pandora Hästak

Viking Hästak

Kyllans tredje avkomma är Rokette (f. 1973 e. Rote Boldt 425) som i sin tur lämnat avelsstoet Svalan (f. 1983 e. Silvan 581). Svalans äldsta avkomma är Sugarbasin (f. 1990 e. Trofé 703) som belönats med prestationsdiplom i både gångarter och hoppning vid Kvalitetsbedömning. Sist ut av Kyllans avkommor är Katja (f. 1976 e. Rote Boldt 425) som lämnat fyra avkommor, alla uppfödda av Stig Lindberg. Äldst är Katinka 17764 (f. 1983 e Caruso 568) som verkat som avelssto och lämnat två avkommor. Därefter följer Astrid 16303 (f. 1983 e. Silvan 581), ett avelssto som lämnat elva avkommor. Monark (f. 1987 e. Rex 673) fick hoppdiplom vid Kvalitetsbedömningen, betygen 9-9 i hoppning, och var placerad i finalen vid Rikskvalitetstävlan. Han har även varit i final i Breeders Trophy som femåring. Astrid har också lämnat Choice 28723 (f. 2000 e. Chess), ett avelssto lämnat som lämnat sex avkommor, varav Nottage Hill (f. 2006 e. Guido) som har placeringar i 125 hoppning och startat i 130-klasser. Katja har också lämnat Tippie (f. 1989 e. Trofé 703) och Fleur (f. 1990 e. Falleur 732) som båda kortvarigt verkat i avel hos uppfödaren.

Fotnot: Elit-utmärkelsen började delas ut i början av 1980-talet. Dessförinnan var A den högsta utmärkelsen ett sto kunde få.

Stofamilj 78 - ARABELLA

Arbetet med denna familj påbörjades så smått redan vid förra tillfället, 2000-2006, då 19 nya stofamiljer togs fram. Av olika anledningar blev arbetet aldrig slutfört, men nu finns det gott och väl material för att kalla detta en ny stofamilj. Arabella-familjen är en stofamilj som under åren producerat många tävlingshästar. I dagsläget innehåller familjen drygt 500 medlemmar, vilket gör den till en av de större bland de nyare familjerna.

I botten av familjen finns stoet Syren (e. Kurfursten), ett sto som tyvärr inte går att hitta i några stamböcker, men som troligtvis är född någon gång i början av 1900-talet. Hon verkade i avel hos den omskrivna Florence Stephens på Huseby bruk utanför Växjö och stofamiljen var verksam där till i början av 1970-talet när hästverksamheten upphörde på bruket. Även Florence syster Mary, verksam på intilliggande Torne Gård, har haft en del i familjens spridning och utveckling.

Syren lämnade, vad vi kunnat hitta, fyra stambokförda avkommor. Clarry 1805 RÄ b (f. 1917 e. De Beer) lämnade stoet Rosita 3530 (f. 1935 e. Elegant) som i sin tur blev moder till de tre stambokförda stona Jane 4271 (f. 1942 e. Likör 149), Kate 4685 (f. 1944 e. Marsk Stig xx) och Kokette 7065 (f. 1950 e. Arabesk 284). Vad vi kunnat hitta lämnade dessa tre ston endast remonthästar. Clarry är också moder till stoet Fleur 3906 (f. 1937 e. Stamer) och inte heller här finns några stambokförda avkommor att hitta. Ovan nämnda Rosita visade sin klass som avelssto genom att bli A-premierad och tilldelades också första pris vid Lantbruksmötet i Växjö 1942.

Stamstoet Syren har också lämnat Thyra (e. Rheingold) och Princess 1807 RÄ b (f. 1920 e. Colonel H). Thyra har lämnat tre avkommor, Sirène 3213 (f. 1936 e. Korsar 137), Little Dorrit 3709 (f. 1937 e. Korsar 137) samt Zaida 3710 (f. 1939 e. Nigro 138). Sirène är den enda av dessa som har kända avkommor genom stona Lästa 4086 (f. 1940 e. Nigro 138) och Pansy 5094 (f. 1945 e. Lord Patrick xx) men här slutar denna linje. Princess blev A-premierad och har avkomman Lissy 3529 (f. 1938 e. Nigro 138) som i sin tur lämnat den godkända hingsten Cervantes 302 (f. 1945 e. Lord Patrick xx). Lissy belönades med andrapris vid Lantbruksmötet i Växjö 1942.

Den fjärde av Syrens avkommor är stoet Mignon (e. Roger). Hon är i sin tur moder till stoet Mineta 4089 (f. 1931 e. Elegant) som har lämnat två stambokförda ston, nämligen Minett 5089 (f. 1945 e. Lord Patrick xx) och Carmen 4683 (f. 1944 e. Likör 149). Den sistnämnda blev AB-premierad och verkade i aveln hos Bertil Stövegård där hon blev moder till två stambokförda ston, Roseana 5564 (f. 1949 e. Arabesk 284) och Arabella 5800 (f. 1953 e. Arianus 287). Roseana har lämnat Florita 6801 (f. 1958 e. Negresco 334) ett avelssto som i sin tur lämnat Monicka 8105 (f. 1965 e. Dietmar 259).

Arabella 5800 däremot har lämnat fyra avkommor, varav två stambokförda ston och det är här vi ser grunden till familjens verkliga utveckling och spridning, och det är även Arabella som fått ge namn åt familjen. Arabella är ett diplomsto som senare blev A-premierad efter att ha lämnat utmärkta avkommor. Äldst av dessa ston är Diana 6800 (f. 1959 e. Negresco 334), ett sto som tilldelades diplom som treåring och har senare A-premierats (dåtidens högsta utmärkelse). Diana lämnade åtta avkommor. Den äldsta är stoet Flirt 7832 (f. 1965 e. Dietmar 259) som i sin tur lämnade hela sjutton avkommor, varav de nio första var hingstföl som senare såldes som remont- och ridhästar. Bland dessa finns Furir (f. 1976 e. Furioso III 525) som har tävlingsmeriter i medelsvår hoppning. Flirts dotter Emma 18808 (f. 1983 e. Magnifique 409) lämnade två avkommor, där Carmenzita (f. 1990 e. Judex xx 796) har tävlat flitigt genom åren, vilket resulterat i femtio placeringar i medelsvår hoppning. Carmenzita har också lämnat fyra avkommor och bland dessa har Carmenzini SB (f. 2009 e. Caressini L 1105) belönats med hoppdiplom och har placeringar i 140-klasser.


Carmenzini SB

Diana har också lämnat Dianette 9165 (f. 1968 e. Chanteclair xx), ett avelssto som fick sin elitutmärkelse 1989 och lämnade 18 avkommor. Dianette inköptes av Axel Strömbeck från Florence Stephens på Huseby bruk och 13 av Dianettes 18 avkommor är efter Pontus 497, Axel Strömbecks egen hingst.

