Avelsindex och förärvning

All statistik från årets unghästbedömningar och tävlingsresultat (t.o.m. 17 oktober) bearbetas och uppdateras i slutet av varje år. Tillsammans med tidigare års bedömningsresultat och tävlingsresultat ingår de i beräkningarna av avelsindex. I den här artikeln berättar vi om värderande avelsindex för årets nykomlingar för storlek och exteriör, möjliga framtida toppförärvare och varför indexen blir osäkra för hingstar med många importerade avkommor.

För att bättre kunna tolka och förstå avelsindexen underlättar det att veta vilken information som ligger bakom dem och hur de tas fram. De värderande avelsindexen anger hur väl hästarna väntas förärva sig i förhållande till avelsmålet. Ju högre index de har, desto bättre förväntas de förärva sig. Till skillnad från t.ex. avelsvärdebokstäver är avelsindexen hela tiden i förändring och beskriver hur varje individ står sig förärvningsmässigt i förhållande till resten av hästarna i rasen just nu. Avelsvärdebokstäverna (A och Elit) får hästarna för att de visat god förärvning och får sedan behålla, även då de kanske blir ”omsprungna” av yngre generationer. Informationen som ingår i beräkningen av värderande avelsindex är tävlingsresultat från Svenska Ridsportförbundet i hoppning och dressyr från och med 2-stjärnig tävling och resultat från SWBs unghästbedömningar; Unghästtest och Ridhästtest.

Tävlingsresultaten är enbart sådana som presterats med svenska ryttare, eftersom det är dem SvRf och därigenom SWB har tillgång till. Även om det värderande avelsindexet inte avses spegla enbart hästens egen prestation, så finns det en stark koppling mellan hästens egen prestation och avelsindexet, men den är inte hundraprocentig, eftersom den egna prestationen också påverkas av sådant som träning, ryttare, hälsa osv.

Alla släktingars resultat vägs in när avelsindex beräknas, men mest betyder förstås de närmaste släktingarnas resultat och individens egna resultat. I beräkningarna kan man ta hänsyn till och korrigera för en hel del miljöpåverkan. Kvar blir den del som beror på hästens arvsanlag och som alltså kan föras vidare till nästa generation – hästens avelsvärde, som vi med siffror kallar avelsindex. Korrigeringen är inget som görs manuellt, utan den sker automatiskt genom att metoden som används kan uppfatta systematiska skillnader som påverkar hästarna på liknande sätt, till exempel skillnad mellan kön och skillnad mellan olika bedömningsplatser. Metoden som används gör dessutom att man kan ta hänsyn till kvalitén på de ston en hingst har tillförts och tvärtom. En hingst kan alltså inte få högre index för att han fått många ston av god kvalité.  Värderande index får:

• Hingstar med minst 10 bedömda avkommor vid unghästbedömningar
• Ston med minst en avkomma bedömd vid SWBs unghästbedömningar eller som har resultat från tävling på lägst regional nivå/2-stjärnig tävling med ryttare som har tävlingslicens hos SvRf
• Ston som själva blivit bedömda eller tävlat på lägst regional nivå/2-stjärnig tävling med ryttare som har tävlingslicens hos SvRf

Avelsindexen finns på blup.se. Där finner du också uppdaterade beskrivande avelsindex, för både avelshingstar och ston samt testresultat från årets unghästtester.

I år är det 17 hingstar som får avelsindex publicerade för första gången, 7 hopphingstar (tabell 1) och 10 dressyrhingstar (tabell 2). Två av de nya hingstarna tar sig in bland de 20 bästa hopphingstarna, nämligen Emerald van’t Ruytershof och Chacfly PS. Med hoppindex 150 respektive 144 hamnar de på 4:e respektive 13:e plats av alla hingstar med index. Den mycket framgångsrike Emerald van’t Ruytershof inleder nu lovande i svensk avel. Utöver 11 svenskfödda avkommor som deltagit i unghästtest baseras hans index på drygt 30 tävlande avkommor varav nästen hälften är importerade. Chacco Blu-sonen Chacfly PS, som är född år 2012, är den yngsta hingsten på topp-20-listan så hans avkommor är relativt unga än. Han gjorde själv ett utmärkt tyskt bruksprov och har också inlett lovande i internationell avel. Det är också värt att notera Chacfly PS går in med index över 100 för både hoppning och dressyr (109).

