Avelsindex

Avelsindex är ett mått på hästens avelsvärde, angivet med siffror. Vid beräkningen av avelsindex ingår resultat från tävlingar och SWBs unghästtester. I Sverige används den så kallade BLUP-metoden för skattning av avelsvärden för ridhästar, precis som i flera andra länder, bla Tyskland, Holland, Frankrike, Danmark, Irland och Belgien.

Att skatta avelsindex med hjälp av BLUP-metoden är idag det säkraste sättet att få fram objektiva avelsvärden för hästarna. Detta beror på att indexen inte enbart baseras på individens egna resultat utan även resultat från alla släktingar såsom till exempel avkommor, syskon och föräldrar. Vid skattningarna tar man dessutom hänsyn till viktiga miljöfaktorer som kan påverka individers resultat, bl.a. poängnivån vid olika bedömningstillfällen, kön och födelseår. När man tagit hänsyn till dessa miljöfaktorer får alla hästar ett index som sedan kan jämföras med varandra.

Vilka hästar får avelsindex?
– Hingstar med minst 15 bedömda avkommor vid unghästtest.
– Ston med minst en avkomma bedömd vid SWBs unghästtest eller som har resultat från tävling.
– Ston som själva blivit bedömda eller tävlat.
– ston som inte uppfyller kraven ovan men vars båda föräldrar har ett officiellt index får en preliminär indexprofil baserat enbart på sin härstamning.

Avelsindexen publiceras på blup.se. Där finns också mycket mer information om varje häst, t.ex.:
– Stamtavla, födelseår, registreringsnummer och eventuellt stamboksnummer.
– Uppgift om uppfödare och ägare.
– Resultat från SWBs unghästtest, bruksprov och tävling.
– Aktuella värdebokstäver för ston och hingstar.
– Avkommor, listade för varje sto/hingst.

Tävlingsresultat uppdateras löpande på varje hästs sida. Resultat från SWBs unghästtest och sammanställningen av tävlingsresultat uppdateras årligen i samband med att nya avelsindex publiceras.

Avelsindex för linjärt beskrivna egenskaper
Sedan 2013 har 3-åriga hästar genomgått en så kallad linjär beskrivning vid treårstestet, i tillägg till poängen för exteriör gångarter och hoppning. Den linjära beskrivningen är som ordet anger en beskrivning av hästen och inte en värdering av bra och dåligt. Nu har SWB med SLU:s hjälp tagit fram avelsindex för de linjära egenskaperna. Först ut är drygt 80 hingstar som haft minst 10 linjärt bedömda avkommor vid 3-årstest 2013-2016. För varje hingst går nu att utläsa hur han förärver sig avseende exteriör, gångarter och hoppning. De linjära avelsindexen avslöjar t.ex. om avkommorna blir grova eller ädla, tar långa eller korta steg i trav, har böjda eller hängande framben när de hoppar och mycket mer. Det finns index för totalt 50 egenskaper.

FAQ Avelsindex (BLUP)

Varför har äldre hästar ofta låga index?

Detta är naturligt eftersom aveln leder till att hästarna blir bättre för varje generation. Hade förra generationens hästar varit likvärdiga med dagens generation vore avelsarbetet misslyckat. Att varje generation hästar i genomsnitt blir bättre än den förra gör att det så att säga går inflation i de äldre hästarnas index. Hästarna kan däremot jämföras inom sin årgång för att man ska få en uppfattning om hur bra hästen är i förhållande till hästar i samma ålder. Varje årgångs genomsnittliga index syns i figuren nedan där den genetiska trenden presenteras. Ett äldre sto som lämnat bra avkommor kanske var helt överlägsen andra ston i hennes åldersgrupp och var väldigt värdefull i avel trots att detta inte syns i hennes nuvarande index!

avelsindex

Hur påverkas index av olika släktingars resultat?

Det beror på hur mycket resultat hästens olika släktingar har. När det gäller hingstar så påverkas deras index till stor del avkommorna. Ju fler avkommor hingsten har desto mindre betydelse får hingstens egna resultat. Finns det 150 bedömda avkommor så kommer deras resultat påverka hingstens index mer än om det bara finns en bedömd avkomma.

Hur påverkas index av de olika informationskällorna 3-årstest, kvalitetsbedömning och tävling?

Det är omöjligt att svara på för en enskild häst, det beror helt enkelt på vilken information som finns tillgänglig för just den hästen. Är det 150 halvsyskon som har resultat i 3-årstest och ett halvsyskon som har tävlingsresultat? Klart är dock att t.ex. för en häst med egna resultat i hopptävling och kvalitetsbedömning så kommer det egna tävlingsresultatet väga tyngre än det egna resultatet i kvalitetsbedömning för huvudindexet hoppning. För delindexen hoppteknik samt temperament och allmänt intryck för hoppning kommer det egna resultatet från kvalitetsbedömningen att väga tyngre än det egna tävlingsresultatet.

Hur ska man tolka index från andra länder?