Doriette 10900 (f. 1973 e. Lansiär 377) är Dianettes äldsta avkomma. Doriette har varit ett mycket framgångsrikt avelssto, endast 156 cm hög. Hennes avtryck som avelssto blev dock större, hon blev elitpremierad för sina avkommors meriter 1989 och 1996 fick hon, eller rättare sagt hennes ägare Axel Strömbeck, ta emot Familjen Tatis Anderssons hederspris som kvitto på sin framgång som avelssto. Doriette lämnade 21 avkommor vilket är anmärkningsvärt, och 18 av dessa är efter Pontus 497. Hennes äldsta avkomma är den godkände hingsten Axnar 631 (f. 1977 e. Pontus 497).  Därefter följer Axelina 14131 (f. 1979 e. Pontus 497) som tilldelats prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömning. Axelina har lämnat tre avkommor, varav den äldsta, Emmy-Lou 19408 (f. 1983 e. Krevad 579) elitpremierades 2005 för sina avkommors meriter. Emmy-Lous äldsta avkomma är Axele (f. 1987 e. Rex 673) som har placeringar i medelsvår dressyr. Axotto (f. 1992 e. Cavalotti 664) tilldelades diplom vid Kvalitetsbedömningen som fyraåring och har därefter varit aktiv på dressyrbanorna med placeringar i svår klass. Den ett år yngre Axilou (f. 1993 e. Amiral 764) belönades med prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömningen. Axilou har också lämnat dottern Axilina (f. 2010 e. Faustinus 1188) som har tävlat i 130-klasser i hoppning. Vidare bland Emmy-Lous avkommor finns  Axella 30135 (f. 1994 e. Napoleon 625) och hon är i sin tur är moder till fälttävlanshästen Axfield (f. 2008 e. Richfield 1061) som tillsammans med William Nilsson-Fryer nu tävlar in internationell tvåstjärnig fälttävlan. Axiom (f. 1999 e. D-Day 935) är ytterligare en av Emmy-Lous avkommor, som tillsammans med Michelle Hagman blev placerad i Breeders Trophy som femåring och hans ett år yngre syster, Axiara (f. 2000 e. Briar 899) har verkat i aveln och där lämnat två avkommor. Stoet Axoire (f. 2004 e. De Noir) belönades med gångartsdiplom som treåring och har sedan lämnat sju avkommor där Axima (f. 2010 e. Don Primero 981) har tilldelats diplom vid Kvalitetsbedömning. Den senaste bland Axoires avkommor som visat upp sig är Chelsea EMS (f. 2016 e. Sankt Erik II).

Vidare bland Doriettes avkommor finns stoet Rananda (f. 1980 e. Pontus 497) som blivit exporterad till Schweiz. Hennes ett år yngre syster Pondora 20074 (f. 1981 e. Pontus 497) har verkat som avelssto och lämnat sjutton avkommor. Deras meriter har gjort att hon tilldelats Elit postumt 2019. Pondoras äldsta avkomma Kelly 18240 (f. 1985 e. Krevad 579) har även hon fått sin elitutmärkelse postumt 2019. Napoli (f. 1994 e. Napoleon 625) och Barriär (f. 1996 e. Bernstein 761) är två yngre avkommor till Pandora som båda har tävlingsmeriter i medelsvår dressyr. Stafette (f. 1995 e. Stanford 687) har placeringar i 130 hoppning.

Doriette

Kelly har i sin tur lämnat Amielle (f. 1991 e. Amiral 764), ett sto som tilldelats prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömning och sedan placerat sig i medelsvår dressyr. Kellys yngsta dotter är Naomi 28245 (f. 1999 e. Nactus 854) som är ytterligare ett i en lång rad elitston i rakt nedstigande led. Naomi visades vid Kvalitetsbedömning som fyraåring med prestationsdiplom i gångarter som resultat. Både Naomi och hennes äldsta avkomma Florence S (f. 2007 e. Florencio I) har framgångsrikt verkat i aveln hos Charlotte och Magnus Liliemark, Stuteri CML. Florence S som belönats med diplom som treåring och har lämnat tre ännu unga avkommor, där Ghisa CML (f. 2015 e. For Romance I) tilldelats gångartsdiplom som treåring och Labyrinth CML (f. 2016 e. Franklin) har fått diplom vid unghästtest 2019. Naomis andra avkomma Chieri S (f. 2008 e. First Wish 1103) har placeringar till och med medelsvår A dressyr. Naomi har vidare lämnat Aventinus CML (f. 2010 e. Ampere 1225) som tilldelats diplom som treåring samt Bracine CML (f. 2016 e. Skovens Rafael 1337) fått diplom vid unghästtest 2019.

  
Bracine CML                                                             Ghisa CML                                                                                            Chieri S

Tillbaka till Doriettes avkommor där Leone 16509 (f. 1982 e. Pontus 497) tilldelats prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömning och sedan placerat sig i medelsvår hoppning. Den ett år yngre brodern Adam (f. 1983 e. Pontus 497) belönades med både hopp- och gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömning. Adam placerade sig i båda disciplinerna vid finalerna i Rikskvalitetstävlan 1988 och exporterades senare till USA.

Zaffran 18327 (f. 1986 e. Pontus 497) är nästa i raden av framgångsrika avelsston ur denna mödernelinje. Zaffran lämnade hela nitton avkommor och fick ta emot elitutmärkelsen 2007. Hennes avkomma Markis (f. 1992 e. Magritte 780) har placeringar i medelsvår dressyr. Hans ett år yngre syster Mattram 23464 (f. 1993 e. Magritte 780) har verkat i aveln och lämnat tolv avkommor. De två äldsta avkommorna är helsystrar efter Nocturne 877, Nocma (f. 1997) har placeringar i medelsvår dressyr och Noctima (f. 1998) har verkat i aveln och lämnat tio avkommor. Noctimas äldsta avkomma är Samantha (f. 2003 e. San Quintero 999). Hon har i sin tur lämnat Sinzano (f. 2008 e. First Wish 1103), en häst som deltagit i Breeders Trophy tillsammans med Olof Axelsson både som fem- och sexåring, med en fjärdeplats som sexåring som bästa resultat. Sinzano har senare placerat sig i medelsvår A dressyr tillsammans med Carina Brink. Noctima har också lämnat Nox (f. 2004 e. San Quintero xx 999) som har placeringar i medelsvår dressyr och Night Wish (f. 2007 e. First Wish 1103) som har segrar och placeringar i Intermediaire I dressyr. Även First Lady (f. 2008 e. First Wish 1103) har tävlat i medelsvår klass. Bland Mattrams avkommor finns också tre som tävlar i medelsvår dressyr; Mazack (f. 1999 e. Sack 907) samt helsyskonen San Ma Queen (f. 2001) och San Mazetti (f. 2002).