Tabell 1. Hopphingstar med första avelsindex 2022, rankade efter hoppindex

*Avkommor i unghästbedömningar

Bästa nykomlingar i dressyr är Springbank II VH (SWB), Secret och Suarez som alla tar sig in bland de 20 bästa dressyrhingstarna (5:e, 8:e respektive 15:e plats). Alla dessa tre hingstar har varit finalister i Unghäst-VM och de har också hunnit visa sina kvaliteter som hingstfäder. Springbank VH (SWB) och Secret har premierade söner i SWB och Suarez har bland annat en svenskfödd avkomma i sin första avkommeårgång, St. Emilion, som blev premiehingst i Oldenburg. Vitalis som är lite äldre, född år 2007, och får sitt första index relativt sent i Sverige har dessutom ett 50-tal godkända söner världen över. Nykomlingen vice Bundeschampion Bon Coeur är också väl värd att nämna i sammanhanget då även han är framgångsrik i internationell avel med t ex 15-tal godkända söner i Tyskland i sin första årgång.

Tabell 2. Dressyrhingstar med första avelsindex 2022, rankade efter dressyrindex

*Avkommor i unghästbedömningar

När man använder avelsindexen som ett verktyg vid urval av hingstar och ston till avel finns några saker att vara extra uppmärksam på. Det handlar om ålder, inflytande av tävlande avkommor och betydelsen av tävlande släktingar i Sverige.

Flera av de hingstar som ligger högst i index är gamla, döda eller har lämnat landet. Hingstar med äldre avkommor som hunnit en bit upp i klasserna på tävling och som också har tävlande släktingar i Svenska Ridsportförbundets resultatdatabas gynnas i indexen, vilket är helt korrekt, då framgång i tävling är avelsmålet. För uppfödaren är det dock viktigt att också få en uppfattning om vilka hingstar som är framtidens topphingstar. Även de yngre hingstarna som ännu har få eller inga avkommor på tävlingsbanan får avelsindex för dressyr och hoppning. Det beror på att det finns ett starkt genetiskt samband mellan de egenskaper som bedöms vid SWBs unghästbedömningar och prestation på tävling. Alltså kan man i viss utsträckning förutspå hur avkommorna kommer att lyckas på tävling, redan genom indexen hingstarna får baserade på avkommornas unghästbedömningsresultat. För att ge en bättre uppfattning om de yngre hingstarnas förärvning har vi återigen valt att publicera listor med de ca 20 högst rankade hingstarna för hoppning och dressyr som har max 10 år gamla avkommor i SWBs databas (födda från 2012 och framåt, tabell 3 och 4). Bland dessa finns flera fortfarande tillgängliga för avel. Några av hingstarna är extra lättillgängliga för svenska uppfödare då de är stationerade i Sverige.

Tabell 3. De 20 högst rankade hingstarna med avk. födda 2012 och senare, sorterade efter hoppindex 

*Avkommor i unghästbedömningar

Tabell 4. De 20 högst rankade hingstarna med avk. födda 2012 och senare, sorterade efter dressyrindex

*Avkommor i unghästbedömningar

SWB publicerar numera index för alla hingstar som har tillräckligt många bedömda avkommor, oavsett om de är godkända för SWB-avel eller ej. Det innebär att t.ex. hingstar vars index baseras enbart på resultat för importerade avkommor kan komma att publiceras. För att få ett officiellt avelsindex i SWB krävs för hingstar att de har minst 10 avkommor bedömda vid SWBs unghästtest. En del hingstar har så många importerade avkommor, att de kommer upp i tillräckligt antal testade och tävlade avkommor för att få officiella index fastän de har få eller inga svenskfödda avkommor. I de fallen måste man tänka på att indexet i stor utsträckning bara beskriver hingstens förärvning på några få avkommor, som blivit utvalda och sålda till Sverige – förmodligen för att de ansetts bra. Indexet beskriver alltså inte hingstens genomsnittliga förärvning, bara den genomsnittliga kvalitén på deras importerade avkommor i Sverige. För att få en bättre uppfattning om sådana hingstars förärvning kan man titta på deras avelsindex i det land där de använts mest i avel. Man kan visserligen inte jämföra index rakt av mellan länder, men indexet i ett annat land ger en uppfattning om hur hingstens förärvning där förhåller sig till genomsnittet (index 100) i det landet och hans ranking i det landet hur han förhåller sig till andra hingstar i avel där.

Det är omöjligt att svara på för en enskild häst, det beror helt enkelt på vilken information som finns tillgänglig för just den hästen. Är det t.ex. 150 halvsyskon som har resultat i Unghästtest (tidigare 3-årstest) och ett halvsyskon som har tävlingsresultat? Klart är dock att för en häst med egna resultat i hopptävling och Ridhästtest (tidigare kvalitetsbedömning) så kommer det egna tävlingsresultatet väga tyngre än det egna resultatet i Ridhästtestet för huvudindexet hoppning. För delindexen hoppteknik samt temperament och allmänt intryck för hoppning kommer det egna resultatet från Ridhästtestet att väga tyngre än det egna tävlingsresultatet.