Index är inte jämförbara mellan olika länder. Det beror på tre huvudorsaker. 1. indexen baseras på olika information. De kan baseras på olika typer av unghästtest (olika egenskaper som bedöms, olika åldrar etc) och tävlingsegenskaper kan hanteras på olika sätt (intjänade prispengar, uppklassningspoäng, högsta uppnådda klass etc). 2. olika varmblodspopulationer är olika raser, vilket betyder att om hingst A är bättre än hingst B i en varmblodspopulation så kan hingst B vara bättre än hingst A om de verkar i en annan varmblodpopulation. 3. medelvärdet 100 betyder inte samma sak i olika populationer, i SWB är det medelvärdet av testade hästar mellan 4 och 18 år medan det i andra länder kan vara en annan åldersindelning.

Varför finns inga index för fälttävlan?

Det gör det! Gå in på http://www.asvh.se/avel/avelsindex och klicka på “Om avelsindex för fälttävlan” i högra kolumnen. Men de har bara räknats ut en gång hittills (2011) och går inte med i de årliga analyserna. Det beror på att det är förhållandevis mycket få hästar som startar fälttävlan. Av de hästar som har tävlingsresultat har endast 4% resultat i fälttävlan jämfört med 75% i hoppning och strax under 40 % i dressyr. På grund av det låga antalet starter i fälttävlan är det svårt att skatta tillförlitliga index för det. 85% av fälttävlanshästarna har dock resultat i någon av grenarna hoppning eller dressyr eller i båda och denna information finns med i underlaget för index.

Om det står +1.6 på mankhöjd, vad betyder det?

Index för mankhöjd anges som avvikelse i cm från respektive köns medelmankhöjd. Medelvärdet för testade hästar i åldern 4 till 18 år är satt till 0 och alla hästar jämförs mot den mankhöjden. Eftersom denna grupp av hästar ändras varje år (”nya” fyraåringar ersätter de som blir 19 år) så kan också medelvärdet ändras något från år till år. För 2011 års indexberäkning var medelvärdet 164 cm för ston och 166 cm för hingstar/valacker. Det betyder att om en häst med index +1,6 cm paras med en häst med index -1 cm kan man förvänta sig att ett stoföl kommer att bli 164,3 cm (medelvärdet av +1,6 och -1 är +0,3).

Ingår tävlingsresultat från tävlingar utomlands?

Ja, för de hästar som rids av en ryttare med Svensk tävlingslicens, men inte för hästar som tävlas av ryttare som inte har svensk tävlingslicens. Detta är Svenska Ridsportförbundets bestämmelser.

Finns det några samband mellan resultat från 3-årstest och tävlingsresultat?

Ja, genetiska analyser visar på mycket starka genetiska samband mellan resultat från 3-årstest och tävling. Precis samma sak gäller för sambanden mellan kvalitetsbedömning och tävling.

Är avelsindexet samma hela tiden eller förändras det?

Vid den årliga indexberäkningen skattas nya index för alla hästar. Avelsindexet kan förändras då mer information kan ha tillkommit, t ex mer släktingar med resultat, egna resultat etc. Dessutom ändras medelvärdet 100 något eftersom detta är satt till medelvärdet av testade hästar mellan 4 och 18 års ålder och denna grupp ändras varje år (”nya” fyraåringar ersätter de som blir 19 år).

Resultaten för min häst stämmer inte! Vad kan jag göra åt det?

Hör av dig via mail till info@swb.org märk mailet med rubriken BLUP och beskriv felet. Ju fler som hör av sig desto fler fel kan rättas till! Uppdatering av hemsidan och avelsindex dröjer dock till den årliga indexberäkningen (runt årsskiftet).

Mitt sto har inte några egna resultat på www.blup.se och inga bedömda avkommor men ändå har hon fått ett index, vad beror det på?

Det kan bero på två saker.
1. Ett sto som startat i tävling men som inte blivit placerad får ett officiellt index eftersom hon har tävlat, trots att det inte alltid syns på www.blup.se där tidigare bara antal placeringar och championatspoäng redovisades. För hästar som startat sedan 2010 bör resultaten finnas med längst ner på sidan, där hästens resultat i TDB speglas.
2. Ston vars båda föräldrar har ett officiellt index får ett så kallat preliminärt index (det står preliminär indexprofil ovanför staplarna). Det är inte lika säkert som ett officiellt index men det kan ge en fingervisning om stoets genetiska kapacitet med hänsyn till hennes härstamning.

Varför har mitt ELIT-sto så lågt index?

Ett sto som uppfyller kraven för ELIT har ofta uppnått en hög ålder och på grund av avelsframsteget så har stoet därmed ofta ett lägre index än unga ston (se svar ovan). Dessutom tar avelsindexet hänsyn till hingstens kvalitet. Kvalitén på stoets avkommor beror till hälften på hennes egna gener, den andra hälften beror på hingstens gener. Duktiga uppfödare har förmodligen gjort mycket bra hingstval och använt enbart de bästa hingstarna. Det är bra ur avelssynpunkt men förändrar dock inte stoets eget avelsindex.

FAQ Linjära index

Hur hittar jag de linjära avelsindexen?