Vidare bland Zaffrans avkommor finns stoet Corint 25820 (f. 1994 e. Cortez 679). Hon har belönats med diplom som treåring och har varit i final i Breeders Trophy i dressyr som både fem- och sexåring. Corint har lämnat tre avkommor. Äldst är Soya (f. 2002 e. Schwadroneur), ett sto som tävlat i medelsvår dressyr och sedan lämnat fyra avkommor. Soyas äldsta avkomma är S. Van Zandt (f. 2013 e. Blue Hors Zack), ett sto som belönats med gångartsdiplom som treåring och som sedan tävlat i medelsvår dressyr. GloriouS Bastard (f. 2017 e. Glamourdale) såldes på SWBs Elitfölauktion 2017 till Tullstorp Dressage Stable. Soyas yngsta avkomma Dropkick S. Murphy (f. 2019 e. Dream Boy) såldes på SWBs Elitauktion 2019. Corint har också lämnat Jalapeño (f. 2012 e. JJ RayBan 1173) som har placeringar i medelsvår dressyr.

S. Van Zandt

Zaffran har också lämnat Noisette (f. 1995 e. Nocturne 877) som exporterats till USA. Vidare är Zaffran moder till Mazerati (f. 1997 e. Magritte 780) som belönats med gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömning och nu tävlar i medelsvår klass i dressyr. Zaffran har också lämnat klass I-stoet Noblesse 27105 (f. 1998 e. Nocturne 877) som verkat i aveln och lämnat sju avkommor. Noblesses äldsta avkomma är Nolita (f. 2004 e. Rubinrot 1033) som har tävlat i medelsvår dressyr. Därefter följer avelsstoet Nova B (f. 2008 e. First Wish 1103) som lämnat fem avkommor. Äldst i denna syskonskara är Avicii (f. 2012 e. Hohenstaufen II 1160) som kan stoltsera med en andraplacering i Breeders Trophy för fyraåriga hästar. Avicii belönades med 9-9 av testryttaren Charlotte Dujardin. Nova Bs nästa avkomma är Zona (f. 2014 e. Zaladin MI 1240) som deltog i första finalomgången i dressyr vid Breeders Trophy 2018.

Vidare bland Noblesses avkommor finns Citaro (f. 2011 e. Chirlon 870) som under 2019 placerat sig i Intermediaire I dressyr tillsammans med Martin Ågevall. Noblesse har också lämnat stoet Rayhanna (f. 2012 e. JJ RayBan 1173).

Zaffran har vidare lämnat Baltzar (f. 1999 e. Briar 899). Baltzar är visad vid Kvalitetsbedömning och har belönats med diplom i både gångarter och hoppning. Blatzar har placeringar i Intermediaire I dressyr tillsammans med Marie Munters, och har de senaste åren tävlats framgångsrikt av juniorlandslagsryttaren Sofia Buskhe och representerat Sverige vid ett flertal tillfällen. Zaffran är också moder till hopphästen Deschampsia (f. 2003 e. Loran 1029), som tilldelats diplom som hopptalang vid unghästtest och sedan placerat sig i 140 hoppning. Den ett år yngre Euclades (f. 2004 e. Silvano 1047) har placeringar i medelsvår dressyr och har senare även startat på Intermediaire nivå. Därefter följer Fender SC (f. 2005 e. Friendship 1094) som segrat i medelsvår A dressyr. Iriz (f. 2008 e. Blue Hors Rush Hour) är ett avelssto som hittills lämnat fyra avkommor.

I Doriettes långa avkommelista hittar vi sedan Axón (f. 1987 e. Pontus 497) som har varit i finalhäst i Breeders Trophy som sexåring och har därefter placeringar i Intermediaire I dressyr. Hans ett år yngre syster är Axiome 20064 (f. 1988 e. Pontus 497), ett sto som fått diplom som treåring och deltagit vid riksutställningen 1991 på Elmia. Hon har också belönats med prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömning. Axiome lämnade fem avkommor, där Obelix (f. 2003 e. Blue Hors Hertug) varit aktiv på tävlingsbanorna och har placeringar i medelsvår dressyr.

Axiomes äldsta avkomma är Extrem 22872 (f. 1992 e. Leuthen I 825), ett diplomsto som varit både produktiv och framgångsrik som avelssto. Hon har lämnat elva avkommor och tilldelades välförtjänt elitutmärkelsen 2007. Extrems äldsta avkomma Helix (f. 1996 e. Bernstein 761) har placeringar i Intermediaire I dressyr tillsammans med Marita Lund. Hans ett år yngre helsyster är Index (f. 1997 e. Bernstein), ett diplomsto som lämnat tre avkommor och även Maximal (f. 2001 e. Don Schufro) har belönats med diplom som unghäst. Reflex (f. 2006 e. Gribaldi) är framgångsrik som tävlingshäst och har placeringar i Prix St Georges dressyr och har även startat i Intermediaire I.  Extrems yngsta avkomma, Unix (f. 2009 e. Damino SD 1157) tävlar i medelsvår dressyr.

Sist men inte minst är Extrem mor till två av 2019 års elitston, Kryddan 28321 (f. 1999 e. Bolero 897) och Nyans (f. 2002 e. Don Schufro). Kryddans äldsta avkomma är Esmeralda (f. 2007 e. Rosevelt 1110), ett sto som har ett flertal placeringar i medelsvår dressyr. Kryddan’s Zixten (f. 2011 e. Zuidenwind 1187 har belönats med gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömning och har placeringar i medelsvår dressyr. Även ett år yngre Kryddan’s Zylvester (f. 2012 e. Zuidenwind 1187) har placerat sig i medelsvår dressyr.

Nyans äldsta avkomma är stoet Belle (f. 2012 e. Belamour 1151). Tillsammans med ryttaren Mikaela Alderin-Danielsson var Belle i final i Breeders Trophy i dressyr för 6-åringar 2018. Under 2019 har ekipaget flertalet segrar i Prix St Georges, de var i final i 7-årsklassen i Falsterbo och var reserver till att representera SWB vid unghäst-VM i Ermelo. Nyans har också lämnat diplomavkomman Dansa (f. 2016 e. Dalwhinnie 1180).

Cicciolina (f. 1989 e. Pontus 497) är ytterligare en av Doriettes framgångsrika avkommor som har placeringar i medelsvår dressyr. Efter henne följer avelsstoet Axielle 22871 (f. 1991 e. Pontus 497) som belönades med diplom som treåring och deltog vid Riksutställningen 1994. Äldst av Axielles avkommor är Honung (f. 1996 e. Bernstein 761), ett sto som belönats med hoppdiplom som treåring och 9-9 i hoppbetyg. Hennes äldsta avkomma Liberty H (f. 2004 e. Etrusco 1050) har under 2019 debuterat i 130 hoppning. Axielle har också lämnat Naturell 28612 (f. 2002 e. Prestige VDL 1011), ett sto som belönats med hoppdiplom som treåring. Naturell har lämnat fyra avkommor, där den äldsta, Calippo (f. 2007 e. Corlensky G 1101), har ett flertal placeringar i 140 hoppning och har under 2019 också debuterat i 145-klasser. Axielle har också lämnat Pixel (f. 2004 e. Bocelli 1044) som tävlar i medelsvår dressyr. Qaramelle (f. 2005 e. Bocelli 1044) har varit i final i Breeders Trophy som sexåring och har placeringar i medelsvår dressyr.

