Den 24 maj beslutade SWB:s styrelse om en handlingsplan avseende den ärftliga sjukdomen Warmblood Fragile Foal Syndrome, WFFS. Beslutet innebär bl.a. att alla hingstar verksamma i SWB-avel ska testas för att kontrollera om de bär på anlaget för WFFS. SWB har hittills fått in verifikation på WFFS-test för 58 hingstar av de 224 hingstar som det lösts någon form av betäckningslicens för i år. Hela listan hittar du
SWB:s Avelsledare Emma Thorén Hellsten kommenterar:
– All heder åt de hingstägare/-hållare som tagit sitt ansvar och testat sina hingstar omgående! Det är naturligtvis supertråkigt för de som får besked om att deras hingst är bärare. Samtidigt måste vi alla arbeta tillsammans om vi ska få kontroll på spridningen av anlaget. Det första och viktigaste steget var naturligtvis att se till att inte fler drabbade föl kan födas, genom att se till att inte anlagsbärare paras med varandra. Stoägarna har här ett lika stort ansvar som hingstägarna, att se till att stoet är testat. I synnerhet om stoägaren avser att använda en hingst som är bärare. Då är man t.o.m skyldig enligt svenska djurskyddsbestämmelser att se till att stoet är testat och inte är bärare.
Vissa hingstägare/-hållare har meddelat att de inte kommer att testa sina hingstar i år utan väntar tills det blir obligatoriskt för att få licens 2019. Motivet är i vissa fall att man menar att man aldrig sett eller hört talas om drabbade föl. Emma Thorén Hellsten igen:
– Det är naturligtvis beklagligt och en nonchalant inställning gentemot stoägare och djurvälfärd. Från SWB:s sida rekommenderar vi att man använder sig av en testad hingst, så man vet vad man har för förutsättningar. Dessutom är konsumentmakten den starkaste faktorn för att påverka. Gynna de hingstägare/-hållare som visat sig ha en seriös inställning i frågan. Att man förminskar problemet genom att påstå att man aldrig sett eller hört talas om drabbade föl visar bara på okunskap i frågan. Med de anlagsfrekvenser som hittills förekommit handlar det om ca 3 föl av 1000 som får anlaget i dubbel uppsättning varje år. Det har visat sig att en del av fölen som har anlaget i dubbel uppsättning inte går dräktigheten ut, utan kastas på ett tidigare stadium. Då är det svårt att avgöra om fölet varit WFFS-drabbat om man inte tagit DNA-prov på det kastade fostret. Alltså kan en sådan här sjukdom gå under radarn väldigt länge, tills många individer är bärare och antalet drabbade föl raskt stiger. Dessutom har sjukdomen pga den låga frekvensen drabbade föl varit ganska okänd, så det är sannolikt att drabbade föl kan ha fötts och avlidit utan att de fått rätt diagnos. Att erfarna uppfödare, veterinärer och hästmänniskor inte har hört talas om defekten tidigare är alltså inte så konstigt och inte heller en anledning till att förminska problemet. Det viktiga i den fas vi befinner oss nu är att se till att vi nu inte snabbt får en ökning av okända anlagsbärare i aveln som kan föra anlaget okontrollerat vidare.
Nästa steg från SWB:s sida är att provta och analysera DNA från årets fölårgång för att ta reda på hur stor andel anlagsbärare som finns i SWB-populationen. Resultatet kommer att bli klart under vintern. Beroende på hur det ser ut kommer SWB att ta ställning till om ytterligare åtgärder än de nu beslutade behövs.
Det finns ett patent på WFFS-testet som ägs av forskare i USA. I Europa har Laboratoriekedjan Laboklin fått exklusiv ensamrätt att köra testet. Husdjursgenetiska Laboratoriet vid SLU har ansökt om licens för att få erbjuda testet till individuella hästägare men fått negativt besked. SWB har kontaktat Laboklin för att om möjligt få till en ändring. SWB har även tagit upp frågan med WBFSH som vi hoppas kan driva frågan på en högre nivå:
– Det vore smidigare för svenska hästägare att kunna göra testet i Sverige. Inte minst för att man skulle kunna göra det i samband med härstamningskontrollen av fölen och för att det kan vara skönt att kunna ha en dialog på svenska om man har frågor till exempel.
Lista med testresultat för hingstar i SWB-aveln
SWB:s tidigare kommunikation om WFFS med vanliga frågor och svar