För de 80 hingstar som har fått linjära avelsindex återfinns de på sidan ”Avelsindex”, längst ner på sidan blup.se, under rubriken ”Linjärt index”. Eftersom det finns index för så många egenskaper är de upplagda i listor som går att fälla ut och in genom att klicka på plus- och minussymboler bredvid rubrikerna.

En första grov indelning är i Exteriör, Gångarter och Hoppning. Nästa nivå följer sedan bedömningsgrupperna vid 3-årsbedömningen; Under Exteriör finns de egenskaper som har med Typ, Huvud-hals-bål och Extremiteter (ben) att göra. Under Gångarter finns de olika egenskaperna som beskriver de tre gångarterna och under Hoppning finns egenskaper associerade till Hoppteknik och förmåga samt Temperament och Allmänt intryck i hoppning.

I dagsläget kan man inte söka upp eller sortera hingstar baserat på deras linjära avelsindex. Kanske blir det möjligt framöver.

Hur tolkar man de linjära avelsindexen?

Precis som för de vanliga indexen motsvarar talet 100 genomsnittshästen för de linjära indexen. Siffran anger dock inte vad som är bra eller dåligt. Egenskaper där den aktuella hingstens förärvning inte skiljer sig så mycket från genomsnittshästen kommer att ligga runt 100 (mitten) på båda sidor. För de egenskaper där en hingsts förärvning sticker ut från genomsnittshästen syns genom att siffervärdet ligger på mindre än 96 eller över 104 beroende på egenskap. Det visas på blup.se med stödlinjer för att göra det enkelt att utläsa. Går värdet så lågt som 92 eller lägre respektive så högt som 108 och över innebär det att hingstens förärvning för egenskapen verkligen sticker ut.

Vad som är optimalt för respektive egenskap återstår att slå fast, när ett tillräckligt stort antal av de nu linjärt beskrivna unghästarna hunnit toppa sin tävlingskarriär. Dock kan man konstatera att en bra hoppförärvare bör ligga under 100 för de flesta hopprelaterade egenskaper liksom en bra dressyrförärvare gärna ska ligga under 100 för de flesta gångartsegenskaper. Observera alltså att ett linjärt avelsindex inte är ”bättre” ju högre det är! Däremot är det inte säkert att det är bra att ligga alltför långt mot extremvärdena. Till exempel är det bra att förärva försiktighet på hinder för en hopphingst, men man vill samtidigt inte att avkommorna blir överförsiktiga, och därmed kanske tveksamma på hinder.

För de exteriöra egenskaper som har med hästens ben att göra kan vi också konstatera att det är bra att ligga runt 100, och inte för långt vare sig över eller under. För övriga exteriöra egenskaper handlar det både om smak och funktion vad var och en anser vara optimalt, men även här kan extremvärden långt ifrån 100 påverka hållbarhet och funktion på ett negativt sätt.

Vill du läsa mer om linjär beskrivning finns mer utförlig info om alla egenskaper som beskrivs här.

Hur använder jag de linjära indexen?

Linjär beskrivning värderar inte vad som är bra eller dåligt, det dokumenterar hur en individ ser ut och agerar. Poängen med de linjära avelsindexen är följaktligen inte att avgöra om en hingst är bra eller dålig, den stora vinsten är att öka säkerheten i ditt eget avelsbeslut baserat på fakta. Använd de linjära avelsindexen för att ta reda på hur hingsten kan förstärka stoets egenskaper eller komplettera desamma. Har du fått ditt sto linjärt beskrivet vid unghäst- eller stobedömning kan du plocka fram protokollet från visningen och jämföra med hingstens linjära index. Har du ett sto som är lite väl kort i ryggen, undviker du kanske hingstar som visat sig förärva korta ryggar osv. Här hittar du det linjära protokollet som används vid unghästtest för 3-åringar.

Vad är linjär beskrivning?

Den linjära beskrivningen är som ordet anger en beskrivning av hästen och inte en bedömning relativt avelsmålet. Beskrivningen för varje egenskap görs på en niogradig skala från A till I där A och I är de båda ytterligheterna på en biologisk skala för respektive egenskap. Den linjära beskrivningen har inget direkt samband med poängen hästen får vid samma bedömning, dvs det finns inte en given profil för en viss poäng. Syftet med den linjära beskrivningen är att både hästägare och SWB ska kunna få mer detaljerad information om hästens egenskaper på ett standardiserat sätt där alla hästar får samma typ av beskrivning. Det är lättare att följa egenskapernas utveckling inom rasen och identifiera SWB:s styrkor och svagheter på ett tydligare och enklare sätt än med enbart poängbedömning. Genom den linjära profilen som skapas för varje bedömd häst blir det också lättare för stoägare att hitta hingstar som kompletterar stoet optimalt.

Jag vill få min häst linjärt beskriven - hur gör jag?

Har du ännu inte fått din häst linjärt beskriven kan du anmäla den till unghästbedömning eller unghästbedömningarnas öppna klass för äldre hästar. Läs mer om SWBs tester här.