Den sista i raden av Doriettes Pontus-avkommor är Pioniär (f. 1993) som exporterats till USA. Doriettes tre yngsta avkommor är alla efter Zephyr 829 och bland dessa har Diplomat (f. 1999) ett flertal placeringar i medelsvår dressyr.

Vi går tillbaka en generation, och bland Dianettes avkommor kommer sedan Salette 11529 (f. 1974 e. Salan 498), ett sto som verkade i aveln under cirka tio års tid och hann lämna sju avkommor, samtliga efter Pontus 497. Den äldsta avkomman, en odöpt hingst (f. 1978) belönades med diplom i både gångarter och hoppning vid Kvalitetsbedömning. Salettes fyra döttrar, Parella 20026 (f. 1979), Davina 17443 (f. 1980), Jeanette 16609 (f. 1984) och Nagelia (f. 1985) har alla verkat i aveln. Här är det Jeanette som onekligen varit mest framgångsrik och belönats med både diplom som treåring och senare Elitutmärkelsen. Hennes två äldsta avkommor är uppfödda av Bertil Andersson, Vollsjö, och därefter såldes Jeanette till familjen Martén, Morjärv som framgångsrikt tillvaratagit blodslinjerna. Jeanettes äldsta avkomma är den godkände hingsten Fontana 848 (f. 1988 e. Martini 744). Fontana godkändes för avel 1992 och har liksom sin fader Martini tävlat tillsammans med Jan Brink med ett flertal segrar och placeringar i Grand Prix dressyr som resultat. Fontana exporterades till USA 2001. Jeanette har också lämnat två avelsston, Brunette 21669 (f. 1990 e. Tamburin 700) och Jeanne d’Arc 23374 (f. 1992 e. Maraton 600). Den sistnämnda har tilldelats diplom som treåring och exporterades senare till Norge. Vidare så är Jeanette moder till Mozart (f. 1993 e. Magini 695), en valack som tilldelades diplom och hoppbetygen 9-10 vid Kvalitetsbedömning. Han var placerad i Rikskvalitetstävlan och har varit i final i Breeders Trophy i hoppning som femåring. Senare har Mozart placerat sig i svår hoppning. Bizette (f. 1995 e. Bellini 817) är ytterligare en av Jeanettes avkommor som tilldelats diplom. Lancia (f. 1997 e. Lanciano) har i sin tur lämnat Lady Astoria (f. 2010 e. Rubinrot 1033) som fått hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning. Salettes yngsta avkomma odöpt (f. 1986) exporterades till USA som ettåring.

 
Fontana 848                                                         Jeanette

Dianette är också moder till Audacious (ex. Charlie) (f. 1978 e. Ganesco 503) som exporterades till USA samt avelsstoet Ponette 14547 (f. 1979 e. Pontus 497) med en avkommelista på 13 avkommor. Några av dessa har tävlat och placerat sig i lättare klasser, men annars är det de tre stona Ketty 18241 (f. 1985 e. Krevad 579), Colette 21668 (f. 1990 e. Cavalotti 664) och Sonette (f. 1993 e. Solid 686) som utmärkt sig.

Kettys äldsta avkomma är Magetty (f. 1989 e. Magini 695), i sin tur moder till Montecignos Romanz (f.  1994 e. Robin Z 723) som lämnat Montecignos Garzon (f. 2000 e. Donnerfly 951) med placeringar i medelsvår dressyr samt Zakkari (f. 2006 e. Spender S 1054) som startat i 130 hoppning. Ketty har också lämnat diplomstoet Aminora 27861 (f. 1991 e. Amiral 764), samt Newton (f. 1999 e. Nactus 854) som har placeringar i medelsvår dressyr.

Colette är ett diplomsto som har lämnat fem avkommor, där samtliga är e. Zephyr 829. Äldsta avkomman Zucchini (f. 1994) har tilldelats gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömning och den yngsta avkomman Zolette (f. 1997) är ett sto som belönats med gångartsdiplom som treåring och som sedan har placeringar i medelsvår dressyr. Däremellan kommer Zarah 26884 (f. 1995) som tilldelades prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömningen och fick då bland annat högsta betyget för sin trav. Zarah köptes som unghäst av Bodil Löfmark och Ronny Kangas, Lindome som haft mycket framgång och glädje av denna stostam, givetvis också genom omsorgsfullt val av fadershingstar till avkommorna. Zarah tilldelades elitutmärkelsen 2010 efter några framgångsrika år i aveln. Zarahs äldsta avkomma har även hon tilldelats Elit, Zsa Zsa Gabor (f. 2003 e. Caprimond). Som treåring blev det ett gångartsdiplom för Zsa Zsa Gabor och året senare ett hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning. Zsa Zsa Gabors äldsta avkomma Zissel (f. 2007 e. Sandakan 1078) har tilldelats gångartsdiplom som treåring och har placeringar i medelsvår dressyr. Därefter följer Zaccheus (f. 2011 e. Don Romantic) diplomhäst i gångarter som deltagit i semifinal i Breeders Trophy både som tre- och fyraåring. Även Zig Zauer (f. 2015 e. Everdale) och Zurprise (f. 2016 e. Sir Donnerhall I) har belönats med diplom som treåringar.

Vidare bland Zarahs avkommor finns Zelda (f. 2004 e. Danone I 1040) som fått gångartsdiplom som treåring, deltagit Breeders Trophy som femåring och sedan placerat sig i medelsvår dressyr. Därefter följer Zally Field (f. 2007 e. Figaro R 1085) diplomhäst i gångarter, samt Zalome (f. 2008 e. First Wish 1103) med placeringar i medelsvår dressyr och som under året gjort ett flertal starter i Prix St Georges dressyr.

Sist men inte minst bland Ponettes avkommor, så har Sonette har startat i medelsvår klass i dressyr och lämnat avkomman Zoe (f. 2014 e. Zaladin MI 1240) som belönats med diplom vid 3-årstest och deltagit i 3-årschampionatet.