Nej, det gör det inte. Det beror på att det är förhållandevis mycket få hästar som startar fälttävlan. Av de hästar som har tävlingsresultat har endast 4% resultat i fälttävlan jämfört med 75% i hoppning och strax under 40 % i dressyr. På grund av det låga antalet starter i fälttävlan är det svårt att skatta tillförlitliga index för det. 85% av fälttävlanshästarna har dock resultat i någon av grenarna hoppning eller dressyr eller i båda och denna information finns med i underlaget för index.

mot Index för mankhöjd anges som avvikelse i cm från respektive köns medelmankhöjd. Medelvärdet för testade hästar i åldern 4 till 18 år är satt till 0 och alla hästar jämförs mot den mankhöjden. Eftersom denna grupp av hästar ändras varje år (”nya” fyraåringar ersätter de som blir 19 år) så kan också medelvärdet ändras något från år till år. För 2021 års indexberäkning var medelvärdet 165 cm för ston och 167 cm för hingstar/valacker.  Det betyder att om en häst med index +1,6 cm paras med en häst med index -1 cm kan man förvänta sig att ett stoföl kommer att bli 165,3 cm (medelvärdet av +1,6 och -1 är +0,3).

Ja, genetiska analyser visar på mycket starka genetiska samband mellan resultat från Unghästebedömningar och tävling. 

Ett sto som startat i tävling men som inte blivit placerad får ett officiellt index eftersom hon har tävlat, trots att det inte alltid syns på www.blup.se, där tidigare bara antal placeringar och championatspoäng redovisades. För hästar som startat sedan 2010 bör resultaten finnas med längst ner på sidan, där hästens resultat i TDB speglas.

Precis som för de värderande avelsindexen motsvarar talet 100 genomsnittshästen för de beskrivande indexen. Siffran anger dock inte vad som är bra eller dåligt. Egenskaper där den aktuella hingstens förärvning inte skiljer sig så mycket från genomsnittshästen kommer att ligga runt 100 (mitten) på båda sidor. För de egenskaper där en hingsts förärvning sticker ut från genomsnittshästen syns genom att siffervärdet ligger på mindre än 96 eller över 104 beroende på egenskap. Det visas på blup.se med stödlinjer för att göra det enkelt att utläsa. Går värdet så lågt som 92 eller lägre respektive så högt som 108 och över innebär det att hingstens förärvning för egenskapen verkligen sticker ut.

Vad som är optimalt för respektive egenskap återstår att slå fast, när ett tillräckligt stort antal av de nu linjärt beskrivna unghästarna hunnit toppa sin tävlingskarriär. Dock kan man konstatera att en bra hoppförärvare bör ligga under 100 för de flesta hopprelaterade egenskaper liksom en bra dressyrförärvare gärna ska ligga under 100 för de flesta gångartsegenskaper. Observera alltså att ett linjärt avelsindex inte är ”bättre” ju högre det är! Däremot är det inte säkert att det är bra att ligga alltför långt mot extremvärdena. Till exempel är det bra att förärva försiktighet på hinder för en hopphingst, men man vill samtidigt inte att avkommorna blir överförsiktiga, och därmed kanske tveksamma på hinder.

För de exteriöra egenskaper som har med hästens ben att göra kan vi också konstatera att det är bra att ligga runt 100, och inte för långt vare sig över eller under. För övriga exteriöra egenskaper handlar det både om smak och funktion vad var och en anser vara optimalt, men även här kan extremvärden långt ifrån 100 påverka hållbarhet och funktion på ett negativt sätt.

Vill du läsa mer om linjär beskrivning finns mer utförlig info om alla egenskaper som beskrivs här.

Linjär beskrivning värderar inte vad som är bra eller dåligt, det dokumenterar hur en individ ser ut och agerar. Poängen med de beskrivande avelsindexen är följaktligen inte att avgöra om en hingst är bra eller dålig, den stora vinsten är att öka säkerheten i ditt eget avelsbeslut baserat på fakta. Använd de beskrivande avelsindexen för att ta reda på hur hingsten kan förstärka stoets egenskaper eller komplettera desamma. Har du fått ditt sto linjärt beskrivet vid unghäst- eller stobedömning kan du plocka fram protokollet från visningen och jämföra med hingstens beskrivande index. Har du ett sto som är lite väl kort i ryggen, undviker du kanske hingstar som visat sig förärva korta ryggar osv. Här hittar du det linjära protokollet som används vid unghästtest.