I Dianettes avkommelista följer sedan de två helbröderna Batan (f. 1980 e. Pontus 497), med placeringar i medelsvår dressyr och sedan exporterats till USA samt hans ett år yngre bror Pommac (f. 1981 e. Pontus 497). Pommac har tilldelats diplom vid Kvalitetsbedömningen och har sedan tävlat med drygt ett fyrtiotal placeringar i medelsvår dressyr. Ytterligare en helbror, Pontiac (f. 1987 e. Pontus 497) har belönats med gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömningen. Vidare har Pondette 20982 (f. 1989 e. Pontus 497) verkat som avelssto och lämnat åtta avkommor. Hon har bland annat lämnat stoet Noblesse 25132 (f. 1996 e. Nactus 854) som startat i medelsvår dressyr. Noblesse är i sin tur moder till stoet Cream Caramel (f. 2000 e. Warsteiner 946) som belönats med diplom i både gångarter och hoppning som treåring. Pondette är också moder till Nypon (f. 1999 e. Nactus 854) som har placeringar i medelsvår dressyr samt Briedell (f. 2005 e. Briar 899) som har placeringar i Prix St Georges och även startat i Intermediaire I dressyr.

Bland Dianas avkommor följer sedan stoet Lorry 8798 (f. 1969 e. Bilbao ox). Hon har lämnat två avelsston, båda e. Niarchos 391; Nikita 11642 (f. 1973) och Natacha 16599 (f. 1974). Här har Nikita lämnat fyra avkommor, varav två valacker som såldes som rid-respektive remonthästar. De andra två är stona Marita 14202 (f. 1977 e. Marocco 555) och Fleur Nicole 18542 (f. 1985 e. Callaghan 460). Marita är moder till stoet Brita (f. 1983 e. Brabant 448). Denna har lämnat tre avkommor, varav Masterpiece (f. 2001 e. Master 850) har tävlat med placeringar i LA dressyr. Fleur Nicole 18542 lämnade tre avkommor under sin tid i aveln.

Diana är också moder till två systrar efter Diedron 458 som båda verkat i aveln. Dusa 20382 (f. 1979) har lämnat avkomman Götapetter (f. 1992 e. Electro 778) som tilldelats hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning. Den andra systern är Mystique 21881 (f. 1980) som varit avelssto hos Gunilla Ullman och Rune Svensson. Mystique lämnade fyra avkommor, varav tre efter familjens egenuppfödda hingst Feliciano 823. Den äldsta avkomman Filipin (f. 1992 e. Feliciano 823) har fått diplom i både hoppning och gångarter vid Kvalitetsbedömning och har därefter placeringar i svår hoppning tillsammans med bland annat Pia Levin. Yngsta avkomman Pralin (f. 2000 e. Pentagon 925) har placeringar i 130 hoppning.

Rosita 7209 (f. 1963 e. Negresco 334) är Arabellas andra avkomma och hon verkade i aveln där hon lämnade två avkommor. Najad 8333 (f. 1967 e. Dietmar 259) är den äldsta av dessa och har i sin tur lämnat nio avkommor. Äldst bland dessa är Norty 10213 (f. 1972 e. Brisad 420) som hann lämna en avkomma innan hon togs bort som femåring. Denna dotter är avelsstoet Chanorty 12658 (f. 1976 e. Chagall 455). Hon i sin tur är moder till åtta avkommor, där stoet Inka 16750 (f. 1983 e. Indus 530) varit den mest framgångsrika i aveln. Hon lämnade fyra avkommor, varav tre ston. Forsett 21105 (f. 1989 e. Stanford 687) har verkat flitigt i aveln hos sin uppfödare Erik Lembke. Forsett fick diplom vid treårspremieringen och deltog vid Riksutställningen 1992 på Elmia. Som fyraåring fick Forsett prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömningen och belönades bland annat med högsta poäng för sin utmärkta skritt. Hon lämnade nio avkommor och tilldelades välförtjänt elitutmärkelsen 2012. Forsetts äldsta avkomma Manuell (f. 1993 e. Maraton 600) var finalhäst i Breeders Trophy i fälttävlan som femåring och har senare placerat sig i medelsvår hoppning. Napell (f. 1995 e. Napoleon 625) har tilldelats gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömningen och har placeringar i medelsvår dressyr. Armagnac (f. 2000 e. Amiral 764) har också tilldelats gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömning och har sedan meriterat sig på dressyrbanorna med placeringar i Prix St Georges och starter i Grand Prix. Den något yngre Botell (f. 2006 e. Bocelli 1044) har även han visat framfötterna på dressyrbanan. Han har varit i final i Breeders Trophy och har ett flertal starter i Intermediaire I-klasser.


Botell

 Chanorty har även lämnat stoet Trendy 17486 (f. 1985 e. Pontus 497) som i sin tur är moder till valacken Martell (f. 1991 e. Hubertus 618), en häst som fått diplom i både gångarter och hoppning vid Kvalitetsbedömning.

Nortys ett år yngre syster Chanad 11494 (f. 1973 e. Chagall 455) tilldelades diplom som treåring och hon har senare placerat sig i medelsvår dressyr. Hennes helsyster Chajad 15551 (f. 1979 e. Chagall 455) verkade i aveln och lämnade fem avkommor. Bland dessa har dottern Trijad 18295 (f. 1986 e. Tristan 702) bland annat lämnat diplomavkomman Trippel 829 (f. 1992 e. Zephyr).

Stoet Kanad 15060 (f. 1981 e. Kaliber 574) är yngst i syskonskaran bland Najads avkommor. Hon har i sin tur lämnat stoet Ponka 17457 (f. 1985 e. Pontus 497) ett avelssto som är moder till fem avkommor.

Rositas andra avkomma och Najads yngre syster är stoet Filippa (f. 1971 e. Diedron 459). Filippa är i sin tur är moder till Parfait Amour 16550 (f. 1978 e. Kaliber 574), ett avelssto som lämnat sju avkommor. Bland dessa avkommor har stoet Moet Chandon (f. 1987 e. Modesto 622) varit aktiv på tävlingsbanan med placeringar i medelsvår hoppning.

Stofamilj 79 - DORIA

Stofamilj 79 är en familj som det senaste decenniet gått framåt när det gäller både storlek och framgång. August Johansson i skånska Röstånga var den som startade och utvecklade den här stofamiljen. Längst bak i raden av stambokförda ston finns Lisa 4567 (f. 1942 e. Opal 184), som föddes hos August Johansson och vars moder Freja var av hannoveranskt ursprung. Lisa lämnade tre stambokförda ston; Verve 6778 (f. 1952 e. Volfram 274), A-premierade Doria 6108 (f. 1956 e. Dohna II 233) och Dahlia 6513 (f. 1957 e. Dohna II 233) samt tävlingshästen Imperial (f. 1958 e. Immer 359) Lisa blev senare A-premierad och fick ta emot Statens Förärvningspremie för sina meriter i avelsboxen.

Lisas dotter, det A-premierade stoet Doria 6108 (f. 1956 e. Dohna II 233) är den av döttrarna som varit mest aktiv i aveln och hon är också det sto som gett sitt namn till familjen. Doria lämnade i sin tur fyra döttrar; Little One 7465 (f. 1961 e. Heimdal 349), Amorina 8482 (f. 1966 e. Oberon 395), Undina 8663 (f. 1967 e. Urbino 430) och elitstoet Ruska 8644 (f. 1968 e. Rote Boldt 425) samt ett antal hingstavkommor som blev ridhästar.

Dorias äldsta dotter Little One har två avkommor registrerade under sig. Peggy 8937 (f. 1966 e. Pegasus 424) är den äldsta av dessa två och även den som varit mest verksam inom aveln. Hon lämnade nio avkommor och blev A-premierad. Sonen Chivas Regal (f. 1973 e. Presto xx) belönades med diplom vid Kvalitetsbedömningen och har senare tävlingsmeriter i medelsvår hoppning.

Amorina är moder till tre ston som samtliga verkat en kort period i aveln. Alexandra 11713 (f. 1973 e. Urbino 430) är äldst av dessa och hon har tävlat med placeringar i medelsvår hoppning och lämnat en avkomma. Hennes yngre syster Annifried 21281 (f. 1976 e. Stove Friend xx) har placeringar i medelsvår dressyr och AB-premierades i samband med att hon stambokfördes. Amorinas yngsta avkomma är dottern Andrea 19526 (f. 1977 e. Stove Friend xx), ett sto med flertalet placeringar i medelsvår dressyr. Andrea har lämnat fyra avkommor, där yngsta avkomman Alice (f. 1995 e. Bayron 885) har tävlat flitigt med ett flertal placeringar i medelsvår hoppning som resultat.

Dorias tredje dotter Undina lämnade elva avkommor. Evita 12613 (f. 1975 e. Excellens 472) belönades med diplom som treåring och lämnade sedan sex registrerade avkommor. Bland dessa finns Ester 17069 (f. 1981 e. Lester 591) som tävlat med placeringar i lätta klasser i både dressyr och hoppning. Hon lämnade fyra avkommor där Mercurius (f. 1985 e. Maraton 600) belönades med diplom i både gångarter och hoppning vid Kvalitetsbedömningen och fick nior i betyg i båda disciplinerna. Mercurius var också placerad vid Rikskvalitetstävlans final i gångarter och exporterades till USA som femåring. Esters yngsta avkomma Havannah 28869 (f. 1999 e. Homosassa xx 773) AB-premierades i samband med stambokföringen och har många starter i lätta klasser i hoppning. Även Havannah har lämnat fyra avkommor. Den äldsta av dessa, stoet Rio (f. 2008 e. Ronaldinho H 1109) har ett flertal placeringar i medelsvår hoppning. Rios ett år yngre bror Neville (f. 2009 e. Niveau 1136) tävlar i hoppning med placering i 130-klasser.

Undina är också moder till Kalina (f. 1978 e. Kaliber 574), ett sto som belönades med prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömningen och sedan tävlat flitigt med placering i medelsvår dressyr som bästa resultat.

Slutligen har vi stoet Ruska 8644 (f. 1968 e. Rote Boldt 425) den yngsta av Dorias avkommor och även den som varit mest framstående som avelssto. Ruska, uppfödd av August Johansson i Röstånga och ägd av Evert Jeppsson i Vollsjö, lämnade sexton avkommor av mycket god kvalitet och fick välförtjänt ta emot elitutmärkelsen 1990. Hennes äldsta avkomma är avelsstoet Rössi 10817 (f. 1972 e. Ciceron 456), ett sto som satt stor prägel på stofamiljen och i hög grad bidragit till dess utveckling. Rössi lämnade tolv avkommor, alla i Karl-Anders Olssons regi, och blev elitpremierad 1990, för övrigt samma år som sin moder.

Rössis son Rendez Vous (f. 1977 e. Cosmos xx) har placeringar i medelsvår dressyr och är exporterad till USA. Ytterligare tre hingstavkommor har sedan exporterats till USA (f. 1978 e. Dolman xx, 1981 e. Trainers Seat xx 808 och 1982 e. Trainers Seat xx 808), där den sistnämnda har placeringar i medelsvår dressyr. Taktik (f. 1987 e. Trainers Seat xx 808) har placering i medelsvår hoppning. Rössi är också moder till tre stambokförda ston som verkat i aveln; Rössina 16166 (f. 1979 e. Krevad 579), Brilliana 16703 (f. 1984 e. Brilliant 663) och Brillian 17633 (f. 1985 e. Brilliant 663).

Stoet Rössina 16166 (f. 1979 e. Krevad 579) är den av Rössis avkommor som varit mest framgångsrik som avelssto och här har vi ytterligare ett sto som i stor utsträckning bidragit till att föra familjen framåt i rätt riktning. Rössina belönades med diplom som treåring. Hon lämnade sedan imponerande femton avkommor, flertalet av dessa diplomhästar och ston som verkat inom aveln, och 1993 elitpremierades hon.

Rössinas äldsta avkomma är Brisina 17684 (f. 1984 e. Brilliant 663). Brisina tilldelades diplom som treåring och blev moder till tre avkommor. Den äldsta, Mira 21876 (f. 1988 e. Martini 744) är ett diplomsto som lämnat åtta avkommor. Miras dotter Burma Tölo (f. 1994 e. Bernstein 761) har belönats med prestationsdiplom i gångarter vid Kvalitetsbedömning. Den några år yngre Birka Tölo 24935 (f. 1996 e. Bellini 817) har lämnat fyra avkommor som samtliga varit av god kvalitet. Winja Tölo (f. 2000 e. Warsteiner 946) tilldelades gångartsdiplom som treåring. Birka Tölo är också moder till Miss Moneypenny Tölo (f. 2004 e. Spender S 1054), ett sto som har placering i 130 hoppning. Hennes två yngre syskon Tornspira Tölo (f. 2007 e. Tornesch 1042) och Bellerina (f. 2009 e. Tornesch 1042) har båda hoppdiplom från unghästtesterna. Mira har vidare lämnat Bezira Tölo (f. 1998 e. Bellini 817) som fått diplom i både hoppning och gångarter som treåring samt Winnetou Tölo (f. 2000 e. Warsteiner 946) som har placeringar i medelsvår dressyr.

Tornspira Tölo

Vidare bland Rössinas avkommor följer Brisana 18454 (f. 1986 e. Brilliant 663). Hon tilldelades diplom som treåring och lämnade tretton avkommor i uppfödaren Karl-Anders Olssons regi. Brisana är moder till fyra avelsston som alla dragit sitt strå till stacken för utvecklingen av denna stofamilj. Hennes dotter Tarantella 24886 (f. 1991 e. Tabac 699) lämnade fyra avkommor under sin tid i avelsboxen och här är det Karl-Anders barnbarn, Emma och Lisa Thim som står för uppfödarskapet. Stoet De la Renta (f. 2001 e. De la Gardie 950) har exporterats till Norge. Ett år yngre Irma (f. 2002 e. Irco Mena 763) har lämnat nio avkommor och 2016 fick Emma och Lisa ta emot elitutmärkelse för stoet.

Irma

Tarantella

Irmas äldsta avkomma är diplomstoet Carisma (f. 2006 e. Cardento 933) som verkat i aveln under hela sin livstid och det med stor framgång. Hon tilldelades elitutmärkelsen 2018, endast tolv år gammal! Carismas första avkomma är Diarado’s Love ELiTH (f. 2010 e. Diarado) som tillsammans med Erik Nordström har segrar och placeringar i 150 hoppning. Andra avkomman Diamond Dreams EliTH (f. 2012 e. Diamant de Revel) har varit i final i Breeders Trophy 2018 och i skrivande stund debuterat i 140-klasser. Nästa i syskonskaran är Diarado’s Rose ELiTH (f. 2013 e. Diarado) som belönats med hoppdiplom som treåring. Hon var tredjeplacerad i Breeders Trophy som sexåring och har sedan tagit klivet in på de internationella arenorna tillsammans med Jens Fredricson. Ekipaget har placeringar i internationell 160 hoppning och har framtiden för sig. Därefter följer avkommorna D’ Du Charles ELiTH (f. 2016 e. Diatendro) och Gorgeous Glenn ELiTH (f. 2017 e. Glasgow-W vh Merelsnest) som har tävlat i 130 hoppning respektive deltagit i Breeders Trophy samt ytterligare några yngre, men tveklöst lovande, avkommor.

Vidare bland Irmas avkommor finns Divine Iris ELiTH (f. 2010 e. Diamant de Revel). Hon var i final i Breeders Trophy som femåring, har tävlat i 130-klasser samt lämnat två avkommor. Den två år yngre Curious Boris ELiTH (f. 2012 e. Corporal VDL 1224) har tilldelats diplom som treåring, varit i final i Breeders Trophy samt har nu tävlat till och med 145 hoppning. Därefter följer C More Otto ELiTH (f. 2013 e. Cabachon) som har placeringar i 140 hoppning och även debuterat i svår klass, 145.

Divine Iris ELiTH

Otto ELiTH

Curious Boris ELiTH

Tarantella har också lämnat valacken Couleur’s Brilliant (f. 2004 e. Couleur Rubin) som tilldelats diplom i både gångarter och hoppning som treåring.

Maradonna 24014 (f. 1992 e. Maraton 600) är nästa på tur bland Brisanas avkommor. Maradonna är ett diplomsto som segrade i Rikssto på Elmia och fick ta emot den ärofyllda pokalen Kungakannan. Hon belönades med toppbetyget 10 på sin trav och beskrevs bland annat som ”ett mycket elegant och feminit sto”. Året efter belönades Maradonna med prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömning. Maradonna verkade i aveln där hon lämnade sex avkommor och Elitpremierades postumt 2018. Maradonnas äldsta avkomma är Daydon (f. 1998 e. D-Day 935). Daydon segrade i det första Riksföl på Elmia, belönades med diplom som treåring och har placeringar i medelsvår B dressyr innan han exporterades till Nederländerna. Maradonnas dotter Donna Keys (f. 2001 e. Eighty Eight Keys xx 821) har tävlat med placeringar i medelsvår B dressyr och ett år yngre Donnatello (f. 2002 e. Don Schufro) blev tredjeplacerad i 4-årschampionatet i dressyr och har sedan exporterats till Mette Rosencrantz i USA. Ekipaget har tävlat med placeringar i medelsvår dressyr. Royal Madame (f. 2003 e. Royal Diamond) är nästa bland Maradonnas avkommor. Hon har tilldelats diplom i både hoppning och dressyr som treåring och är A-premierad. Bland hennes sex avkommor finns Hot Light (f. 2008 e. Blue Hors Hotline) har gångartsdiplom vid Kvalitetsbedömning och Master Frodo (f. 2011 e. Firenze 1174) tilldelades gångartsdiplom som treåring. Sist ut bland Maradonnas avkommor är Don Romeo (f. 2004 e. Blue Hors Don Romantic) som har placeringar i medelsvår A dressyr.

Brisana har lämnat ytterligare ett framgångsrikt avelssto, Maradonnas helsyster Magnifique 24436 (f. 1995 e. Maraton 600). Magnifique har liksom sin syster tilldelats diplom som treåring. Hon har lämnat tio avkommor och har fick under 2020 elitutmärkelse postumt för sina avkommors meriter. Demon (f. 1999 e. De la Gardie 950) har placeringar i medelsvår dressyr. Magnifique har också lämnat Royal Marlen 28627 (f. 2002 e. Royal Diamond) som verkade i aveln både hos sin uppfödare Karl-Anders Olsson och senare hos Bo Berggren. Royal Marlens äldsta avkomma Royal Sandra (f. 2006 e. Sandakan 1078) har lämnat två avkommor av god kvalitet, vilket gjort att Royal Sandra kunnat bli tilldelad värdebokstav A. Hennes äldsta avkomma Domino Dancing (f. 2010 e. Firenze 1174) har tilldelats gångartsdiplom som treåring och har sedan placeringar i medelsvår B dressyr. Hans helsyster Florens (f. 2012 e. Firenze 1174) tävlar med placeringar i medelsvår B dressyr och har startat i medelsvår A-klasser. Royal Sandras helbroder, Royal Salut (f. 2007 e. Sandakan 1078) tilldelades gångartsdiplom som treåring och har sedan varit framgångsrik på tävlingsbanan tillsammans med Anneli Borgh, ekipaget har gjort ett flertal starter i Grand Prix dressyr. Magnifique har lämnat ytterligare tre diplomavkommor. Stoet Madeira 28529 (f. 2003 e. Akribori 1083), Don Juan (f. 2005 e. Blue Hors Don Romantic) och Magnat (f. 2010 e. Blue Hors Don Romantic).

Vidare i listan över Brisanas avkommor finns stoet Marisana (f. 1996 e. Maraton 600) som fått prestationsdiplom vid Kvalitetsbedömningen. Ytterligare en avkomma till Maraton, valacken Mauritzo (f. 1997) har exporterats till Norge. Brisana har också lämnat stoet Daysy (f. 1998 e. D-Day 935), vars dotter Lady (f. 2003 e. Lambourgini 1028) är moder till två tävlande avkommor; Fioretti (f. 2008 e. Figaro R 1085) som tävlat till och med Intermediaire I dressyr samt Lady Antoinette (f. 2011 e. Hohenstaufen II 1160) som har placeringar i medelsvår A dressyr.

Brisanas ett år yngre syster Rösslein 20274 (f. 1987 e. Eminent 585) har även hon verkat i aveln och där lämnat tolv avkommor.  Den äldsta, Regan (f. 1992 e. Shogun 758) har placerat sig i medelsvår hoppning. Roshilda 24885 (f. 1996 e. Zephyr 829) har belönats med gångartsdiplom som treåring och AB-premierades i samband med stambokföringen.  Riella (f. 1999 e. Briar 899) har tävlat flitigt med många placeringar i medelsvår dressyr och starter i Intermediaire I och hennes yngre syster Raydileine (f. 2002 e. Haydn 977) har lämnat dottern Castella (f. 2010 e. Common Sense 1172) som exporterats till Finland.

Tillbaka till Ruskas avkommor där valacken Rytmic (f. 1973 e. Ciceron 456) har belönats med diplom i både gångarter och hoppning vid Kvalitetsbedömning och har sedan placeringar i svår hoppning.

Ruskas dotter Rölleka 13570 (f. 1977 e. Indus 530) verkade som avelssto hos Stig Olsson i Vollsjö och lämnade femton avkommor. Röllekas äldsta avkomma Raija 20261 (f. 1981 e. Warrigal 560), ett stambokfört sto som tävlat i lätta klasser i både hopning och dressyr och lämnat en avkomma. Den några år yngre Rölliant 17574 (f. 1984 e. Brilliant 663) lämnade sex avkommor, varav fyra exporterades till Finland. Trubbel (f. 1986 e. Napoleon 625) har belönats med diplom i både dressyr och hoppning vid Kvalitetsbedömning. Reko (f. 1990 e. Hill’s Double 809) har placering i medelsvår fälttävlan och har exporterats till Finland. Även den yngre helbrodern Roman Hill (f. 1991 e. Hill’s Double 809) har exporterats till vårt grannland i öster. Yngsta avkomman Riverton (f. 1997 e. Zephyr 829 har tävlat i medelsvår dressyr.

Vidare bland Ruskas avkommor finns Rono (f. 1979 e. Jasper 550), tävlingshäst med ett flertal placeringar i medelsvår hoppning. Ett år yngre är den godkände hingsten Rex 673 (f. 1980 e. Ciceron 456) som tävlat i lätta klasser och har 240 registrerade avkommor. Rex är uppfödd av Evert Jeppsson men såldes som unghäst till Karl-Anders Olsson som också var den som fick Rex godkänd för avel. Inte minst användes hingsten av Karl-Anders själv och visade sig vara en utmärkt kombination med Karl-Anders andra stolinje i stofamilj (69). Tillsammans med stoet Falsett 12670 lämnade Rex både den godkände hingsten Refaat 783 och Riksstosegraren Edelweiss 20250.

Avelsstoet Rubia 22854 (f. 1981 e. Urbino 430) är ytterligare en dotter till Ruska som lämnat elva avkommor, uppfödda av först Evert Jeppsson och senare Stig Olsson. Zanzibar (f. 1996 e. Zephyr 829) tävlade flitigt med ett flertal placeringar i medelsvår dressyr. Zanzibar exporterades sedan till en ägare i det som tidigare var Tjeckoslovakien. Den ett år yngre helsystern Zenobia 28405 (f. 1997 e. Zephyr 829) har belönats med diplom i både dressyr och hoppning som treåring och startat i Prix St Georges dressyr. Zenobia har också lämnat två avkommor. Den äldsta, Zindra (f. 2007 e. Highlander 1106) har tävlat i medelsvår dressyr och den yngre Magaliffs Zavannah (f. 2013 e. Weltman 975) har tilldelats hoppdiplom både som treåring och som fyraåring. Rubia är också moder till Romero (f. 1999 e. Zephyr 829) som har placering i medelsvår dressyr samt Zaba (f. 2003 e. Zephyr 829) som tilldelats gångartsdiplom som treåring.

Nästa i ordningen bland Ruskas avkommor är stoet Ruskilla 16920 (f. 1984 e. Brilliant 663) som tilldelats hoppdiplom vid Kvalitetsbedömning. Ruskilla är moder till det stambokförda stoet Russie 20446 (f. 1988 e. Maraton 600). Ruska har också lämnat de båda helbröderna Rembrandt (f. 1985) och Ritz (f. 1986) efter Jaguar 548 samt Regina 22889 (f. 1992 e. Zephyr 829), ett avelssto som lämnat sex avkommor.

Rössina är också moder till avelsstoet Arrasina 21121 (f. 1989 e. Arram 546). Arrasina är ett diplomsto som AB-premierades i samband med stambokföringen och sedan lämnade fem avkommor. Dottern Aritza 25690 (f. 1994 e. Zephyr 829) har verkat i aveln och lämnat sex avkommor. Av dessa har Garmin (f. 2002 e. Prestige VDL 1011) placerat sig i medelsvår hoppning och Armani (f. 2006 e. Richfield 1061) har placering i medelsvår dressyr. Arrasina har också lämnat Darrasina (f. 1998 e. D-Day 935) som tilldelats diplom vid Kvalitetsbedömning och sedan lämnat fyra avkommor.

Rössina har lämnat valacken Kasper (f. 1990 e. Kaliber 574) som placerat sig i medelsvår hoppning samt avelsstoet Malaika 25054 (f. 1992 e. Maraton 600), ett diplomsto som verkat i avel hos uppfödarna Britt och Brage Sundström och tilldelades elitutmärkelsen postumt 2014. Äldst av de sju avkommorna är Cartoon (f. 2000 e. Cardento 933) som exporterats till Nederländerna. Därefter följer stoet Madame (f. 2001 e. Quite Easy 958) som i sin tur lämnat Conthinue (f. 2019 e. Conthargos) som belönats med hoppdiplom vid Unghästtest. Magic Lady (f. 2003 e. Last Liberty 988) är ytterligare en avkomma till Malaika som tilldelades hoppdiplom som treåring och diplom i både hoppning och dressyr vid Kvalitetsbedömningen. Magic Lady har deltagit i Breeders Trophy i hoppning som femåring, men bytte sedan spår och har segrat i Grand Prix dressyr tillsammans med ryttaren Daniela Zeylon!  Malaika har också lämnat Quantos (f. 2004 e. Quidam’s Rubin) tilldelades hoppdiplom som treåring och fick då högsta betyg för både galoppen och de båda hoppbetygen! Han segrade i 3-årschampionatet i hoppning och segrade i Breeders Trophy som sexåring och har senare ett flertal segrar och placeringar i svår 150-hoppning tillsammans med ryttaren Sofia Björserud. Ytterligare en avkomma till Malaika har meriterat sig på hoppbanorna, Elle (f. 2006 e. Escudo I) med placeringar i medelsvår klass. Elle har också lämnat tre avkommor där den äldsta, El Niño (f. 2010 e. Nintender 1189) har meriter i 130 hoppning.

Magic Lady

Rössis andra dotter Brilliana är ett avelssto som lämnat tio avkommor, bland annat Briard (f. 1992 e. Trofé 703) som har placeringar i medelsvår dressyr. Brillianas ett år yngre helsyster Brillian har tilldelats diplom som treåring och AB-premierades vid stambokföringen. Brillian har lämnat en odöpt hingst (f. 1990 e. Napoleon 625) som har placeringar i medelsvår dressyr.

SWB i samarbete med

Agria-logo-high-res